Hur ska boende med LSS klara 56 procent hyreshöjning?

Botkyrka kommun planerar att höja hyrorna med upp till 56 procent till cirka 9800 kronor per månad.
– Hutlöst, säger oppositionspolitikern Emanuel Ksiazkiewicz (S) som är mycket kritisk.

”Ingen ska komma i kläm”

Omsorgsnämndens ordförande Kia Hjelte (M) anser att den nya hyressättningen införs för att ”skapa ordning och reda” och för att ”skapa rättvisa”.

– Ingen ska behöva lämna bostaden för att man inte mäktar med hyran. Det kommer vi att se till. Förvaltningen kommer att följa varje enskilt ärende, och vara behjälplig med ansökan om bostadsbidrag och andra eventuella bidrag. Vi kommer inte att låta någon enda hamna i kläm, säger Kia Hjelte till HejaOlika.

Hela intervjun med Kia Hjelte.

LÄS ÄVEN: Så funkar LSS-boende

Omsorgsnämnden har klubbat höjningen

S förlorade striden i omsorgsnämnden, och hyreshöjningarna går nu vidare till kommunstyrelse och kommunfullmäktige, med siktet inställt på att hyrorna höjas med start 2026.

– Fram till fullmäktiges slutliga beslut kommer vi att fortsätta jobba på att få det avslaget, men vi vet inte exakt när det blir, säger Emanuel Ksiazkiewicz.

– Att chockhöja hyror för en grupp som redan har det ekonomiskt tufft, och att göra det utan samråd med FUB eller förhandling med hyresgästerna, är inte okej. Om man måste justera hyresnivåerna måste man göra det på rätt sätt, och respektera de boende.

– Vi har varit tydliga i omsorgsnämnden med att detta är ett mycket dåligt förslag som kommer att försämra levnadsvillkoren för de boende. Förslaget är ett resultat av att Botkyrka har ett nytt moderatlett styre. Om socialdemokraterna hade suttit kvar vid makten hade detta aldrig hänt. Vi upplever att vi har stort stöd från fler andra partier i oppositionen. Både vänsterpartiet, liberalerna och miljöpartiet har sagt att det är en dålig idé.

Emanuel Ksiazkiewicz menar att förslaget utgår från en neddragen budget för vård- och omsorgsnämnden. Ramarna sänks med 15 miljoner, och förvaltningen tvingas därför ta fram sparförslag.

Ett nytt kommunalt bostadstillägg?

Hyreshöjningarna blir stora för de flesta som bor på LSS-boenden, om än inte alla.

– Man har sagt att vi kanske kan kompensera höjningarna med ett nytt kommunalt bostadstillägg, men vi är skeptiska till att det skulle kunna täcka höjningarna. Det handlar ju om uppåt 4000 kronor per månad för vissa. Samtidigt skulle det kosta kommunen mer att ha ett kommunalt bostadstillägg, som även skulle kräva mer administration. Det skulle bli väldigt bökigt, när vi idag ändå har ett system som funkar.

För att nu, i detta sena skede, stoppa förslaget måste Sverigedemokraterna antingen rösta emot eller lägga ned sina röster.

Hur ska de boende då ha råd med en 60-procentig höjning?
– Man kommer att trappa upp hyresnivåerna, men även om det blir en upptrappning under flera år så är det fortfarande en hyreshöjning som på sikt blir ohållbar. Och vad gäller ett nytt bostadstillägg har man bara klubbat att det ska göras en utredning, inte att det de facto kommer att hända, säger Emanuel Ksiazkiewicz.

”Alla ska behandlas lika”

På kommunens webbsida framgår inte att det handlar om stora höjningar. Istället skriver kommunen att man inte gör detta för att spara pengar, att hyrorna inte är högre i Botkyrka, och att man visst kan få bostadstillägg (via Försäkringskassan). Syftet uppges vara att ”alla ska bli lika behandlade”.

– Man kan söka bostadstillägg men det kommer inte att täcka de nya hyrorna, säger Emanuel Ksiazkiewicz. Det betyder att många får det svårt att betala hyran. Sen kan man fixa hur mycket man vill med orden, men faktum kvarstår, de boende får det tufft. När avtrappningen är klar kommer boende inte att ha råd.

För nyinflyttad gäller de nya hyrorna omedelbart från 2026.

På kommunens webbsida framgår också att den som inte godkänner den nya hyressättningen kan komma att få hela höjningen omedelbart, utan någon trappningsmodell.

– Det är som utpressning, säger Emanuel Ksiazkiewicz.

LÄS MER: Många missar att söka bostadstillägg – förlorar miljarder

LÄS MER OM LSS-BOENDE:
LSS-skolan lektion 6: Boende enligt LSS

Vad säger LSS?

LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) beskriver både grundläggande principer och olika insatser för personer som tillhör lagens personkrets.

Paragraf 5 stadgar att LSS-verksamheter, till exempel boende, skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Paragraf 6 stadgar att LSS-verksamheter skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.

Paragraf 7 beskriver att de personer som får LSS-insatserna skall tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.

Av förarbetena till LSS framgår att den bestämmelsen ska beaktas även i avgiftssammanhang och att avgiften inte får bli för betungande.

Paragraf 15.7 säger att kommunen ska samverka med intresseorganisationer som företräder personer med LSS-beslut. Syftet är att ge handikapporganisationerna inom LSS-området möjlighet att utöva inflytande över beslut som fattas av kommunen inom ramen för LSS. Organisationerna skall ges möjlighet att påverka, att lämna förslag och att ge synpunkter för att viktiga kunskaper och erfarenheter skall kunna tillföras verksamheten.

Vidare finns en princip om att den enskilde inte ska merkostnader på grund av funktionsnedsättning. Principen lyftes i 1989 års handikapputredning, och synsättet återkom i propositionen om införande av LSS, även om den inte kom med i själva lagen.

Krockar med hyreslagen

Trots ovanstående principer om goda levnadsvillkor och inga merkostnader har boende i LSS-bostäder ett underläge mot kommunen i hyresfrågan. Kommunens planer på hyreshöjningar utgår från hyreslagen, som väger tyngre än LSS. Rättspraxis har vidare tolkats som att kommuner även kan ta ut hyra för gemensamhetsutrymmen.

LÄS MER:
LSS-skolan 2025 (18 lektioner)

Vad kan enskilda göra nu?

Vad kan de boende och deras anhöriga då göra för att möta hotet om chockhöjningar?
– Jag tror det bästa är att samordna och organisera sig, och förklara hur det här kommer att slå. Det är svårt att stå själv mot en kommun. Om man gör det tillsammans har man mycket bättre förutsättningar. FUB är en jättebra organisation som driver frågorna, och vi har en stark FUB-förening i Botkyrka, säger Emanuel Ksiazkiewicz.

Går det fortfarande att stoppa höjningarna?
– Ja, men vi måste verkligen jobba för att skapa en majoritet i kommunfullmäktige mot förslaget. För att lyckas måste de boende och deras anhöriga komma till tals, och beskriva konsekvenserna. Många gånger fattar man beslut utan att vara helt insatta i konsekvenserna. Om man ska snälltolka omsorgsnämndens beslut så tänker jag att man inte har insett hur detta kommer att drabba den enskilde, säger Emanuel Ksiazkiewicz.

LÄS ÄVEN:
Mindre att leva på 2025: Så mycket höjs ersättningar och bidrag
Högre avgifter 2025 pressar personer med funktionsnedsättning

Mera fakta

Botkyrka planerar att höja LSS-hyrorna i trappsteg med start 1 januari 2026:

1. Första året höjas hyran med max 400 kronor per månad.
2. År två höjs hyran med ytterligare 400 kronor per månad.
3. Detta fortsätter tills den nya, fulla hyran är uppnådd.
4. Utöver dessa stegvisa höjningar tillkommer också den vanliga årliga hyresjusteringen.
5. Förslaget innebär en höjning av hyrorna i kommunens gruppbostad, serviceboende och ASAB (annan särskild anpassad bostad) med 3 miljoner kronor per år i 2025 års hyresnivå när trappningsregeln har fasat in hyrorna fullt ut om cirka 9 år.

Länk till tjänsteutlåtandet om nya hyressättningen

Länk till riktlinjer för hyressättning

Länk till dokument med genomsnittshyror. Här framgår att hyrorna höjs med upp till 3463 kronor per månad. Den högsta föreslagna månadshyran är 9 971 kronor per månad.

Om bostadstillägg via Försäkringskassan

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning kan ansöka om bostadstillägg hos Försäkringskassan.

Maxbeloppet för bostadstillägg är 6 550 kronor per månad 2025, och ingen höjning planeras. Inget bostadstillägg betalas för den del av din boendekostnad som överstiger 7 500 kronor. Om man har sparande över en viss nivå får man inget bostadstillägg överhuvudtaget.

Cirka 35 procent av de som bor i LSS-bostad har en hyra som är högre än taket för bostadstillägget, enligt utredningen Boende på (o)lika villkor, SOU 2021:14. Det motsvarar cirka 7500 personer.

Ekonomiskt bistånd

Om ekonomin för den enskilde försämras på grund av hyreshöjningar leder det ofta till att kommunen måste hjälpa till genom att bevilja ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) men kraven för att få sådant bistånd har skärpts, och ytterligare skärpningar är på gång.

Hur gör andra kommuner?

Kommunalt bostadsbidrag och hyrestak är två sätt att rädda ekonomin för personer som bort i LSS-bostad.

Höga LSS-hyror kan krocka med LSS regler om kommuners ansvar för att personer med LSS-insatser får goda levnadsvillkor.

En förklaring är att hyrorna för LSS-bostäder inte styrs av LSS, utan av hyreslagen och bruksvärdesprincipen. Hyressättningen tar därför inte hänsyn till inkomsten för personer med funktionsnedsättning, och det kan vara svårt att argumentera mot hyreshöjning med LSS-argument. Rättspraxis har dessutom lett till att även gemensamhetsutrymmen i LSS-bostäder betalas via hyran.

För att de enskilda hyresgästerna inte ska drabbas av orimliga hyror är det vanligt att kommuner antingen har egna bostadsbidrag eller en maxhyra.

Det ”vanliga” statliga bostadstillägget har urholkats, och är inte tillräckligt för många personer med höga LSS-hyror.

Utredningen Boende på (o)lika villkor, SOU 2021:14, föreslog 2021 en ny merkostnadsersättning till alla som bor i LSS-bostad. Utredningen har remissbehandlats, men sedan dess har regeringen legat lågt. Det finns inga signaler om att regeringen planerar att förverkliga förslagen.

Kia Hjelte svarar på HejaOlikas frågor

Den 11 juni fick HejaOlika en intervju med Kia Hjelte, den moderata ordföranden för omsorgsnämnden i Botkyrka.

Kommer ni att ta tillbaka förslaget om chockhöjda hyror?
– Jag har stor förståelse för den uppgivenhet man kan känna, jag har stor ödmjukhet inför de frågor som anhöriga har, och jag har stor respekt för det arbete de lägger ned. Jag känner till och med beundran för engagemanget.

Betyder det att ni drar tillbaka förslaget om kraftiga hyreshöjningar?
– Vi kan konstatera att det inte funnits regler eller policy för hyressättning för LSS-boendena. Jag har varit ordförande i 1,5 år och kan konstatera att man måste ha ordning och reda, och det måste vara rättvist.

– När man genomförde samma förändring för äldreomsorgen 2021 gjorde man det också enligt en trappstegsmodell. Det här är ett ärende som har pågått sedan 2021, och förvaltningen har försökt att hitta den bästa möjliga lösningen. Man har uppfattat det som att det inte funnits ordning och reda, och det har vi i nämnden sagt att vi vill ha. Vi måste ha ett system som är rättssäkert, transparent och rättvist. Alla ska enligt lag behandlas lika.

Kan du besvara frågan, om ni behåller förslaget eller inte?
– Jag har lagt ett ordförandeförslag, ett uppdrag om att förvaltningen ytterligare en gång ska se över om det finns möjlighet att ha ett särskilt bostadsbidrag. Det ska vara klart under hösten. Förslaget om nya hyror träder inte i kraft förrän 2026.

Ni behåller förslaget med andra ord?
– Ja.

På er webb står det att den som inte godkänner den nya hyran kommer inte att få någon stegvis höjning, utan allt på en gång.
– Det är lite olyckligt formulerat, och hänger med sedan 2021. Då blev det ett antal överklaganden och de gick ”vår” väg. I de fall det inte gick vår väg berodde det inte på höjningen, utan att man ansåg att man hade kunnat kommunicera vissa saker bättre.

– Nu går vi vidare med förslaget, men ingen kommer att tvingas lämna sin bostad.

Vad händer om man inte har råd med hyran?
– Ingen ska behöva lämna bostaden för att man inte mäktar med hyran. Det kommer vi att se till. Förvaltningen kommer att följa varje enskilt ärende, och vara behjälplig med ansökan om bostadsbidrag och andra eventuella bidrag. Vi kommer inte att låta någon enda hamna i kläm.

På vilket sätt ser ni till att ingen hamnar i kläm?
– Vi kommer att följa varje enskilt ärende.

Kommer ni att ändra hyran för vissa personer, eller vad kommer ni att göra för att rädda de som inte klarar hyran?
– Det får vi naturligtvis göra i sådana fall. Vi kommer att hjälpa de som har det så illa. Ingen kommer att behöva hamna utanför.

Hur kan du garantera att ingen hamnar i kläm?
– Genom att jag kommer att följa ärendena månadsvis.

Men hur?
– Det bygger på att förvaltningen följer varje enskilt ärende. Och jag hoppas mycket på uppdraget att hitta en möjlighet att stödja de som behöver det [med ett kommunalt bostadsbidrag]. Men det får vi ta i budgetprocessen.

Kommer kommunens nya bostadsbidrag att täcka skillnaden för de som inte kan betala?
– Det förutsätter jag. Ingen kommer att inte ha råd med hyran.

Men ni tänker besluta om hyreshöjningen innan ni ens har ett förslag om bostadsbidrag?
– Ja, vi fattar det beslutet.

Varför tar ni inte besluten som ett paket, så att man vet att de boende kommer att klara nya hyran?
– Det kan man fundera över, men nu har jag lagt det förslaget. Vi kanske hittar en modell som andra kommuner kan följa efter.

Har ni tittat på hur andra kommuner har höjt hyrorna?
– Ja, absolut. Vi har inte sett någon riktigt bra modell [med kommunalt bostadsbidrag] men det finns inget som hindrar att vi hittar en bra modell.

Varför har ni så bråttom med hyreshöjningen när ni inte har en modell för hur de boende ska ha råd?
– Ja, men vi förutsätter att alla har råd, och de som inte har det kommer att få stöd och hjälp. Självklart.

Men andra kommuner har inte lyckats så bra?
– Nej, men vi kommer att lyckas.

Varför utreder ni inte bostadsbidraget först?
– Utredningen kommer att bli klar innan hyreshöjningen träder i kraft.

Du säger att alla ska behandlas lika, men de som tillhör LSS personkrets har ju extra rättigheter för att de behöver det för att ha goda levnadsvillkor som lagen säger.
– Ja, självklart.

Hur menar du då att alla ska behandlas lika, personer med LSS har väl rätt till ett bättre stöd?
– Vi jobbar på det. Och hyreshöjningen sker som sagt i en trappstegsmodell över nio år.

Ni kör alltså på med hyreshöjningarna, och kanske kommer det ett bostadsbidrag?
– Vi lägger förslaget och hoppas att det går igenom och blir skarpt 2026. Uppdrag [om bostadsbidrag] ska vara klart före höstens budgetberedning, så att det finns med där.