Högre avgifter 2025 pressar personer med funktionsnedsättning

Under 2025 väntas avgifter för olika stöd inom funktionshinderomsorg att öka, bland annat för hjälpmedel, färdtjänst och kommunal omsorg. En särskilt kraftig höjning väntas för egenavgiften för läkemedel.
SENASTE NYTT:
Högkostnadstaket för läkemedel chockhöjs med 900 kr den 1 juli 2025
[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]
Fler artiklar om förändringen av högkostnadsskyddet för läkemedel 2025:
- MFD: Regeringens förslag slår mot de som har funktionsnedsättning (7 februari)
- SKR varnar: Stora risker med sämre högkostnadsskydd (27 januari)
- Socialdemokraterna: Höjda avgifter skapar orimlig situation (15 januari)
- Vill du stoppa dyrare mediciner? Gör detta senast 17 februari
- Högkostnadsskydd 2025: Personliga berättelser om förödande konsekvenser (13 januari)
- Högkostnadsstak för mediciner föreslås höjas 34 % under 2025
- Högre avgifter 2025 pressar personer med funktionsnedsättning
Regeringen vill ha in 500 miljoner mer på läkemedel
Redan den 1 januari 2025 gjordes en mindre höjning av högkostnadsskyddstaket, från 2850 kronor per 12 månader till 2900 kronor.
Under 2024 betalade patienter fullpris för receptbelagda läkemedel upp till 1 425 kronor. Därefter subventionerade staten en rabatt på olika nivåer.
Men mer än 2850 kronor behövde man alltså aldrig betala för receptbelagda läkemedel 2024, eller nu från årsskiftet 2900 kronor. För ytterligare läkemedel har du då frikort under 12-månadersperioden.
Sommaren 2025 väntar dock en betydligt större höjning av högkostnadstaket. Regeringen har flaggat för att man vill öka patienternas läkemedelskostnader med 500 miljoner, och i så fall skulle taket för högkostnadsskyddet behövas höjas med hundratals kronor per person och år.
– Vi kommer göra vad vi kan för att säkerställa att de som behöver mycket läkemedel drabbas minst av det. Men vi kommer alla behöva betala mer för läkemedel, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i Sveriges Radio Ekots Lördagsintervju den 16 november 2024.
”Höjda kostnader ställer till stora bekymmer”
Funktionsrättsrörelsen protesterar mot att kostnaderna för enskilda ska öka. I en debattartikel 7 december 2024 skriver man att ”såvitt vi har förstått kan det innebära att vi patienter tvingas betala nästan 600 kronor mer för våra läkemedel innan högkostnadsskyddets rabatt börjar gälla. I farans riktning ligger också att de försämringar som aviserats för nästa år bara är början på en stegvis nedmontering av högkostnadsskyddet. Regeringen räknar nämligen med att spara in ytterligare över två miljarder årligen 2026–2027.”
Reumatikerförbundet protesterade tidigt mot planerna på försämrad läkemedelssubvention.
– För en del av våra medlemmar skulle en höjning av den nedre beloppsgränsen på låt säga 500-600 kronor kunna ställa till stora bekymmer. Man kan tro att de hundralapparna inte skulle spela någon roll, men för många med kronisk sjukdom behövs varenda krona, säger Lotta Håkansson, ordförande för Reumatikerförbundet.
Lotta Håkansson berättar att en medlem har hört av sig och beskrivit en situation då man inte kan arbeta på grund av sjukdom utan lever på sjukersättning.
– För den här personen staplas kostnaderna på varandra; utöver att matpriser och annat har gått upp kommer hon upp i högkostnadsskyddet för läkemedel på ett par veckor, men hon har också kostnader för bland annat läkarbesök, hjälpmedel, dyra specialskor, fotbäddar, tandvård, självkostnad för sjukresor, munskydd och handsprit på grund av nedsatt immunförsvar med mera, säger Lotta Håkansson.
Avgifter bryter mot merkostnadsprincipen
Personer med funktionsnedsättning måste ofta betala en rad olika avgifter för kommunal omsorg, hjälpmedel, god man, förvaltare och liknande.
Avgifterna är en tung börda för många, och ökar ofta i samband med att sociala ersättningar som sjuk- och aktivitetsersättning höjs.
– Den grundläggande principen att ingen ska ha merkostnader för sin funktionsnedsättning uppfylls inte idag. Dessutom är dagens system alldeles för krångligt, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
I ett brev till Camilla Waltersson Grönvall och Anna Tenje, statsråd på socialdepartementet, i oktober 2024 kräver de att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att göra en helhetsöversyn av både avgifter och bidrag. Funktionsrätts skrivelse till regeringen finns här.
Omsorgsavgift
Ett exempel på avgift som höjs varje årsskifte är kommunernas omsorgsavgift.
För år 2024 är den kommunala max-taxan för omsorgsavgiften 2 574 kronor per månad. Avgiften höjdes med drygt 9 procent precis som prisbasbeloppet, och kommer troligen att höjas med 2,6 procent för 2025.
Omsorgsavgift tas ut för många personer med funktionsnedsättningar som behöver regelbunden vård genom den kommunala sjukvården. Denna vård täcks inte av sjukvårdens vanliga högkostnadsskydd, utan leder till en extra utgift i form av omsorgsavgift. (Maximal omsorgsavgift beräknas som en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet.)
Socialstyrelsen tar fram ett meddelandeblad om beräkningar av avgifter inom äldre- och funktionshinderomsorgen år för varje år. Meddelandebladet brukar publiceras under december månad. (Här finns Socialstyrelsens meddelandeblad om avgifter.)
Avgift för ställföreträdare (god man och förvaltare)
Personer som behöver hjälp av god man eller förvaltare för att sköta sin ekonomi med mera måste ofta betala en avgift för detta, om personen har en inkomst som överskrider 2,65 prisbasbelopp (för år 2024 är gränsen 151 845 kronor i årsinkomst).
Även banktillgodohavanden på mer än två prisbasbelopp (114 600 kronor för år 2024) innebär att man är skyldig att betala arvode för god man eller förvaltare.
Den genomsnittliga kostnaden för arvode till god man eller förvaltare är 8 714 kronor per år enligt statistik från länsstyrelserna men kostnaden kan vara betydligt högre för en enskild person, beroende på vilka uppdrag som ingår för god man/förvaltare.
Avgifter för hjälpmedel
Kommuner och regioner tar ut allt fler avgifter för hjälpmedel, i samband med utprovning, förskrivning, slitage och service. En del tar även ut abonnemangsavgifter för hjälpmedel.
Hjälpmedelsutredningen 2017 föreslog avgiftsfrihet för hjälpmedel, vilket funktionsrättsrörelsen begär att regeringen går vidare med. Några sådana signaler finns dock inte – tvärtom ökar avgifterna nu i snabb takt, samtidigt som nya typer av avgifter införs och vissa hjälpmedel inte längre förskrivs utan måste köpas av den enskilde själv.
Nya avgifter för stöd som varit kostnadsfria
Många kommuner avgiftsbelägger stöd och service som tidigare varit kostnadsfria. Exempelvis kan ledsagare kosta upp till 470 kronor per timme, enligt Socialstyrelsen 2023.
Kommuner har gjort mycket stora neddragningar på ledsagarservice enligt LSS, lagen om stöd och service. Denna service har varit gratis, eftersom alla insatser enligt LSS ska vara avgiftsfria. Behovet av ledsagning har dock inte minskat, och många kommuner har därför istället erbjudit ledsagarservice enligt socialtjänstlagen, där det är fritt fram att ta ut avgifter. Socialstyrelsen konstaterade i en rapport sommaren 2023 att 70 procent av kommunerna har avgifter på ledsagarservicen, en ökning med närmare 30 procent jämfört med 2009. Avgifterna varierar mellan 35 och 470 kronor per timme.
På liknande sätt avgiftsbeläggs avlösning enligt socialtjänstlagen.
Resor till och från daglig verksamhet
Trots att LSS-verksamheter ska vara avgiftsfria bestämde Regeringsrätten 1996 (RÅ 1996 ref 45) att resor till och från daglig verksamhet inte måste vara avgiftsfria. Därför har många kommuner idag avgiftsbelagt resorna, meden de fortfarande är gratis i vissa kommuner.
Färdtjänst
Enligt färdtjänstlagen 11 § bestäms grunderna för färdtjänstavgiften av respektive kommun. Avgifterna varierar, men höjningar är att vänta 2025. Några exempel:
- Uppsala kommun föreslås höja med 10–20 procent för vuxna färdtjänstanvändare.
- Region Kalmar beslöt i oktober höja färdtjänstavgiften för sjukresor inom en zon med 20 procent.
- Region Örebro planerar en höjning med 15 procent för sjukresor och färdtjänstresor.
- Mjölby planerar en höjning från 26 kr till 40 kr för resa inom en zon, och från 52 kr till 60 kr för zon 2.
- Region Dalarna överväger att införa en straffavgift på 350 kronor vid sena avbokning, och endast tillåta en medresenär.
Avgifter i sammandrag
Nedanstående tabell uppdateras löpande.
Avgift | Kommentar | Mer info |
---|---|---|
Avgifter för missade besök inom vården | Många sådana avgifter höjs kraftigt 2025, även för vård som är avgiftsfri | Avgifter för missade besök höjs 2025 |
Boendestöd enligt socialtjänstlagen | Om boendestöd som alternativ till LSS-boende | |
Färdtjänst | Många nekas färdtjänst – så kan rättigheterna återställas | |
Hjälpmedelsavgifter | Vilka hjälpmedelsavgifter finns i din kommun och region? | |
Hyreskostnader i LSS-bostäder | ||
LSS | Insatser enligt LSS skall vara avgiftsfria. | LSS-skolan om avgifter |
Läkemedel | Taket i högkostnadsskyddet för läkemedel höjs från 2850 kronor till 2900 kronor den 1 januari 2025. Regeringen har förvarnat om att taket höjs ytterligare 1 juli 2025- | Högkostnadstak för mediciner föreslås höjas 34 % under 2025 |
Omsorgsavgift, kommunal (hemtjänst, dagverksamhet, särskilt boende för äldre med mera) | Maxtaxan för insatser enligt Socialtjänstlagen är 2642 kronor per månad. Vissa tjänster enligt SoL kan ligga utanför maxtaxan, och innebär ytterligare avgift. | Betalar du för hög avgift? Så funkar kommunens maxtaxa |
Resor till och från daglig verksamhet | ||
Sjukresor | Högkostnadsskydd finns | |
Sjukvård | Högkostnadsskydd finns | |
Ställföreträdare (god man, förvaltare) | ||
Tandvård | ||
Öppenvård | Högkostnadsskyddet för besök i den öppna hälso- och sjukvården är 1400 kronor per år (2024). |
Förbehållsbelopp & minibelopp
Förbehållsbeloppet är det belopp som en individ ska ha kvar av sina inkomster efter att omsorgsavgiften är betald. Detta belopp är avsett att täcka grundläggande levnadskostnader som mat, boende, kläder, och andra nödvändiga utgifter.
Förbehållsbeloppet har två delar. Dels ett minimibelopp, ett schablonbelopp som ska täcka normal levnadskostnader. Dels bostadskostnaden; den faktiska kostnaden för bostaden inklusive hyra eller avgift för bostadsrätt.
Enligt socialtjänstlagen finns ett minimibelopp som den enskilde alltid ska få behålla för att täcka normala kostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.
Från och med den 1 januari 2024 är minimibeloppet 7 062 kronor per månad för ensamstående, och 5 761,50 kronor per person och månad för sammanboende och för sammanlevande makar/partners.
Minimibeloppet ska alltid vara lägst en tolftedel av 1,4789 gånger prisbasbeloppet. Eftersom minimibeloppet följer prisbasbeloppet kommer det att höjas med cirka 2,6 procent 1 januari 2025.
Avgiftsutrymme: Hur påverkas omsorgsavgiften av förbehållsbeloppet?
Ett exempel:
Inkomst: En person har en månadsinkomst på 15 000 kronor.
Minimibelopp: Om personen är ensamstående, är minimibeloppet 6 470 kronor.
Bostadskostnad: Låt oss anta att bostadskostnaden är 5 000 kronor per månad.
Förbehållsbelopp beräknas så här: Minimibelopp (6 470 kronor) + Bostadskostnad (5 000 kronor) = 11 470 kronor.
Avgiftsutrymme beräknas så här:
Inkomst (15 000 kronor) – Förbehållsbelopp (11 470 kronor) = 3 530 kronor.
I ovanstående exempel blir avgiftsutrymmet 3 530 kronor. Eftersom den maximala omsorgsavgiften (maxtaxa) för 2024 är 2 575 kronor per månad, måste personen betala hela omsorgsavgiften.
Högkostnadsskydd för läkemedel 2025
Taket i högkostnadsskyddet för läkemedel höjs från 2850 kronor till 2900 kronor den 1 januari 2025. Höjningen beror på att taket höjs i takt med prisbasbeloppet, uppger eHälsomyndigheten.
Föregående årsskifte var höjningen 250 kronor, från 2 600 kronor till 2 850 kronor.
Detta högskostnadsskydd gäller för de flesta läkemedlen på recept. För barn (under 18 år) är läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen helt kostnadsfria.
Regeringen har förvarnat om att taket höjs ytterligare 1 juli 2025, då med en betydligt kraftigare höjning. Regeringen har uttalat att man vill få in ungefär 500 miljoner kronor till statsbudgeten genom att höja högkostnadsskyddstaket.
Högkostnadsskydd för öppenvård
Högkostnadsskyddet för besök i den öppna hälso- och sjukvården är 1400 kronor per år. Det innebär att du betalar sammanlagt högst 1 400 kronor för besök i öppenvården under en period på tolv månader. En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 400 kronor för högkostnadsskyddet i den regionen. Högkostnadsskyddet gäller inte vaccinationer, intyg, hälsoundersökningar eller uteblivna besök.
Tandvårdskostnader för personer som tillhör LSS ingår i högkostnadsskyddet för sjukvård; 1 400 kronor/år. Personer med funktionsnedsättning har ofta sämre tandhälsa än övriga befolkningen.
Andra extrakostnader för funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättningar har många andra extra kostnader.
Ett exempel är att det kan krävas ADL-intyg för att få rätt till personlig assistans och andra stöd. Sådana intyg bekostas sällan av myndigheterna utan ofta måste den enskilde själv betala 10 000–12 000 kronor för intyget.
Vissa kostnader kan täckas av merkostnadsersättning
För vissa merkostnader kan personer med funktionsnedsättning få merkostnadsersättning från Försäkringskassan. Det är dock svårt att beviljas sådan ersättning, särskilt för barn med funktionsnedsättning.
Straffavgifter för missade besök höjs 2025
Om du missar ett vårdbesök, eller inte avbokar i tid, kan du drabbas av straffavgifter. I många fall höjdes dessa avgifter kraftigt 1 januari 2025.
Avgifterna motiveras med att regionerna måste minska slöseriet med resurser och arbetstid. På 1177 skriver Region Stockholm:
”Varje år ställs 500 000 planerade vårdbesök in på grund av att patienten inte dyker upp. Hela operationsteam kan stå redo – och så kommer inte patienten. För att vården ska ha möjlighet att planera sin verksamhet är det viktigt att de vet om du kommer eller inte. Får du förhinder kan de erbjuda tiden till någon annan. Att införa en avgift för den som inte kommer till sitt bokade besök leder förhoppningsvis till att fler tar ansvar och avbokar sin tid i tid.”
Oftast måste man avboka senast 24 timmar före besöket, eller 72 timmar om det gäller operation där du behöver stanna kvar på sjukhuset över natten.
Utebliven sms-påminnelse från din vårdgivare inför bokat besök är INTE ett giltigt skäl för sen avbokning, ombokning eller uteblivet besök.
Det görs i vissa fall undantag för sjuka barn eller personer med demens. Undantag från straffavgift kan även göras om det finns ”giltigt skäl”. Men då måste du ha hört av dig till vården, annars får du straffavgift oavsett om du haft giltigt förhinder eller inte.
Ombokningar som görs sent kan också räknas som sen avbokning, och därmed innebära straffavgift.
Straffavgifterna för missade operationer är extra höga. I Region Gävleborg höjdes denna avgift från 250 kronor till 1800 kronor från 1 januari 2025. Region Västerbotten höjde från 550 till 1050 kronor.
Om man missar läkarbesök är avgiften ofta högre än vad själva läkarbesöket skulle kosta. Region Gävleborg höjde från 250 kronor till 400 kronor vid årsskiftet, Stockholm höjde till 400 kronor och Region Västerbotten från 350 till 500 kronor.
Ibland tillkommer även en administrationsavgift på exempelvis 50 kronor.
Även avgiftsfria vårdbesök har ofta straffavgifter. Det handlar då om vårdbesök barn och ungdomar (ibland går gränsen vid 18 år, ibland vid 20 år), besök vid barnavårdscentral (BVC), mödravårdscentral (MVC), digitala vårdmöten samt undersökningar vid röntgen och fysiologiska laboratorier där läkare gör utlåtande. Målsman för barn måste alltså betala eventuella straffavgifter även om besöket skulle ha varit gratis.
Avgifterna ingår inte i högkostnadsskyddet och täcks alltså inte av frikort.
Vid årsskiftet infördes även helt nya avgifter. Region Gävleborg meddelar att en ny avgift för anlitad språktolk införs. Avgiften är 400 kronor utöver straffavgiften på 400 kr för bokat besök, alltså totalt 800 kronor.
Vad händer om du inte betalar straffavgiften uteblivet vårdbesök eller en sen avbokning?
- I vissa regioner tillkommer då påminnelseavgift, ofta cirka 60 kronor.
- Om du fortfarande inte betalar efter påminnelsen kan ärendet skickas till ett inkassobolag. Detta kan leda till ytterligare avgifter och administrativa kostnader.
- Om du inte betalar trots inkassokravet, kan vårdgivaren eskalera ärendet till Kronofogden. Då kan det tillkomma ännu fler kostnader och detta kan påverka din kreditvärdighet.
- I vissa fall kan regionen kräva att du betalar tidigare avgifter innan du får tillgång till vissa vårdtjänster. Akut vård påverkas dock inte, då den alltid ska ges oavsett eventuella obetalda avgifter.
Vad ska man göra om man helt enkelt inte har råd att betala avgiften? För att undvika ytterligare problem är det alltid bäst att kontakta vårdgivaren om du har svårigheter att betala. Många regioner erbjuder betalningsplaner eller andra lösningar för att underlätta betalning.
Vad händer om det är vården som missar besöket?
I exempelvis Västerbotten har du rätt att få tillbaka din patientavgift om du har ett bokat vårdbesök och inte får träffa vårdpersonalen inom 30 minuter utan förklaring. Man kan då begära återbetalning vid besöket.
Om vårdgivaren ställer in ett bokat besök med så kort varsel att du har haft personliga utgifter inför besöket kan du begära ersättning, enligt Region Västerbotten. Det kan till exempel vara förlorad arbetsinkomst eller kostnader för resan. Personalen på mottagningen kan ge information om hur du gör för att begära ersättning.
Läs mer
Artiklar om hjälpmedelsavgifter.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.