De senaste fyra åren har de ekonomiska klyftorna blivit allt större

SCB rapporterar att var fjärde svensk med funktionsnedsättning har låg ekonomisk standard. För övrig befolkning är det bara var tionde.

De senaste fyra åren har ekonomin för personer med funktionsnedsättning försämrats drastiskt.

Understiger 60 procent av medianvärde

”Låg ekonomisk standard” är ett inkomstbaserat fattigdomsmått som avser andelen personer som lever i hushåll vars disponibla inkomst understiger 60 procent av medianvärdet för riket.

Bland personer med funktionsnedsättning har både de med och utan nedsatt arbetsförmåga sämre ekonomisk standard än den övriga befolkningen. Andelen med låg standard är 26 procent (för de med nedsatt arbetsförmåga) respektive 18 procent (utan nedsatt arbetsförmåga).

8 procent har inte råd med nödvändiga kostnader

Även andelen med ”låg inkomststandard”, ett annat fattigdomsmått, är högre bland personer med funktionsnedsättning än för övriga befolkningen. Andelen låg inkomststandard är cirka 8 procent bland de som har funktionsnedsättning, jämfört med 4 procent för övrig befolkning.

Det betyder att ungefär en av tolv personer med funktionsnedsättning saknar ekonomiska resurser för att täcka sina mest nödvändiga kostnader. Detta gäller särskilt de som har nedsatt arbetsförmåga, av vilka mer än 8 procent har låg inkomststandard. Andelen med låg inkomststandard bland personer utan nedsatt arbetsförmåga ligger mer i nivå med den övriga befolkningen, 6 procent.

Ovanstående siffror är hämtade från SCB:s undersökning Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2025.

Så många har låg ekonomisk standard

Utvecklingen backar – allt fler har svårt att få ekonomin att gå ihop

Statistik över ”låg ekonomisk standard” finns bara för 2024, och säger ingenting om utvecklingen över tid.

För att se om den ekonomiska tryggheten förbättras eller försämras kan man dock dyka ned i SCB:s återkommande undersökningen av levnadsförhållanden, även kallat ULF (undersökningarna av levnadsförhållanden).

I februari 2026 släppte SCB den senaste undersökningen av levnadsförhållanden. Här kan man se hur utvecklingen har varit sedan 2021.

Här framgår att det har skett en dramatisk försämring av ekonomin för personer med funktionsnedsättningar. Ett exempel visas nedan – andelen personer som har svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop. ”Svårt eller mycket svårt” är 2-3 gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning. Andelen har ökat kraftigt 2021–2025.

Det finns vissa skillnader mellan hur målgrupperna definieras i de två olika SCB-undersökningarna.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.