Funktionsrätt: Stoppa skolreformen

Funktionsrätt Sverige går till hårt angrepp mot regeringens lagändringarna för skolan.

Den 3 juni väntas riksdagen rösta igenom flera ändringar som beskrivs som repressiva och exkluderande för barn med funktionsnedsättningar.

”Rösta nej”, uppmanar Funktionsrätt

”Vi uppmanar riksdagens ledamöter att rösta nej till förslagen, och regeringen att dra tillbaka dem”, skriver Nicklas Mårtensson i en debattartikel på Aftonbladet.se.

”Förslagen ska enligt regeringen leda till bättre stöd och ordning, men de riskerar att leda till exkludering från ordinarie undervisning för de med störst utmaningar i skolan.”

Vad är det som ska beslutas 3 juni?

Vad handlar lagändringarna om? Förslagen återfinns i två olika propositioner.

Dels propositionen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, 2025/26:193, (vars förslag träder i kraft 1 augusti 2028).

Dels proposition Förbättrat stöd i skolan, 2025/26:195 (som träder i kraft 1 juli 2028). Här listar vi några av förändringarna:

Lagändringarna om trygghet och studiero

Mobilförbud införs i alla grundskolor från 1 augusti 2026. Mobiltelefoner ska samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut i de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet.
Ordningsregler skärps och byter namn till skolregler 1 augusti 2026. De ska innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna.
Förväntansdokument ska tydliggöra skolans krav på både elever och vårdnadshavare. Även detta från 1 augusti 2026.
Fler elever ska omplaceras under längre tid. Gäller från 1 augusti 2026.
Fler elever ska placeras på akutskolor (en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten). Gäller från 1 augusti 2026.
Fler elever ska stängas av under längre tid. Gäller från 1 augusti 2026.
En nytt straff för elever innebär att de nekas tillträde till skolenheten. Gäller från 1 augusti 2026.
Utvisning ur klassrum och kvarsittning behöver inte längre dokumenteras. Gäller från 1 augusti 2026.

Lagändringarna om stöd i skolan

Extra anpassningar och stödgaranti avskaffas från 1 juli 2028.
Stödundervisning ska införas i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik från höstterminen 2028.
Obligatoriska standardiserade tester ska införas för att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser från höstterminen 2028.
Elevers behov av särskilt stöd ska utredas tidigare. Gäller från höstterminen 2028.
Det ska bli enklare att ge särskilt stöd i en mindre undervisningsgrupp eller enskilt. Gäller från höstterminen 2028.

Varför vill Funktionsrätt Sverige stoppa flera av lagändringarna?

I debattartikeln beskriver Nicklas Mårtensson funktionsrättsrörelsens frustration över politikernas planer på drastiska förändringar:

”I remissvar och skrivelser har vi förgäves riktat kritik mot förslagen, varav flera är repressiva och straffande, där barns rätt till utbildning, inflytande och delaktighet åsidosätts. Förslagen strider mot principen om en inkluderande skola och Sveriges åtaganden enligt Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen.”

Han menar att lagändringarna riskerar att leda till att unga med funktionsnedsättning i ännu högre grad än i dag att exkluderas från både arbetsmarknad och vuxenstudier med ett livslångt utanförskap och höga samhällskostnader som följd.

Kritiken mot vissa av lagändringarna specificeras i debattartikeln, och återges här nedan.

Vad är problemet med minskad dokumentation?

Regeringen vill förenkla kraven på dokumentation av elevers stödbehov, men en urholkning riskerar att särskilt drabba barn med komplexa behov, som finns hos en del av elevunderlaget, då uppföljning och därmed kunskap om fungerande och icke fungerande stödinsatser riskerar att gå förlorad.

Minskat inflytande för elever och vårdnadshavare – vad är problemet?

Med en minskad dialog riskerar ännu färre elever med funktionsnedsättning nå skolans mål. Elever med funktionsnedsättning vittnar om hur viktigt det är att bli lyssnad på.

Placera elever utanför den egna skolenheten, införa akutskolor och stänga av elever – vad är problemet?

Förslagen står i direkt strid mot både skolplikt och rätten till utbildning. Elever med funktionsnedsättning, exempelvis med koncentrationssvårigheter kan oftare uppfattas som störande. Risken är att skolor i stället för att skapa en inkluderande lärmiljö och ge eleverna det stöd de behöver, tar till disciplinära åtgärder. Utredningen menar att det finns en avsevärd risk att barn med funktionsnedsättning kommer att diskrimineras om vissa av förslagen blir verklighet.

Extra anpassningar och tidiga stödinsatser avskaffas – vad är problemet?

Arbetet med extra anpassningar har inte fungerat som tänkt, men lösningen är inte en skollag som innebär att barn och ungdomar som behöver anpassningar och stöd inte längre ska kunna delta i ordinarie undervisning utan hänvisas till särlösningar. Säkra i stället att lagen efterlevs och ge huvudmän och skolans personal det stöd som krävs.

”Satsa istället på det som vi vet fungerar”

Istället för de aktuella lagändringarna uppmanar Funktionsrätt Sverige politikerna att ”satsa på det vi vet fungerar”, och listar följande förslag:

Mindre klasser
Fler behöriga lärare
Personal med specialpedagogisk kompetens
God tillgång till elevhälsa
Kompetens om funktionsnedsättningar hos skolpersonalen och i lärar- och rektorsutbildningarna
Inkluderande lärmiljöer