Allt om bidragsreformen: Så ska bidragen minska 2026–2027

Regeringen och SD inför bidragstak med tillfällig jobbpremie, aktivitetskrav för att få ekonomiskt bistånd och en successiv kvalificering till många bidrag.

Aktivitetskrav införs 1 juli 2026, medan övriga åtgärder införs 1 januari 2027.

Samtidigt avsätts medel 2026 för ett införande av straffavgifter (administrativa sanktionsavgifter).

LÄS ÄVEN:
Är det för lätt att få bidrag? Vad säger forskningen?

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

GUIDE:
Ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd – så funkar det

Skyller utanförskap på asylinvandring

Planerna presenterades på en presskonferens 17 september 2025, med äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, arbetsmarknadsminister Johan Britz, Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg och Kristdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Hans Eklind.

Anna Tenje beskriver planerna som ”en omfattande bidragsreform för att bryta utanförskap”. Hon skyllde detta utanförskap på åtta år av socialdemokratiskt styre, och att 300 000 asylinvandrare togs emot åren 2014–2022 i en ”ansvarslös migrationspolitik och kravlös integrationspolitik”.

Hon betonade att 95 procent av sammanboende med fyra eller fler barn och som har försörjningsstöd är utrikes födda. Arbetslöshet uppgavs vara tre gånger högre hos utrikes födda.

– Vänstersidan vill höja bidragen, men vårt svar är att få folk i arbete. Det måste löna sig mer att arbeta och samhället måste ställa högre krav på individen, sa Anna Tenje.

Tre nya sätt att begränsa bidrag

Regeringen presenterade på pressträffen tre större åtgärder:

• Bidragstak med jobbpremie som ska göra det mer lönsamt arbeta än att leva på bidrag, införs med start 1 januari 2027 och är fullt genomförd 2028.
• Aktivitetskrav för att få ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) införs 1 juli 2026.
• Successiv kvalificering till vissa bidrag och svensk välfärd, införs 1 januari 2027.

Läs mer om utredningen om bidragstak.

Så slår bidragstaket 2027–2028: Försörjningsstöd sänks med upp till 8000 kronor

Det så kallade bidragstaket handlar främst om att begränsa försörjningsstödet för större hushåll.

Anna Tenje beskrev det som ”orimligt” att en familj med fem barn kan få 46 500 kronor skattefritt per månad genom dagens försörjningsstöd. Regeringens förslag är att detta ska begränsas med ett tak. För fembarnsfamiljen blir det en minskning med 8200 kronor per månad. Fler exempel i tabellen nedan.

Hur många berörs av bidragstaket? Svaret på den frågan är oklart. Anna Tenje sa på presskonferensen att ”30 000 individer träffas av begränsningsregeln”, men undvek att svara på frågor om hur många familjer det handlar om. Begränsningsregeln berör endast de som har fyra barn eller fler. Bidragstaket berör fler.

Stämmer regeringens siffror om bidrag?

Försöker regeringen blåsa upp problemet med höga bidrag? Dagens Nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki menar att förslaget om bidragstak ”bygger på en lögn”. Så här skriver hon i en ledartext den 27 september 2025:

När jag ber Statistikmyndigheten SCB ta fram underlaget framkommer en helt annan bild. År 2024 finns i Sverige 940 fembarnsfamiljer där en eller flera föräldrar lever på bidrag. 5 procent av dem får 46 500 kronor. 95 procent får det inte.

Snittet för de här familjerna på sju personer är mindre än 30 000 kronor, och kan i praktiken – med andra inkomster inräknade – bli något högre. Men det är inte ens i närheten av den summa som regeringen mycket medvetet har spridit som sanning – och som nu upprepats så ofta att många väljare kommer att tro att den är sann hela vägen till valurnan.

I en kommenter på LinkedIn skriver forskaren Klara Hussénius:

Jag skulle säga att det är mer komplicerat än både regeringen och kritiker får det att låta. Siffran från presskonferensen (46 500 kr) är framtagen med s k typfallsberäkning och återspeglar vad som teoretiskt sett är möjligt att få i välfärdstransfereringar givet ett antal antaganden om hushållets sammansättning. Så vitt jag kan se har regeringen i strikt mening rätt i att summan är möjlig att komma upp i. De har uppenbarligen satt tjänstemän i arbete för att ta fram en så hög siffra som möjligt som de kan använda på presskonferensen, och som sedan kan leva sitt eget liv i sociala medier.

Genom att inte göra inte anspråk på att säga något om vad verklighetens försörjningsstödshushåll faktiskt får (utan vad de ”kan” få) har de ryggen fria.

Utifrån utredningsunderlag, remissvar och forskning är de samtidigt väl medvetna om att bidragstaket för de allra flesta inte kommer att leda till arbete, och sprider ändå bilden av att det är något man kommer att uppnå med reformen.

Uppdatering februari 2026: Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen (i årsrapporten för 2026) för att man uppger att det går att komma upp i höga belopp genom att ”stapla bidrag”. Finanspolitiska rådet anser att ”bidragsstaplandet” är en hypotetisk konstruktion, som inte ger en rättvis bild av verkligheten.

LÄS HEJAOLIKAS GUIDE:
Ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd – så funkar det

Försörjningsstöd minskas för nästan alla

En del av bidragstaket är också att regeringen inför en ”stramare” riksnorm, vilket innebär att försörjningsstödet minskar för de allra flesta som har stödet idag.

Regeringen tänker dessutom införa ett förbud mot kommunala tillägg inom ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd.

– Vi inför ett tak för hur mycket kommunerna får bevilja. Det blir mer restriktivt och enhetligt över hela landet, säger Anna Tenje.

Så slår jobbpremien 2027

Regeringen gav också exempel på hur åtgärderna bedöms öka drivkrafterna till arbete och självförsörjning. Av tabellen nedan framgår hur mycket pengar man kan få i försörjningsstöd när reformen genomförts jämfört med lönearbete. Den två sista kolumnerna visar att den nya tillfälliga jobbpremien ger ännu mer i disponibel inkomst.

Hårdare kontroll införs

– De som inte arbetat på länge, och som därför saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska få bättre stöd att återfå arbetsförmåga, både med rättigheter och med krav, sa arbetsmarknadsminister Johan Britz.

Han syftade främst på att det ska ges bättre stöd till arbetsrehabilitering.

Samtidigt införs ett nytt krav på läkarintyg för den som villl slippa det nya aktivitetskravet.

Vidare utlovas bättre samarbete mellan kommuner och Arbetsförmedlingen, med fokus på arbetslösa biståndsmottagare.

Nya åtgärder mot ”skuggsamhället”

– Bara de som har rätt att uppehålla sig i Sverige ska kunna få ekonomiskt bistånd, sa Johan Britz. Hjälp med att betala hyra ska man endast kunna få om det är en godkänd hyresvärd. Genom det här kan vi motverka olagliga boendeformer.

I akuta nödsituationer ska man fortsatt kunna få ekonomiskt bistånd, enligt Britz.

Aktivitetskrav för försörjningsstöd

Det allra första steget i bidragsreformen är att införa ett aktivitetskrav för försörjningsstöd 1 juli 2026.

Aktivitetskravet innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter som motsvarar individens arbetsförmåga, och en skyldighet för individen att delta. Ett nytt statsbidrag ska hjälpa kommunerna att erbjuda utökad barnomsorg till berörda föräldrar.

Aktivitetskravet anpassas till arbetsförmåga. Om man har 100 procent arbetsförmåga blir det aktivitetskrav på heltid.

Det finns undantag från aktivitetskravet, exempelvis föräldrar med barn under ett år, pensionärer och personer som har sjukersättning på heltid.

Aktiviteterna ska bestå av:

• Aktiviteter för att öka den enskildes förmåga att arbeta eller studera
• Aktiviteter som förbättrar språkkunskaperna för att komma närmare arbete eller studier
• Arbetsplatsförlagda aktiviteter, till exempel olika former av samhällsnyttiga insatser
• Jobbsökaraktiviteter.

Läs mer om utredningen om aktivitetskrav.

Ny kvalificering för att kunna få bidrag

Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg presenterade regeringens planer för en helt ny, stegvis kvalificering till välfärden och möjligheten att söka bidrag. Detta ska, enligt Linda Lindberg, leda till att färre migranter söker sig till Sverige.

Den nya kvalificeringen ska träda i kraft den 1 januari 2027, och gäller de som bosätter sig i Sverige från och med detta datum.

Följande bidrag berörs:

• Föräldrapenning
• Barnbidrag
• Bostadsbidrag
• Sjukersättning
• Aktivitetsersättning
• Bostadstillägg
• Omvårdnadsbidrag
• Merkostnadsersättning
• Äldreförsörjningsstöd

Läs mer om utredningen om kvalificering till välfärden.

Bygger på tre omstridda utredningar

Utredningsförslag om bidragstak har fått omfattande kritik.

Även utredningsförslag om en ny kvalificering till välfärden har underkänts av flera experter, däribland Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, och Myndigheten för delaktighet, MFD.

Många remissinstanser har även kritiserat nya aktivitetetskrav för försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd).

Även förslag om straffavgifter och bidragsspärr 2026

Förutom ovanstående åtgärder finns konkreta planer på att införa både straffavgifter (administrativa sanktionsavgifter) och bidragsspärrar för att motverka felutbetalningar och bidragsbrott. Utredaren Mikael Westberg har föreslagit att dessa införs redan 1 juli 2026.

Om dessa åtgärder sas ingenting på pressträffen. Enligt ett annat pressmeddelande på onsdagen anslår regeringen dock pengar 2026 till Försäkringskassan, domstolarna och åklagarmyndigheten för ett införande av administrativa sanktionsavgifter.

Se regeringens pressträff i efterhand

Hård kritik mot bidragsreformen

Regeringen får mycket hård kritik för de planerade åtgärderna. ”Förslagen kommer att öka barnfattigdomen, kriminaliteten och förstärka skuggsamhället, utan att arbetssökande kommer i jobb”, uttalar Akademikerförbundet SSR.

Akademikerförbundet SSR är fackförbund för anställda i socialtjänsten, på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

– Svartarbete och skuggsamhället kommer att växa, det visar forskningen och erfarenheter från andra länder. Det verkar viktigare att låta hårda än att lösa problemen. Arbetslösheten är rekordhög och åtgärderna ger inte fler jobb, säger Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR, som menar att flera av åtgärderna, som bidragstak, redan har prövats och misslyckats i Danmark.

”Där visar erfarenheter att det ledde till ökad kriminalitet och svartarbete men med marginella effekter på sysselsättningen. Det danska exemplet ökade först stölder och sedan våldsbrotten, med antalet domar mer än dubblerade för den berörda gruppen under en femårsperiod”, skriver förbundet i ett pressmeddelande.

Se även videon med forskaren Klara Hussenius: Är det för lätt att få bidrag?