Tidöpartierna går vidare med tuffare tag mot ”elever som stör”

Regeringen utlovar idag hårdare tag mot störande elever, höjda krav på föräldrarna men också tidigare stöd. Planerna presenterades av de fyra Tidöpartierna på en presskonferens 28 januari.

Detaljerna och tidpunkter för ändringar finns i en lagrådsremissen här.

13 förslag som regeringen vill genomföra

Några av förslagen som presenterades på presskonferensen:

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

1. Mobilförbund införs i alla grundskolor från 1 augusti 2026. Mobiltelefoner ska samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut i de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet.
2. Ordningsregler skärps och byter namn till skolregler. De ska innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna.
3. Förväntansdokument ska tydliggöra skolans krav på både elever och vårdnadshavare.
4. Fler elever ska omplaceras under längre tid.
5. Fler elever ska placeras på akutskolor (en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten).
6. Fler elever ska stängas av under längre tid.
7. En nytt straff för elever innebär att de nekas tillträde till skolenheten.
8. Utvisning ur klassrum och kvarsittning behöver inte längre dokumenteras.
9. Extra anpassningar och stödgaranti avskaffas.
10. Stödundervisning ska införas i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik från hösten 2028.
11. Obligatoriska standardiserade tester ska införas för att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser.
12. Elevers behov av särskilt stöd ska utredas tidigare.
13. Det ska bli enklare att ge särskilt stöd i en mindre undervisningsgrupp eller enskilt.

Funktionsrättsrörelsens varningar avvisas av regeringen

Under remissbehandling fick många av förslagen kritik från funktionsrättsrörelsen.

Autism Sverige kritiserade att konsekvensanalys av hur förslagen påverkar elever med funktionsnedsättning var alltför begränsad. Funktionsrätt Sverige varnade för att förslagen leder till att elever med funktionsnedsättning kan komma att diskrimineras. Gotlands kommun framförde i ett remissvar att förslagen om disciplinära åtgärder riskerar att missgynna elever med särskilda behov.

Regeringen tycker tvärtemot, och skriver i lagrådsremissen att förslagen kan särskilt gynna elever med funktionsnedsättning

Ny protest från Funktionsrätt Sverige

Den 4 februari 2026 gjorde Funktionsrätt Sverige ett nytt uttalande om att man ”ser med oro på en segregerande tendens i regeringens skolpolitik, trots uttalade ambitioner om tidiga stödinsatser”.

– Flera av förslagen riskerar att leda till att barn och unga med funktionsnedsättning exkluderas. Målet måste vara att skolan utformas så att barn kan inkluderas i den ordinarie undervisningen, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Funktionsrätt Sverige är särskilt kritiskt till förslaget om att elever ska kunna avvisas från undervisningen utan dokumentation.

– Här finns en uppenbar risk att stödbehov i praktiken tolkas som ordningsproblem. Utan dokumentation blir det svårt att över tid följa upp vilka insatser som fungerar respektive inte fungerar för barnet, säger Nicklas Mårtensson.

Förbundet varnar för ”en risk för ökad segregering när stödet i allt högre grad förväntas ske utanför klassrummet, enskilt eller i mindre grupp”.

Stöd ska bara ges under en avgränsad period för att sedan fasas ut.

– Det strider mot både forskning och beprövad erfarenhet, som visar på betydelsen av kontinuerligt stöd och systematisk uppföljning. Vi saknar förslag som säkerställer att undervisningen i klassrummet fungerar för alla barn och unga. I flera aktuella skolförslag har regeringen en inriktning mot att stöd i huvudsak ska ges utanför den ordinarie undervisningen – något som rimmar illa med en inkluderande utbildning för alla, säger Nicklas Mårtensson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.