Högkostnadstaket 2025: Personliga berättelser om förödande konsekvenser

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har redan fått 100-tals remissvar från privatpersoner om förslaget att chockhöja taket för högkostnadsskydd för läkemedel.

LÄS ÄVEN:
Högkostnadstak för mediciner föreslås höjas 34 % under 2025

Den nuvarande regeringen är van vid att få igenom sina förslag utan problem, men hur blir det denna gång? Kommer regeringen att kunna blunda för de gripande personliga berättelserna?

HejaOlika har läst ett tiotal av remissvaren – samtliga mycket kritiska.

Är det rimligt?

Ann skriver:

Är det rimligt att långvarigt funktionsnedsatta ska bli än mer isolerade, inte klara av att arbeta eller delta i samhället, hamna i ännu större social utsatthet och riskera allt värre psykisk ohälsa för att de inte har råd att hämta ut sina mediciner? Är det rimligt att kroniskt sjuka ska bli ännu sjukare, behöva större vårdinsattser, sjukskrivas oftare och dö tidigare för att de inte har råd att hämta ut sina mediciner?

Läkemedel. Foto: Linnea Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson

Kan inte påverka ekonomin

Isabelle, 18 år, beskriver att flera tusen kronor av hennes studiestöd redan går till mediciner.

”Med den ökade kostnaden för läkemedel har jag inte råd med mycket annat. Jag har inte råd med att gå ut med mina vänner, köpa nya vinterskor eller vinterjacka, då hela min inkomst försvinner direkt.
Jag lider av många diagnoser som påverkar mitt fysiska och psykiska mående extremt negativt och utan mina mediciner kommer inte jag att överleva, men på grund av att jag nu måste lägga nästan alla pengar jag har på mediciner lever jag ändå inte särskilt mycket. Mina fysiska åkommor hindrar mig också från att jobba, så även om jag vill kan jag inte påverka min ekonomiska situation mycket.”

Behöver medicin för att klara vardagen

Även Angelica, 21 år, beskriver en svår situation som student med kronisk sjukdom:

”Jag behöver medicin för att klara vardagen. Jag har haft Ulcerös Kolit i åtta år, och under den tiden har jag testat alla möjliga sätt för att lindra mina symptom utan medicin. Detta gör att jag med säkerhet kan säga att jag behöver medicin för att klara vardagen. Det tycker även mina läkare, som dessutom hävdar att jag kommer behöva medicin livet ut.

Det finns många andra låginkomsttagare vars livskvalitet och arbetsförmåga höjs med hjälp av deras medicin, och som inte heller har råd med denna uppdatering av högkostnadsskyddet. Jag tror inte att det kommer gynna samhället, genom att spara mer pengar till staten. Det finns bättre sätt.”

Orättvist för de som är sjuka

Johanna vädjar till regeringen att inte göra det svårare för sjuka människor:

”De som drabbas är min farfar, min svärfar, min bonusmamma, mormor och morfar, mina brukare. Så många som jag känner och ännu fler som jag inte känner kommer att drabbas och få det tuffare. Jag bryr mig om alla och anser att vi alla är lika värda och vi ska därför inte orsaka orättvisa.

Det är orättvist att sjuka människor ska behöva betala mer för sin medicin. Det gör att sjuka människor blir mer utsatta än vad de redan är.
Min kollega är svårt sjuk och har varit den flera år tillbaka. Hon är beroende av vården och sina mediciner. Hon tar mediciner som idag inte inkluderas i högkostnadsskyddet. Jag tycker att det är dåligt att högkostnadsskyddet nu kommer att prioritera kostnaden för staten ännu mer och nedprioritera den ökade livskvaliteten som vi invånare får ifrån läkemedel.”

Skapar ekonomisk stress

Erik beskriver hur höjda egenavgifter för läkemedel kommer att få många negativa konsekvenser:

”Det finns många i min närhet, särskilt min sambo, som har ett behov av mediciner av många olika anledningar. Vissa för att kunna överleva, andra för att kunna ha kvar det arbete de har. Det här förslaget riskerar att skapa en större ekonomisk stress för människor som redan är utsatta, då mer pengar behöver gå till att ha en dräglig vardag. Det är inte bara studenter och arbetslösa som påverkas negativt, utan även ensamstående (med eller utan barn) och pensionärer.”

Helt slut av all oro över ekonomin

Carina, 52 år, betonar att ingen väljer att bli sjuk, och att många hamnar mellan stolarna, och får varken arbete med lön eller sjukersättning.

”Jag är en av dom. Jag kämpar så förtvivlat varje månad med att klara hyra, el, mat, mediciner, sjukvårdsbesök, resekostnader till vården, fackavgifter, försäkringar, telefonräkningar och internet. Samtidigt ska jag överleva mina dagliga smärtor med allt vad det innebär (begränsad livskvalitet och sociala aktiviteter). Jag kommer upp till högkostnadsskyddet både vad det gäller mediciner och läkarvård eftersom jag har stora behov och många olika smärtdiagnoser. Jag får skicka tiggarbrev till fonder för att få råd att köpa kläder, skor, gå till frisören och till massage för min onda kropp. Några nöjen eller semesterutflykt har jag inte råd med.

Tandläkarbesök och glasögon är uteslutet för min del. Mina sjukdomar gör att både tänder och syn förändras kraftigt. Kroppen och knoppen är nu helt slut av all oro över ekonomin.”

Betala hyran, eller medicinen?

Ida beskriver hur även personer ”som inte vill vara samhället till last” kommer att få problem med att hämta ut sina läkemedel.

”Efter den 1 juli 2025 riskerar många att behöva välja på att äta sig mätt på havregrynsgröt och betala hyran, eller att ta ut sin medicin.”

Hon frågar om det är rimligt att exempelvis bostadsbidrag inte höjs, samtidigt som kostnaderna för hyror, mat och snart även läkemedel ökar kraftigt.

Förslaget gör Sverige fattigare

Marthina, 38 år, berättar att hon kommer att ha svårt för att betala sina läkemedel.

”Vissa av dem gör mig inte enbart symtomfri utan räddar även mitt liv bokstavligen, utan dem dör jag. På grund av kronisk sjukdom har jag hel sjukersättning samt på lägsta nivå, som innebär att jag kommer ha väldigt låg inkomst för resten av livet vilket gör att detta förslag försätter mig i en svår situation.”

Hon menar att förslaget gör Sverige fattigare eftersom sämre läkemedelstillgång leder till sämre arbetsförmåga hos många.

” En långtidssjukskriven person kostar samhället enorma summor, vilket gör att det bästa för samhället är att så många som möjligt behåller så stor arbetsförmåga som bara är möjligt. Många läkemedel har denna inverkan på många patienter. Ju friskare den svenska befolkningen är desto rikare blir Sverige, i och med arbetsförmågan. Läkemedel bidrar till en friskare och mer högpresterande befolkning.”

Måste skydda de mest sårbara

Jenny skriver till regeringen ”som en oroad medborgare” eftersom hon menar att ”fler kommer att avstår från vård eller livsnödvändiga mediciner – något som kan leda till ökade sjukdomskostnader för samhället i långa loppet.”

”Många äldre, kroniskt sjuka, barnfamiljer med små marginaler och personer med funktionsnedsättningar har redan svårt att få ekonomin att gå ihop, och en höjning av egenkostnaderna kan bli övermäktig för dem.”

Hon uppmanar regeringen att tänka om: ”Vi behöver ett system som skyddar de mest sårbara i vårt samhälle och som fortsätter att främja jämlikhet och solidaritet – grundpelarna i det svenska välfärdssamhället.”

Remissen ska besvaras senast 17 februari

Regeringens förslag om höjt tak för högkostnadsskyddet är just nu ute på remiss (Uppdaterade högkostnadsskydd – öppen hälso- och sjukvård samt läkemedel. Diarienummer: S2024/02135). Remissvar ska vara inne senast 17 februari 2025. Samtidigt pågår en namninsamling mot försämrat högkostnadsskydd – Rädda högkostnadsskyddet – på skiftet.org som hittills (9 januari) har samlat över 44 000 underskrifter.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

På Tiktok har en video om att rädda högkostnadsskyddet visats mer än 81 000 gånger. I videon beskriver Alexander Wiklund, som kallar sig själv aktivist, hur man som privatperson skickar in remissvar till regeringen.

Exempel på hur man utformar ett remissvar till regeringen
Exempel på hur man utformar ett remissvar till regeringen.

För mer information om hur man sänder in remissvar kan man läsa detta dokument från regeringskansliet.

Fler aktuella artiklar om ekonomin 2025

Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.