Ny kvalificering 2027 stoppar alla bidrag för funktionsnedsättning

Regeringen inför en ny kvalificering till socialförsäkringen från 1 januari 2027. För nyanlända utomeuropeiska invandrare stoppas många bidrag.

• Regeringen backar motvilligt från vissa tidigare förslag. Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) undantas från de nya kraven.
• Även personlig assistans undantas, i väntan på ett förstatligande.
  
• Däremot stoppas alla andra bidrag som handlar om funktionsnedsättning.
• Föräldrar till barn med stora funktionsnedsättningar tvingas välja: ökad fattigdom eller minskad omvårdnad av barnet.

Här finns propositionen Kvalificering till socialförsäkringen (Prop. 2025/26:136).

Funktionsrätt Sverige: Förstärker ojämlika livsvillkor

Funktionsrätt Sverige säger i ett uttalande att ”flera av förslagen riskerar att öka ojämlikheten i samhället och minska möjligheten till delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Vi saknar en analys utifrån Funktionsrättskonventionen och principen om lika rättigheter”.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

– Regeringens förslag riskerar att förstärka redan ojämlika livsvillkor. Omvårdnadsbidraget är exempelvis avgörande för att många föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att delta i samhället på lika villkor som andra, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige..

Funkisföräldrar tvingas välja mellan ökad fattigdom eller minskad omvårdnad av barnet

Redan i utredningen framfördes kritik mot tanken att stoppa exempelvis omvårdnadsbidraget för nya invandrare. Omvårdnadsbidrag är ett ekonomiskt stöd från Försäkringskassan till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning och behöver lägga extra tid på vård, tillsyn och stöd.

Att stoppa omvårdnadsbidraget motverkar förvärvsarbete för föräldrar som kommer till Sverige och som har barn med funktionsnedsättning, varnade utredaren.

Dessa föräldrar får inte heller samma rätt till förkortning av arbetstiden som andra arbetstagare som är föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Utredarens slutsats var att familjerna tvingas välja mellan ökad fattigdom eller minskad omvårdnad av barnet.

HejaOlika har sökt Liberalernas talesperson Jakob Olofsgård för en kommentar i frågan. Vi vill veta om L ställer sig bakom propositionens förslag om stoppat omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för barn med stora funktionsnedsättningar.
Efter upprepade påstötningar fick vi på onsdagen följande svar från Olofsgård: ”Jag ber dig att vända dig direkt till departementet för att få svar.”

SKR vill inte kommentera (trots hård kritik i tidigare remissvar)

Det är väl känt att SKR, Sveriges kommuner och regioner, är mycket kritiska till kvalificeringen. SKR:s remissvar 2025 avstyrker utredningens förslag. Efter regeringens pressmöte om propositionen vill man dock inte uttala sig.

– Vi har landat i att det inte är läge för oss att säga något om effekterna av regeringens förslag ännu, då vi inte hunnit se på regeringens förslag, skriver SKR:s presschef Helene Lindstrand till HejaOlika på onsdagen.

I remissvaret avstyrker SKR utredningens förslag om kvalificering som ”skapar stora ekonomiska och administrativa övervältringar från staten till kommunerna”. I remissvaret skriver man vidare:

SKR menar att det för vissa grupper av nyanlända flyktingar minskar incitamenten till arbete och för andra som är förhindrade att arbeta kommer kvalificeringen endast innebära en inlåsning i ekonomiskt bistånd i avvaktan på statlig ersättning.

SKR anser därutöver att det i utredningen saknas tillräcklig analys av konsekvenserna av en sådan omfattande förändring av välfärden. Ersättningssystemen inom välfärden är sammanlänkade och bildar en helhet, vilket inte utredningen tillräckligt beaktat i konsekvensanalysen.

Utredningen har lyft risk för ökat utanförskap, ohälsa, ökad kriminalitet och försämrade skolresultat för vissa grupper av unga men har inte gjort en sammanvägd analys av dess konsekvenser för samhälle, individer, kommuner och regioner. SKR menar att utredningen inte utgör ett tillräckligt underlag för att gå vidare med förslagen.

SKR betonar vidare att det krävs mer än ekonomiska incitament för att förflytta människor från bidrag till jobb. SKR har länge påtalat att arbetsmarknadspolitiken inte räcker till för de grupper som står längre från arbete. Det behövs mer stöd för att uppnå den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

De ersättningar som ska stoppas riktar sig i många fall till grupper som är särskilt utsatta och som har särskilda svårigheter att försörja sig – de som är äldre, sjuka eller har funktionsnedsättning och därför inte kan arbeta. De uteblivna stöden kommer att behöva kompenseras med ekonomiskt bistånd, vilket kommer att behöva söka och beviljas varje månad under de fem år som krävs för kvalificering, konstaterar SKR.

En grupp som väntas drabbas hårt är de personer som kommer att nekas sjuk- eller aktivitetsersättning, trots att de inte kan arbeta. SKR hänvisar till Riksrevisionens rapport som visar att de som nekas sjuk- och aktivitetsersättning får sänkt inkomst och försämrad hälsa. SKR ser detta som ”en trolig effekt för de enskilda i målgruppen även vid denna reform”.

”För den i dessa grupper som saknar försörjning genom andra inkomster eller genom anhöriga och också behöver kvalificera sig till ekonomiskt bistånd, finns en uppenbar risk att hamna i en mycket utsatt ekonomisk och social situation”, skriver SKR.

Staten sparar 1 miljard, 42 000 personer kan bli utan bidrag

Den 23 februari höll regeringen pressmöte för att informera om planerna. Här nedan kan du se regeringens egen webbsändning.

En av nyheterna på dagens pressmöte var att lagändringarna endast berör personer som kommer till Sverige från 1 januari 2027. Tankarna på att ha kvalificering för de som redan flyttat hit har förkastats av regeringen.

Regeringen uppskattar 42 000 personer kommer att beröras av de nya kraven.

För statens budget uppskattas det bli en besparing på cirka 1 miljard kronor per år. Samtidigt väntas dock kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd öka på grund av att många hindras få andra bidrag.

Förslagen finns i en proposition som ännu inte är publicerad, men ska bli offentlig tisdag 24 februari.

Nya krav slår direkt mot personer med funktionsnedsättning

På pressträffen gavs ingen information om hur personer med funktionsnedsättningar kommer att påverkas.

Inga undantag nämndes för denna grupp, som alltså troligen inte kommer att kunna få vare sig sjukersättning, aktivitetsersättning, bostadstillägg, omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning.

HejaOlika har sökt företrädare för Tidöpartierna med begäran om information om personer med funktionsnedsättning kan undantas från kvalificeringskraven, eftersom dessa krav uppenbart är omöjliga att uppnå om man har stor funktionsnedsättning.

När HejaOlika på måndagseftermiddagen får tag i Ludvig Aspling (SD) kan han inte ”på rak arm” svara på om det finns några undantag för personer med funktionsnedsättning.

Hur tänker sig regeringen då att en familj ska klara sig, utan till exempel omvårdnadsbidrag, om man har ett barn med stora funktionsnedsättningar? Ludvig Aspling ger undvikande svar om att ”huvudregeln är att man ska försörja sig själv” och att ”bidrag är från början tänkt vara undantagsfall”. Han säger också att ”det är föräldrarna det hänger på, det är inte barnet som ska jobba”.

Anledningen till att det finns omvårdnadsbidrag är att föräldrar behöver det här stödet för att klara vardagen med ett barn med stora funktionsnedsättningar. Föräldrar som inte får detta stöd, hur ska de klara omvårdnaden?
– Eftersom jag inte är vid min dator har jag svårt att kolla exakt vad som står i de delarna och se vilka andra hjälpmedel som kan vara tillgängliga. Det kan vara så att man ändå man få hjälp via försörjningsstödet, säger Ludvig Aspling.

Stoppat omvårdnadsbidrag försvårar självförsörjning

Utredaren uttryckte själv kritik mot tanken att stoppa omvårdnadsbidraget.

[Det kan] motverka förvärvsarbete för föräldrar som kommer till Sverige och som har barn med funktionsnedsättning. Dessa föräldrar får inte heller samma rätt till förkortning av arbetstiden som andra arbetstagare som är föräldrar till barn med funktionsnedsättning.

Syftet med omvårdnadsbidrag är att förbättra den ekonomiska situationen för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning och att ge föräldrarna möjlighet att tillgodose det behov av omvårdnad och tillsyn som barnets funktionsnedsättning för med sig.

Omvårdnadsbidraget ger också föräldrar viss rätt till förkortning av normal arbetstid. Detta ger föräldrarna en förbättrad möjlighet att kombinera omvårdnad och tillsyn med förvärvsarbete, vilket också främjar förvärvsarbete för föräldrar med barn som har funktionsnedsättning.

Utredaren skriver också:

Väljer föräldern bort förvärvsarbete riskerar familjen att hamna i större ekonomisk utsatthet. Väljer föräldern att arbeta mer kan det innebära att barnet får tillgång till förälders omvårdnad i mindre utsträckning.

Bidrag och ersättningar som omfattas

Följande förmåner föreslås omfattas av de nya kraven:

• Föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå
• Barnbidrag och flerbarnstillägg
• Omvårdnadsbidrag
• Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning
• Merkostnadsersättning
• Äldreförsörjningsstöd
• Bostadsbidrag
• Bostadstillägg

Utredningens förslag omfattade även personlig assistans (assistansersättning) och ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), men Tidöpartierna har valt att inte gå vidare med kvalificeringskrav för dessa stöd.

Även assistans ska stoppas längre fram – men L håller inte med

Så här står det det i propositionen:

Huvudmannaskapet för personlig assistans är i dag delat mellan stat och kommun. Rätten till personlig assistans regleras i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, oavsett huvudman. Kommitténs förslag om ett krav på kvalificering för socialförsäkringsförmånen assistansersättning, utan motsvarande krav för insatsen personlig assistans enligt LSS, skulle alltså innebära att ansvaret för individens personliga assistans under kvalificeringstiden övergår till kommunen. Därmed skulle ett kvalificeringskrav för assistansersättning i praktiken inte ha någon verkan. Vad beträffar kvalificering och förmånen assistansersättning avser regeringen därför att utreda frågan vidare i syfte att assistansen ska begränsas för vissa personer som kommer till Sverige.

Liberalernas Jakob Olofsgård menar dock att det inte alls ska krävas någon kvalificering för att få assistans.

– Liberalerna anser att den som fått uppehållstillstånd i Sverige ska ha likvärdig rätt till assistans som den som bott i Sverige sedan tidigare eller är svensk medborgare, skriver Jakob Olofsgård i ett mejl till HejaOlika.

Blir det en besparing – eller flyttar man bara på kostnaderna?

Regeringen bedömer att det blir en besparing på drygt en miljard kronor när kvalificeringen slagit igenom till fullo. Tabellen nedan är hämtad från propositionen.

SKR, Sveriges kommuner och regioner, har tidigare varnat för att utredningens förslag inte kommer att ge några besparingar. Så här skrev SKR i sitt remissvar:

Den offentligfinansiella besparing som utredningen ser framför sig är mycket osäker. Besparingen inom de statliga socialförsäkringssystemen är begränsad sett till systemens totala omfattning, och det kan ifrågasättas om besparingen är motiverad i relation till den risk som uppstår för kommunernas verksamheter och för ökade indirekta samhällsekonomiska kostnader.

Utredningen

Det var i april 2025 som socialförsäkringsminister Anna Tenje tog emot utredningen SOU 2025:53 Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper.

Under remissbehandlingen har utredningen underkänts av regeringens egna expertmyndigheter ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, och Socialstyrelsen. Även Myndigheten för delaktighet är mycket kritisk till utredningen. Sista dag för remissvar var 15 augusti 2025. Här finns remissvaren.

Fem år i Sverige för att få bidrag

Regeringen vill, precis som utredningen, att en person ska ha varit bosatt i Sverige minst fem år för att ha rätt till bidrag, ersättningar och personlig assistans.

Utredaren Göran Lundahl föreslog att detta skulle gälla även ekonomiskt bistånd. Utredaren varnade samtidigt för att detta skulle kunna leda till ökad brottslighet. Nu är förslaget borta.

Arbete förkortar kvalificeringstiden

Enligt förslaget ska den nya kvalificeringen kunna kortas ned genom att arbeta och ha inkomst under en viss tid.

Regeringens förslag innebär att en inkomst på 40 032 kr per månad under minst sex månader i följd ger ett snabbspår. Även 20 850 kronor per månad under 12 av de senaste 24 månaderna kortar tiden för kvalificering.

Kraven kommer gälla alla som flyttar till Sverige från ett land utanför EU/EES, oavsett medborgarskap.

Hur påverkas de som har funktionsnedsättning?

De nya kvalificeringskraven gäller även personer med funktionsnedsättning.

Dessa har dessutom ofta svårt att försörja sig genom vanliga arbete, och kommer att ha extra svårt att nå upp till de inkomster som möjliggör en snabbare kvalificering.

De är därmed hänvisade till att uppfylla kvalificeringsvillkoren genom fem års bosättning.

Strider mot funktionshinderpolitiken

Utredaren konstaterade själv att förslagen, när det gäller merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag, kommer att strida mot målen för Sveriges funktionshinderpolitik; att personer med funktionsnedsättning ska uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället.

Omvårdnadsbidraget för barn med funktionsnedsättning ska underlätta för föräldrar att kombinera omsorg och arbete. De föreslagna nya kraven kommer att motverka även detta.

Kan börja gälla 2027

Regeringen planerar att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2027. De som bosätter sig i Sverige från 2027 måste kvalificera sig till de aktuella förmånerna.

Utredaren varnar för ökad brottslighet

Det finns risk för att de föreslagna förändringarna kan ge upphov till ökad brottslighet, skriver utredaren:

Främst beror detta på behovet att försörja sig, som under kvalificeringstiden varken kan tillgodoses genom ersättningar från bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner eller ekonomiskt bistånd. För personer i denna situation som inte lyckas få ett reguljärt arbete (och inte kan eller vill låta sig försörjas av välgörenhet) återstår antingen att utvandra (för dem som har möjlighet till det), svartarbete eller annan brottslighet.

Utredaren hänvisar även till studier från Danmark, Schweiz och USA där liknande lagändringar har resulterat i ökad brottslighet:

I USA har detta visat sig bland ungdomar med funktionsnedsättning som vid en omprövning när de fyller 18 år förlorade det kontantstöd som tidigare gått till deras familj. Under de följande två decennierna löpte dessa individer en klart högre risk för att dömas för brott och speciellt brott med ekonomiska motiv som stöld, inbrott, bedrägeri och prostitution. De forskare som studerat detta beräknar att skattebetalarnas ökade kostnader för brottsbekämpning och fängelsevistelser nästan helt uppväger besparingen i form av minskade bidrag.

Ny rapport: Ekonomiskt utsatthet driver fram bidragsbrott

En rapport från Försäkringskassan den 3 mars 2026 beskriver att ekonomiskt utsatthet är en drivakraft bakom bidragsbrott inom sjukpenning. Så här står det i Försäkringskassans lägesrapport 2026:2 – Bidragsbrott inom sjukpenning:

Låg ekonomisk standard, det vill säga att ha en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten, är 1,9 gånger vanligare bland personer som misstänkts för bidragsbrott inom sjukpenning än i jämförelsegruppen. Ungefär hälften av de som misstänkts för bidragsbrott inom sjukpenning har haft en skuld hos Kronofogden. Denna situation var därmed ungefär 5 gånger vanligare än i jämförelsegruppen. Skillnaderna antyder att dessa individer agerar utifrån en behovsstyrd situation där ekonomisk utsatthet kan fungera som en drivkraft bakom missbruket av förmånen.

Vad sa remissinstanserna?

Den allvarligaste kritiken från remissinstanserna gällde utredningens förslag om kvalificering till ekonomiskt bistånd. Detta förslag har dock strukits av regeringen.

Här nedan finns vår tidigare sammanställning av några remissvar.