Nyheter

Kulturskolor vill ha dubbelt så många elever med funktionshinder

hakansandh153 0

 

Barn med funktionshinder hamnar utanför den vanliga kultur- och musikverksamheten. 79 procent av de svenska kommunerna har färre än tio elever med funktionshinder i sin kulturskoleverksamhet.

Det visar en förundersökning som gjorts av Smok, Sveriges musik- och kulturskoleråd. Nu ska elever med funktionsnedsättningar fördubblas inom verksamheten.

{loadposition incontent}- I många fall handlar det om att man inte har några elever alls med särskilda behov inom verksamheten, säger Dag Krafft, kanslichef på Smok och en av utredarna i förstudien.

Med hjälp av pengar från Allmänna Arvsfonden har man nu startat upp ett treårigt projekt, Pascal, som ska inspirera lärare och ledare och höja kompetensen på lokal nivå. Projektledaren Håkan Sandh ser väldigt positivt på utvecklingen inom projektet.

hakansandh153 – Nu har det gått nästan ett år. Vi startade i oktober 2006 och fick under våren 2007 ihop 29 kommuner som ville medverka i projektet. Många kommuner är väldigt intresserade, men har inte kunskapen. Man vet helt enkelt inte hur man möter barn med olika förutsättningar, säger han.

Det finns flera anledningar till att så få barn med funktionshinder är aktiva inom kulturskolan, menar Håkan Sandh.
– Min erfarenhet är att det ofta beror på att föräldrar inte ställer krav på kultur- och musikskolan. Självklart ska det inte vara föräldrarnas jobb, men man måste gå till kulturskolan och berätta för dem vad just det specifika barnet behöver, säger Håkan Sandh.

Många gånger anmäls barnen till kultur- eller musikskolan utan att någon information om barnets diagnos lämnas till läraren. Då kan det bli problem, särskilt när ett barn har ett osynligt funktionshinder.

– Om läraren inte vet om att eleven har ett osynligt funktionshinder tolkar han eller hon det kanske som att eleven inte är intresserad av aktiviteten och vänder sig till de mer ”intresserade” eleverna. Det resulterar ofta i att eleven slutar, eftersom det inte är kul, säger Håkan Sandh.

Kultur- och musikskolan har varit dåliga på att komma ut med information och att själva söka upp barn med funktionsnedsättningar.
– Det är nog oftast ingen brist på intresse från lärarnas sida, men man har inte kompetensen och kunskapen. Nu inspirerar vi lärarna och ledarna från de 29 kommunerna som möts sex gånger per år. Det viktigaste med projektet är att ge kommunerna en helt ny omvärldsbild och förståelse. Sedan får de arbeta självständigt med att starta passande verksamheter i sin hemkommun, säger Håkan Sandh.

Han ser möjligheter att starta både specialverksamheter för barn med funktionshinder och att bli bättre på att integrera barnen i den ordinarie verksamheten. Det får kommunerna själva bestämma över.

Teater och musik – något för ditt barn?
I de här kommunerna satsas det extra just nu via det 3-åriga projektet Pascal:
Bollnäs, Danderyd, Eksjö, Emmaboda, Göteborg (Angereds kulturskolor och Kulmus), Huddinge, Hörby, Kalix, Karlskoga, Karlskrona, Katrineholm, Kiruna, Kristinehamn, Luleå, Lund, Mark, Nacka, Sigtuna, Solna, Stenungsund, Stockholm, Umeå, Vallentuna, Vellinge, Värnamo, Västerås, Växjö, Ängelholm och Örebro. – Integration är väldigt bra. Men i vissa fall kanske det är bättre att skapa mindre grupper för barn och ungdomar med liknande svårigheter. Sedan finns ju mellanvarianten också, när man skapar speciella grupper som uttryckligen ska vara grupper med både funktionshindrade och icke funktionshindrade. Ett bra exempel på en sådan verksamhet är teaterprojektet Freja i Jönköping, säger Håkan Sandh.

Freja startades av Föreningen Autism i Jönköping och är en teatergrupp för barn och ungdomar med autism och autismliknande diagnoser. Med i gruppen finns även några ungdomar utan funktionshinder.

Man funderar även på om det skulle vara möjligt att utöka utbudet av anpassade instrument på de svenska musikskolorna. Anpassade instrument är ovanliga och väldigt dyra. En vanlig gitarr får man låna hos musikskolan när man börjar spela. Efter ett tag, när man vet att man vill fortsätta, får man köpa en egen gitarr. Men man får möjlighet att bestämma sig för om man tycker det är kul först. Ofta finns det ingen möjlighet att låna anpassade instrument.

– Det pågår just nu ett spännande projekt på Mälardalens högskola. De har startat en helt ny kurs, Design för alla, där eleverna bland annat ska arbeta med att utveckla instrument som passar för alla. Man vill alltså komma ifrån begreppet hjälpmedel och göra instrumenten gångbara för vem som helst, berättar Håkan Sandh.

Tove Rinnan är utredare på Handikappförbunden och har arbetat med flera projekt tillsammans med Barnombudsmannen. Hon har tittat extra mycket på barn och ungas fritid.
– Det har visat sig att kultur- och musikskoleverksamheten fungerar riktigt skruttigt för barn och unga med funktionshinder. Kunskapen är alltför skral, kommenterar hon.

Sveriges musik- och kulturskoleråd har en webbsajt på http://www.smok.se

Mer om teatergruppen Freja finns på http://www.smot.nu

 

Annons
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för STIL
  • Annons från Minicrosser
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för JAG
  • Annons för HD Motion
  • Etac R82 Stingray sulky
  • Annons för Fremia

[kadence_element id=”41923″]