Matmoms eller trygghet – hur ska nästa regering använda 21 miljarder?
Den tillfälligt sänkta matmomsen kostar mer än 21 miljarder kronor 2027.
För samma pengar kan nästa regering genomföra många stora reformer som gynnar personer med funktionsnedsättningar.
Ett jättepaket för stärkt funktionsrätt
Höjd sjuk- och aktivitetsersättning, bättre bostadstillägg, generösare merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag och en kraftigt höjd assistansersättning – allt skulle rymmas i ett sådant paket.
Dessutom räcker det till en rejäl förstärkning av rätten till ledsagning och andra LSS-insatser.
I paketet ryms även en statlig utredning som tar ett helhetsgrepp på den ekonomiska tryggheten för personer med funktionsnedsättning, samt en 50-procent höjning av statsbidragen till funktionsrättsorganisationerna.
Tabell: Kostnader för olika reformer
Eftersom 2026 är valår ska budgetpropositionen för 2027 lämnas senast den 15 november 2026. Här nedan finns förslag och idéer om vad nästa regering kan prioritera.
| Förslag på reform 2027 | Antaganden | Låg kostnad, miljoner kr | Mittscenario, miljoner kr | Hög kostnad, miljoner kr | |
|---|---|---|---|---|---|
| Sänkt egenavgift för läkemedel | Maximal egenavgift sänks från 3 800 till 2 900 kr per år | 2700 | 2700 | 2700 | Höjningen av patienternas egenavgifter beräknades stärka de offentliga finanserna med 2 700 mnkr 2027; ett återställande antas kosta motsvarande belopp |
| Höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen | Garantinivån höjs med 1000 kr per månad för cirka 150 000 mottagare (helårsekvivalenter) | 1800 | 1800 | 1800 | 1 000 kr × 12 månader × 150 000 mottagare. Beräknat före inkomstskatt och samspel med bostadstillägg |
| Höjt tak för bostadstillägg | Taket för godtagbar bostadskostnad höjs med 1000 kr per månad; genomsnittlig höjning antas bli 500 kr för 120 000 personer | 700 | 700 | 700 | 500 kr × 12 månader × 120 000 personer = 720 mnkr, avrundat |
| Höjd förmögenhetsgräns för bostadstillägg | Gränsen höjs från 100 000 till 200 000 kr för ensamstående och från 200 000 till 400 000 kr för par | 100 | 200 | 300 | Antas ge eller bevara bostadstillägg för cirka 10 000–25 000 personer. |
| Höjt tak för lönebidrag | Den bidragsgrundande bruttolönen höjs från 20 000 till 25 000 kr per månad | 2000 | 2500 | 3000 | Mittscenario: 5 000 kr × 12 månader × 70 000 anställningar × 60 procents genomsnittlig bidragsandel = 2 520 mnkr |
| Generösare merkostnadsersättning | Samtliga ersättningsnivåer höjs med 10 procent | 100 | 150 | 200 | Schablonmässigt påslag på förmånens utgifter. Kostnaden kan bli högre om också fler merkostnader eller mottagare godkänns |
| Generösare omvårdnadsbidrag | Samtliga ersättningsnivåer höjs med 10 procent | 500 | 600 | 700 | Cirka 10 procent av de beräknade utgifterna för omvårdnadsbidrag 2027 |
| Förstatligad och höjd habiliteringsersättning | Enhetlig skattefri ersättning på 100 kr per närvarodag under cirka 220 dagar. Nuvarande statsbidrag på 348,5 mnkr räknas av | 500 | 550 | 600 | Bruttokostnad cirka 100 kr × 220 dagar × 41 000 deltagare = 902 mnkr. Nuvarande statsbidrag på 348,5 mnkr räknas av |
| Utredning om ekonomisk trygghet | Tvåårig statlig utredning med sekretariat, experter etcetera | 10 | 15 | 20 | Jämförelse med kostnaden för större statliga kommittéer och utredningar |
| Höjd assistansersättning | Schablonbeloppet höjs med 5 procent utöver ordinarie uppräkning (olika scenarios) | 2000 | 2150 | 2300 | Cirka 5 procent av statens beräknade utgifter för assistansersättning. Utfallet påverkas av antal mottagare och beviljade timmar |
| Stärkta rättighetr till LSS-insatser | Vidgade bedömningar av grundläggande behov och stärkt rätt till bland annat assistans, ledsagning, kontaktperson och korttidsvistelse (olika scenarios) | 6000 | 9000 | 12000 | En osäker uppskattning. Kostnaden beror på lagtext, antal nytillkommande mottagare, beviljade timmar samt ansvarsfördelningen mellan stat och kommun |
| Höjda statsbidrag till funktionshindersorganisationer | Det nuvarande bidraget på cirka 208,7 mnkr höjs med 50 procent | 104 | 104 | 104 | 208,7 mnkr × 50 procent = 104,35 mnkr |
| Summa reformer | Samtliga reformer ovan | 16514 | 20469 | 24424 | Delsumma. Intervallet beror framför allt på LSS, lönebidrag och förmögenhetsgränsen |
Brett eller träffsäkert
Matmomsen är en bred reform som når alla hushåll, men en stor del av skattesänkningen går till hushåll med god ekonomi.
Stöd till personer med funktionsnedsättning är mer träffsäkra och konsumeras direkt vilket gynnar samhällsekonomin.
Senaste jobbskatteavdraget kostar 17 miljarder
20-miljarderspaket för funktionsrätt är också jämförbart med det allra senaste jobbskatteavdraget som beräknas till drygt 17 miljarder 2026. (Förstärkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget 2026 beräknades minska skatteintäkterna med 17,36 miljarder kronor, enligt regeringens proposition 2025/26:32.)
Uträkningarna är inte helt jämförbara. Matmomsen och jobbskatteavdragen bygger på officiella beräkningar, medan vårt funktionshinderpaket bygger på flera antaganden och uppskattningar.
Men storleksordningen är relevant. Den visar att staten har råd att stärka den ekonomiska tryggheten för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om prioriteringar.
Indexering av statsbidrag
Ett viktigt vallöfte för personer med funktionsnedsättningar är indexering av statsbidragen till kommuner och regioners välfärdsverksamheter. Socialdemokraterna hade detta som vallöfte. Kostnaden kan uppskattas till 4–5 miljarder. Beräkningen utgår från att cirka 175 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner räknas upp med 2–3 procent.
Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.
