Nya stöd 1 juli 2026: Anhörigkontakt, syskonstöd och flexiblare avlösning

Från 1 juli 2026 får funkisföräldrar och andra anhöriga rätt till en kommunal ”anhörigkontakt” som ska stödja med vägledning och planering.

Samtidigt införs ett helt nytt stöd för syskon till barn med omfattande funktionsnedsättning.

Från 1 juli 2026 blir avlösarservice enligt LSS dessutom mer flexibelt, och kommer att kunna ges även utanför hemmet (dock utan att öka i omfattning eller kostnader).

På sikt ska även en helt ny informationsportal för anhöriga skapas för att ge bättre vägledning.

Inte säkert att det blir lättare att vara anhörig

De nya anhörigstöden är dock föga tröst för de anhöriga som tvingas ta allt större ansvar när samhället fortsätter spara, och drar ned på andra stöd inom skola, vård och omsorg.

Socialstyrelsens lägesrapport för 2025 (släppt i mars 2026) visar att personer med funktionsnedsättningar har mycket sämre livsvillkor, hälsa och vård än övrig befolkning.
Riksrevisionens rapport om LSS i mars 2026 visar att staten har varit alltför passiv medan avslag, neddragningar och försämrad kvalitet har blivit allt vanligare.

Frågan är om anhöriga verkligen stöttas med det viktigaste: Får deras närstående de insatser de behöver?

LÄS ÄVEN:
30 nya regler, bidrag och avgifter 2026

De nya reglerna 1 juli 2026 i korthet

Socialtjänstlagen ändras så här:

Den som bor i särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart att behov saknas.
Stödet till den som vårdar eller stöder en närstående tydliggörs på så sätt att socialnämnden ska erbjuda information och vägledning.
Socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Stödkontakten ska tillgodose den enskildes behov av information och vägledning samt stöd med att planera åtgärder som kan behöva vidtas.
Socialnämndens ansvar för ett barn som har behov av stöd med anledning av att en närstående t.ex. är allvarligt sjuk eller oväntat avlider, tydliggörs.

Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och patientsäkerhetslagen (2010:659) förtydligar vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar för att stödja barn när barnets förälder, eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med, t.ex. har en allvarlig fysisk sjukdom eller oväntat avlider. Ansvaret ska även omfatta situationen när ett barns syskon exempelvis är allvarligt sjukt.

LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ändras på så sätt att insatsen avlösarservice inte längre behöver utföras i hemmet.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2026.

Förslag presenterades 2024

De efterlängtade förslagen lades fram av regeringens utredare Gunilla Malmborg i augusti 2024. Hennes utredning ”Ett stärkt stöd till anhöriga”, SOU 2024:60 föreslog bland annat lagändringar om kontaktperson för anhöriga (”anhörigkontakt”) och att syskon ska räknas som anhöriga, och därmed få rätt till mer stöd än idag. Förslagen har sedan förts vidare i propositionen Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närstående (prop. 2025/26:60).

Gunilla Malmborg och Malin Danielsson. Foton: Linnea Bengtsson.

På en presskonferens med regeringen i september 2024 beskrev Malin Danielsson (L) planerna som mycket viktiga.

– Alltför ofta träffar jag personer som själva blivit sjuka när balansen i livet inte längre funkar eftersom de förutom att stödja och vårda sin anhörige även måste vara spindeln i nätet som ser till att de instanser samhället ska stå för inte fungerar som de ska. Ett steg på vägen för att underlätta för anhörigvårdare är att de kan få en väg in i kommunen – en kontaktperson.

Malin Danielsson betonade samtidigt att det är övriga stöd och insatser som är allra viktigast:
– En förälder till ett barn med funktionsnedsättning har idag en mängd kontakter med olika myndigheter varje år. Mycket tid och kraft kan gå åt att navigera rätt i dessa kontakter, att hitta rätt instans, att få till möten och så vidare och här hoppas jag en kontaktperson kan vara en väg in för den anhörige och därmed underlätta dennes vardag. Detta ska vara ett komplement.

– Det allra viktigaste vi kan göra för anhörigvårdare är att se till att deras anhöriga får den vård, det stöd och de insatser de har rätt till, sa Malin Danielsson.

Anhörigkontakt för 50 000 personer, syskonstöd för 10 000 unga

Gunilla Malmborgs utredning bedömde att 50 000 personer ska få den nya typen av anhörigkontakt. Kommunernas kostnader för anhörigkontakt bedömdes till 250 miljoner kronor per år, alltså en kostnad på 5000 kronor per år och anhörig.

Utredningen bedömde att 10 000 syskon ska få del av det stärkta stödet till syskon. Förslaget omfattar bara barn som lever med syskon som har ”svårare problem”, och kommer endast att beröra en liten andel av de 97 000 barn som för närvarande är beviljade omvårdnadsbidrag. Utredningen räknar med att regionerna ska ha 60 helårstjänster, för att stödja 10 000 syskon till barn med funktionsnedsättning. Kostnaden uppskattas till 50 miljoner kronor per år.

Informationsportal ska föreslås i februari 2027

En ny informationsportal för anhöriga är också under planering – men detta dröjer lite längre. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att analysera förutsättningarna för en informationsportal för anhöriga. Senast den 1 februari 2027 ska förslaget överlämnas till socialdepartementet. Så här skriver regeringen:

Anhöriga har ofta behov av information, vägledning och stöd. Det kan till exempel handla om stödlinjer som anhöriga kan vända sig till för information om sjukdomar, hälso- och sjukvård, socialtjänst, LSS-verksamhet, färdtjänst eller hjälpmedel. Det kan även handla om information om hur man som anhörig bemöter en närstående som är sjuk eller har en funktionsnedsättning.

Det finns flera olika aktörer som på olika sätt förmedlar information som är relevant för anhöriga. Bland dessa kan nämnas kommuner, regioner, myndigheter, Nka och civilsamhällesorganisationer. Det kan därför vara svårt som anhörig att få en överblick och kunna navigera rätt bland all information.

Informationsportalen bör fokusera på vanliga frågeställningar som rör anhörigas situation och den ska fungera som ett komplement till andra informationsvägar och underlätta för anhöriga att hitta rätt aktör. Information särskilt anpassad till barn och unga ska ingå i portalen.

”Otroligt efterlängtat” stöd till syskon

När utredningen ”Ett stärkt stöd till anhöriga”, SOU 2024:60 överlämnades till regeringen 28 augusti 2024 betonade utredaren Gunilla Malmborg att även syskon till svårt sjuka barn behöver ses som anhöriga i lagens mening. Hon beskrev att föräldrar kan behöva stöd för att kunna prata med sina barn om syskonens problem, och att barnen kan även behöva stöd för egen del.

– Det är otroligt efterlängtat. Barn som är anhöriga har under allt för lång tid varit osynliggjorda när fokus varit på vuxnas situation och behov. Det är en självklarhet att syskon till svårt sjuka barn ska få samma rätt till stöd som vuxna, kommenterade rådgivaren Kärstin Ödman Rydberg i ett pressmeddelande från Barncancerfonden.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kommer att följa upp hur det nya syskonstödet till barn implementeras i hälso- och sjukvården.

Mer om stöd till syskon

Vilka regler för stöd till syskon gäller idag?

Idag gäller enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att ett barns behov av information, råd och stöd särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med
1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,
2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada,
3. har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar, eller
4. utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.
Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

Barn ska erbjudas stöd i fler situationer

Ur propositionen:

Barn vars syskon t.ex. är allvarligt sjuk eller oväntat avlider, kan behöva information och stöd. Många barn uppger också att de ofta hamnar i skymundan när ett syskon är sjukt eller har andra svårigheter. Utredningen lyfter att barn vars syskon är allvarligt sjuka eller har omfattande funktionsnedsättningar löper risk att drabbas av egen psykisk ohälsa eller andra svårigheter.
…
Ett barn vars syskon t.ex. har en allvarlig sjukdom, kan ha behov av stöd. I många fall kommer också den som är sjuk vara minderårig, dvs. under 18 år. Det bör inte förutsättas att barnens föräldrar eller annan vuxen som barnen bor tillsammans med kan tillgodose det friska barnets behov av information, råd och stöd. Förhållandena kan vara sådana att t.ex. föräldrarna är i kris och inte har förmåga att ge stöd till det barn som inte är sjukt.

Vårdgivarens erbjudande om stöd kan därför behöva ges direkt till det friska syskonet. I annat fall kan barnens föräldrar behöva stöd t.ex. om hur de kan tala med det barn som inte är sjuk om det andra barnets allvarliga sjukdom. Vårdgivarens stöd kan då vara familjeorienterat.
…
Vårdgivaren behöver ha rutiner för hur personal ska uppmärksamma om en patient har ett minderårigt syskon som kan ha ett behov av information, råd och stöd. Regeringen anser att syskon eller styvsyskon ska ingå i personkretsen. Syskon kan avse hel- och halvsyskon. För att det ska vara tydligt att styvsyskon ingår i personkretsen bör detta anges i bestämmelsen. Syskonet eller styvsyskonet, som t.ex. har en allvarlig sjukdom, kan vara minderårig eller myndig.

Kravet på vårdgivaren att erbjuda information, råd och stöd gäller även när barnet inte bor tillsammans med sin förälder eller sitt syskon eller styvsyskon. Avgörande för ett barns behov av information, råd och stöd är familjebandet och relationen i sig. Bestämmelsen gäller därmed även i de fall där föräldern respektive syskonet eller styvsyskonet och barnet bor på olika ställen men t.ex. har umgänge, bor tillsammans med växelvis eller då ett syskon är placerat utanför det egna hemmet.

Stödet kan utformas olika, men alltid utifrån barnets behov

Ur propositonen:

Information och stöd från hälso- och sjukvården till ett barn behöver anpassas efter barnets mognad och individuella förutsättningar. Om det rör sig om yngre barn kan föräldern stödjas i att själv ge barnet lämplig information och stöd. Stödet kan också vara familjeorienterat. Stöd till barn och unga kan ges inom den egna verksamheten, men även genom att barnet eller föräldrarna hänvisas till stöd som erbjuds av andra verksamheter eller aktörer, t.ex. socialtjänsten.

Det är angeläget att hälso- och sjukvården i samband med att det stöd till barnet som ges genom föräldern, gör en bedömning av förälderns förmåga att ge barnet adekvat stöd.

Regeringen delar Maskrosbarns synpunkt att det är viktigt att vårdgivaren tidigt tar ansvar för att erbjuda stöd för barn och uppmärksamma barnens behov av stöd.

Vilka kan få rätt till anhörigkontakt?

Från juli 2026 har kommunernas socialnämnder skyldighet att erbjuda en anhörigkontakt till anhöriga med ett särskilt behov av stöd och som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning.

Utredningen pekar ut några olika grupper av anhöriga som har ett särskilt behov av stöd, och därför ska erbjudas anhörigkontakt.

Det kan till exempel vara anhöriga till personer med långvariga sjukdomar, psykiska sjukdomar, personer med samsjuklighet eller olika funktionsnedsättningar.
Det kan också handla om anhöriga till personer med kognitiva sjukdomar. Personer som av olika anledningar inte själva kan tillvarata sina rättigheter på ett adekvat sätt får många gånger hjälp och stöd av anhöriga. I sådana situationer finns det många anhöriga, inte minst föräldrar till barn med stora behov, som behöver ta ett stort och betungande ansvar.

De uppgifter och det ansvar som anhöriga tar på sig kan ofta ta mycket tid och energi i anspråk. Utredningen skrev så här:

”Det kan medföra risker för den anhöriges egen hälsa. Många anhöriga tvingas gå ner i arbetstid eller blir själva sjuka och riskerar att bli sjukskrivna. Ett sådant exempel är föräldrar till barn med olika funktionsnedsättningar eller sjukdomar som i högre grad än andra föräldrar lider av till exempel utmattningssyndrom och psykisk ohälsa.”

Vilket anhörigstöd finns idag?

Några fakta ur utredningen:

Nästan var femte person vårdar, hjälper eller regelbundet stödjer en närstående som är äldre, har en funktionsnedsättning eller är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk.
Kommunerna är enligt socialtjänstlagen skyldiga att erbjuda stöd till anhöriga. Stödet till anhöriga ser olika ut både till omfattning och innehåll. Vissa grupper av anhöriga har svårare att få stöd än andra. Stödet är inte heller alltid tillräckligt flexibelt eller individanpassat. Det gäller både det direkta stödet till anhöriga, och det indirekta stödet som till exempel hemtjänst eller dagverksamheter.
En stor del av stödet till anhöriga erbjuds av organisationer och föreningar. Patient- och brukarorganisationer, föreningar och intresseorganisationer stöder anhöriga på olika sätt, till exempel genom stödlinjer som besvarar frågor från anhöriga. Det är vanligt att såväl socialtjänsten som hälso- som sjukvården hänvisar anhöriga till organisationer i civilsamhället.

Stödlinjer

Gunilla Malmborg föreslog även ökat ekonomiskt stöd till stödlinjer som riktar sig till anhöriga (vi har dock inte sett något sådant initiativ från regeringen).

Vilka stödlinjer finns för anhöriga?

Riksförbundet Attention har en anhörigtelefon bemannad av ideell personal med kunskap inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och med egen erfarenhet av att vara anhörig. De svarar på frågor och kan även hänvisa vidare vid behov. Attentions anhörigtelefon är öppen för alla men de prioriterar samtal från organisationens egna medlemmar. Anhörigtelefonen är öppen två perider per vecka. Samtalslängden begränsas till 30 minuter.

Anhörigas riksförbund driver Anhöriglinjen sedan 2009. Anhöriglinjen bemannas av volontärer med stor kunskap och erfarenhet kring anhörigas situation. De som svarar har utbildning som exempelvis sjuksköterskor, arbetsterapeuter, socionomer, läkare eller psykologer.

Andra som bedriver stödlinjer av olika slag är Föreningen Mind, Beroendecentrum Stockholm, Demensförbundet, Bris, Maskrosbarn, Stiftelsen Trygg barnen och Röda korset.

Fler artiklar om koordinatorstöd

Reportage om kontaktsjuksköterska inom vården:
Hon ser till att Oskars familj kan ta vara på tiden

Läs även detta reportage om koordinatorstöd för funkisföräldrar:
Nu förstår jag att jag inte var tokig som begärde mer stöd till min dotter

Reportage om koordinatorstöd för funkisfamiljer:
Familjen är på banan igen tack vare koordinatorn

Grafik om utredningens förslag

Varningen: Räcker inte om annat stöd försämras

När förslagen presenterades 2024 uttryckte Anki Sandberg, då ordförande för Riksförbundet Attention, både lättnad och oro:

– Förslagen är bra och grundar sig på ett stort behov hos anhöriga. Bristen på samordning gör det tungt att vara anhörig, inte minst till någon som behöver stöd från flera aktörer. I sådana fall blir den anhörig garanten för att stödet verkligen funkar, sa Anki Sandberg.

– Men om man slår ut satsningen på alla de som i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en närstående, enligt Socialstyrelsen drygt 1,3 miljoner personer varav 900 000 förvärvsarbetar, blir det bara några hundralappar per person. Vi får en hel del oroande rapporter just nu att man sparar in på stödpersoner i skolan, närvaroteam, assistenter och dylikt. Gör man stora besparingar i vård, skola och social omsorg kommer det ju inte hjälpa med koordinatorer, sa Anki Sandberg.

Remissvaren på utredningen finns på regeringens webbplats.

LÄS ÄVEN:
Många föräldrar är på gränsen till utbrändhet