Bidrag, inflation och prisbasbelopp – hur hänger det ihop?
Vad påverkar beloppen inom sociala ersättningar och bidrag, och hur hänger de ihop med prisbasbelopp och konsumentpriser?
LÄS ÄVEN:
Mindre att leva på 2025: Så mycket höjs bidrag och ersättningar
Prisbasbeloppet höjs 1 januari 2025
Hur påverkas du av det nya prisbasbelopp för 2025, som SCB presenterade den 12 juli? Prisbasbeloppet följer konsumentprisindex, och därmed kostnadsutvecklingen, men trots detta finns både vinnare och förlorare på höjningen.
Rutan nedan: En förklaring till hur konsumentpriser, prisbasbelopp och ersättningar hänger ihop, och hur utvecklingen har varit de senaste åren.
Så påverkas din ekonomi av det nya prisbasbeloppet
Kommentarer till diagrammet ovan
- Prisbasbeloppet styr uppräkningen av sjukersättning och många andra ersättningar och bidrag.
- Prisbasbeloppet beräknas utifrån KPI, Konsumentprisindex, för juni månad föregående år. Diagrammet visar Konsumentprisindex för varje månad januari 2020–juni 2024.
- Den 1 januari 2025 höjs prisbasbeloppet med 2,6 procent eftersom KPI för juni 2024 landade på 2,6 procent.
- Både KPI och beräkningen av prisbasbeloppet publiceras av SCB i mitten av juli varje år. Det formella beslutet om 2025 års prisbasbelopp fattas därefter av regeringen under hösten.
- Nya prisbasbelopp och nya ersättningsnivåer börjar gälla 1 januari varje år.
- Eftersom prisbasbeloppet beräknas på juni månads KPI kan det bli en eftersläpning innan ersättningar och bidrag anpassas till prisökningarna. Ett exempel: I november–december 2022 låg KPI på hela 12 procent (se diagrammet), men inte förrän mer än ett år senare, i januari 2024, höjdes sjukersättning och andra förmåner.
Matpriserna har rusat – ersättningarna har urholkats
HejaOlika har jämfört matprisernas utveckling med prisbasbeloppet. Statistik från SCB tyder på att sjukersättning och andra ersättningar har urholkats kraftigt i förhållande till prisutvecklingen på livsmedel och alkoholfri dryck. Utvecklingen illustreras nedan med ett diagram med ackumulerade värden för 2005–2024.
Matpriserna ökade kraftigt under 2022, med hela 18,6 procent, och fortsatta att öka kraftigt från en redan hög nivå 2023 (med 5,5 procent). Läs mer om matprishöjningarna 2023 i detta pressmeddelande från SCB.
Fakta: Prisbasbelopp, bidrag, matpriser, privatbudget och ”Minflation”
Här nedan finns mer fakta om inflation och privatbudget.
Många bidrag och ersättningar höjs vid kommande årsskifte. Höjningarna bygger på att SCB har räknat upp prisbasbeloppet för 2025 till 58 800 kronor.
Det är en höjning med 1500 kronor eller 2,62 procent jämfört med 2024 års prisbasbelopp på 57 300 kronor. Det nya prisbasbeloppet presenterades av SCB den 12 juli 2024. Det förhöjda prisbasbeloppet (som används för beräkning av tilläggspension) höjs också med 1500 kronor, från 58 500 till 60 000 kronor.
Många bidrag och ersättningar (men inte alla!) är kopplade till prisbasbeloppet, och höjs därmed med automatik den 1 januari varje år.
Prisbasbeloppet baseras på inflationen mellan juni 2023 och juni 2024, och höjningen motsvarar KPI, Konsumentprisindex, för juni månad (räknat som årlig prisökningstakt).
De föregående två åren gjordes de största höjningarna av prisbasbeloppet på cirka 40 år, med en höjning på drygt 9 procent 2024 och 8,7 procent 2023.
2025 års höjning på 2,62 procent är lägre än väntat. Ekonomer hade räknat med att KPI i snitt skulle landa på 2,8 procent för juni 2024. Så sent som i maj var KPI 3,7 procent. Nu blev det alltså bara 2,62 procent.
Vilka varor ingår i SCB:s underlag för att beräkna konsumentprisindex, och därmed prisbasbeloppet?
SCB beräknar KPI baserat på varor och tjänster som ska motsvara vad svenska hushåll köper. Varje år går SCB igenom vilka varor och tjänster som ska ingå. Nya trender gör att nya varor tillkommer, och andra plockas bort. För olika personer kan kostnadsökningarna slå olika, beroende på vad man konsumerar. Just nu (2024) ser fördelningen i SCB:s beräkning ut så här:
Livsmedel och alkoholfria drycker 13,4%
Alkoholhaltiga drycker och tobak 3,2%
Kläder och skor 4,2%
Boende 25,3%
Inventarier och hushållsvaror 6,2%
Hälso- och sjukvård 3,2%
Transport 13,2%
Post och telekommunikationer 3,2%
Rekreation och kultur 12,7%
Utbildning 0,4%
Restauranger och logi 7,9%
Diverse varor och tjänster 7,1%
Bidrag halkar efter löner
Den låga uppräkningen av prisbasbeloppet på 2,62 % för 2025 leder till att sjukersättning och andra sociala ersättningar halkar efter den allmänna välfärdsutveckling. Sedan avtalsrörelsen 2023 ökar lönerna i Sverige med cirka 4 procent per år.
LO:s ekonomer bedömer i en rapport i juni 2024 att reallönerna åter är på väg upp, det vill säga att lönerna ökar mer än inflationen. I LO-rapporten bedöms lönerna öka med 3,9 procent per år 2024, och lika mycket 2025 (även om 2025 års siffra beskrivs som ett ”antagande”).
För sociala ersättningar blir det ingen real ökning, utan snarare risk för en urholkning av värdet. Swedbank har i juli 2024 räknat fram att personer med sjuk- och aktivitetsersättning på garantinivån får mindre kvar att leva på 2025.
Matpriser vs prisbasbelopp
Prisbasbeloppet 1998–2025
Prisbasbeloppet 1998–2025
Kommentarer till diagrammet ovan
- Prisbasbeloppet har både ökat och minskat genom åren.
- De största höjningarna skedde 2023 och 2024.
- Beloppet följer KPI, Konsumentprisindex, och har samma förändring som KPI för juni det föregående året.
FUB:s exempel på privatbudget
Riksförbundet FUB:s rapport ”Fångad i fattigdom” från 2024 beskriver privatekonomin för personer med intellektuell funktionsnedsättning. (Fångad i fattigdom kan hämtas på FUB:s webbplats.)
Personen i exemplet är 27 år gammal, och har aktivitetsersättning på garantinivå, vilket för år 2024 är 12 797 kronor per månad. Från januari 2025 höjs garantinivån till 13 132 kronor per månad.
| INKOMSTER PER MÅNAD | Belopp | Kommentar |
|---|---|---|
| Aktivitetsersättning 2024 | 12 797 | Garantiersättning 27-29 år |
| Bostadstillägg | 6 550 | Maximalt bostadstillägg |
| Habiliteringsersättning | 1 716 | Motsvarar 13 kr/timme, 6 tim/dag, 22 dagar |
| Summa inkomster SEK per månad | 21 063 | |
| KOSTNADER PER MÅNAD | ||
| Förbrukningsvaror | 160 | Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket |
| Hemutrustning inkl.dator | 1 100 | Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket |
| Media, telefoninternet m.m. | 1 600 | Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket |
| Hemförsäkringmellanstor stad | 140 | Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket |
| Hushållsel | 430 | Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket |
| Livsmedel exkl luncher | 3 070 | Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket |
| Arbetsluncher | 1 320 | Ca 22 dagar á 60 kr |
| Kläder och skor | 800 | Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket |
| Fritid | 640 | Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket |
| Hygien | 770 | Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket |
| Färdtjänst | 650 | Högkostnadsskydd |
| Hyra | 7 981 | Bedömd snitthyra |
| Medicin | 237 | Högkostnadsskydd 2 850 kr/år |
| Läkare/tandläkare | 116 | Högkostnadsskydd 1 400 kr/år |
| Semester | 400 | Avsättning för årlig semester |
| Arvode till god man | 1 146 | Kostnad för uppdrag med alla tre delar, 13 752 kr/år |
| Skatt | 1 807 | Skattetabell 29 på aktivitetsersättning + TV-avgift |
| Summa kostnader SEK per månad | 22 367 | |
| Underskott SEK per månad | −1 304 | |
| EXEMPEL PÅ ANDRA INDIVIDUELLA UTGIFTER | ||
| Glasögon | 100 | |
| Extra slitage av kläder | 100 | |
| Särskilda regelbundna fritidsaktiviteter | 300 | |
| Specialkost | 250 | Exemplet för glutenfri kost enligtKonsumentverket |
| Summa SEK per månad | 750 | |
| Riksförbundet FUB:s exempel på privatbudget 2024 med "skäliga" levnadskostnader för en person ca 27 år | ||
| Exemplet är hämtat ur FUB:s skrift ”Fångad i fattigdom?” – 2024 års upplaga |
Din egen inflation
SCB har tagit fram webbtjänsten ”Minflation”, för att vem som helst ska kunna se hur inflationen påverkar den egna konsumtionen.
Din egen personliga inflation kanske avviker från utvecklingen av KPI, konsumentprisindex, eftersom din konsumtion har annat innehåll än KPI.
Klicka här för att komma till SCB:s Minflation.
Läs mer om din personliga inflation i denna artikel hos SCB:
Alla har en personlig inflation
Om du har sjuk- eller aktivitetsersättning betalar du mer skatt än om du har pension eller lön
Med hjälp av Skatteverkets webbverktyg ”Räkna ut din skatt” kan vi se hur mycket mer skatt personer med sjuk- och aktivitetsersättning betalar 2024. 2025 blir skillnaden alltså ännu större, till följd av ökade jobbskatteavdrag.
Nedan finns underlaget till ovanstående diagram.
| Inkomstår | Person | Födelseår | Inkomst per månad kr | Inkomst per år kr | Skatt kr | Inkomst efter skatt kr | Andel skatt | Kommentar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | Pensionär 20 000 kr (70 år) | 1954 | 20000 | 240000 | 3394 | 16606 | 16,97% | Skatt på pension 20tkr = 16,97% |
| 2024 | Arbetsinkomst 20 000 kr (40 år) | 1984 | 20000 | 240000 | 3464 | 16536 | 17,32% | Skatt på lön 20tkr vid 40 år= 17,32% |
| 2024 | Sjukersättning 20 000 kr (40 år) | 1984 | 20000 | 240000 | 3676 | 16324 | 18,38% | Skatt på SE 20tkr = 18,38% |
| 2024 | Pensionär 12797 kr (70 år) | 1954 | 12797 | 153564 | 1661 | 11136 | 12,98% | Skatt på pension 12,8tkr = 12,98% |
| 2024 | Arbetsinkomst 12797 kr (27 år) | 1997 | 12797 | 153564 | 1751 | 11046 | 13,68% | Skatt på lön 12,8tkr vid 27 år= 13,68% |
| 2024 | Sjukersättning garantinivå 12797 kr (27 år) | 1997 | 12797 | 153564 | 1874 | 10923 | 14,64% | Skatt på AE/SE 12,8tkr = 14,64% |
| 2024 | Pensionär garantinivå 11849 (70 år) | 1954 | 11849 | 142188 | 1486 | 10363 | 12,54% | Skatt på pension 11,8tkr = 12,54% |
| 2024 | Arbetsinkomst 11842 kr (20 år) | 2004 | 11842 | 142104 | 1571 | 10271 | 13,27% | Skatt på lön 11,8tkr vid 20 år = 13,27% |
| 2024 | Aktivitetsersättning 11842 kr (20 år) | 2004 | 11842 | 142104 | 1680 | 10162 | 14,19% | Skatt på AE 11,8tkr vid 20 år = 14,19% |
Rekordhöjningen den 1 januari 2024
Prisbasbeloppet höjdes 1 januari 2024 med rekordbelopp för andra året i rad – 9,14 procent. Prisbasbeloppet speglar prisutvecklingen. Det används för att skydda värdet på bland annat sjukersättningen. Höjningarna ger inte ökad köpkraft, utan är en anpassning till inflationen.
I praktiken försämras ersättningarna för många, eftersom de nödvändiga levnadskostnaderna för många ökar mer än prisbasbeloppet.
Att ersättningar rekordhöjs är alltså en klen tröst för de som måste leva på låg ersättning, ofta utan ekonomiska marginaler, och som flera månader före höjningen drabbats hårt av den höga inflationen.
Blir det inte väldigt dyrt för samhället att höja bidragen? Nej, samhällets och skattebetalarnas kostnad för dessa skydd har faktiskt blivit allt lägre. Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2024 att ”en allt lägre andel av befolkningen försörjs genom sjukförsäkringen.” Dagens nivå är halverad jämfört med nivån för 20 år sedan.
Just nu ligger ”ohälsotalet” på den lägsta nivån under hela 2000-talet, vilket framför allt beror på ett minskat antal personer med sjukersättning. Läs även: Socialförsäkringen halverad – lägst nivå på 40 år.
