Budgetkampen inför 2027: Vad händer med assistans, LSS och ersättningarna?

Vilka behov vinner dragkampen om miljarderna i nästa budgetproposition?

Det finns ett skriande behov av minst ett par extra miljarder till assistansersättningen. Samma gäller för den ekonomiska tryggheten för personer med funktionsnedsättning.

Ett jättepaket för stärkt funktionsrätt

Inför de stundande budgetförhandlingarna har HejaOlika tagit fram några räkneexempel, för att illustrera vad som är möjligt.

Vi har bland annat räknat på vad de drygt 21 miljarder som går till (tillfälligt) sänkt matmoms under 2027 skulle kunna användas till istället.

För samma pengar kan regeringen genomföra en lång rad stora reformer som gynnar personer med funktionsnedsättningar.

Höjd sjuk- och aktivitetsersättning, bättre bostadstillägg, generösare merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag och en kraftigt höjd assistansersättning – allt skulle rymmas i ett sådant paket.

Dessutom räcker det till en rejäl förstärkning av rätten till ledsagning och andra LSS-insatser.

Paketet rymmer även en statlig utredning som tar ett helhetsgrepp på den ekonomiska tryggheten för personer med funktionsnedsättning, samt en 50-procent höjning av statsbidragen till funktionsrättsorganisationerna.

Tabell: Kostnader för olika reformer

I år ska budgetpropositionen för 2027 lämnas senast den 15 november 2026. Här nedan finns idéer om vad nästa regering kan prioritera och vad det i så fall kan kosta.

Exempel på reformer	Antaganden	Låg kostnad, miljoner kr/år	Mittscenario, miljoner kr/år	Hög kostnad, miljoner kr/år	Beräkningens bakgrund
Sänkt egenavgift för läkemedel	Maximal egenavgift sänks från 3 800 till 2 900 kr per år	2700	2700	2700	Höjningen av patienternas egenavgifter beräknades stärka de offentliga finanserna med 2 700 mnkr 2027; ett återställande antas kosta motsvarande belopp
Höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen	Garantinivån höjs med 1000 kr per månad för cirka 150 000 mottagare (helårsekvivalenter)	1800	1800	1800	1 000 kr × 12 månader × 150 000 mottagare. Beräknat före inkomstskatt och samspel med bostadstillägg
Höjt tak för bostadstillägg	Taket för godtagbar bostadskostnad höjs med 1000 kr per månad; genomsnittlig höjning antas bli 500 kr för 120 000 personer	700	700	700	500 kr × 12 månader × 120 000 personer = 720 mnkr, avrundat
Höjd förmögenhetsgräns för bostadstillägg	Gränsen höjs från 100 000 till 200 000 kr för ensamstående och från 200 000 till 400 000 kr för par	100	200	300	Antas ge eller bevara bostadstillägg för cirka 10 000–25 000 personer.
Höjt tak för lönebidrag	Den bidragsgrundande bruttolönen höjs från 20 000 till 25 000 kr per månad	2000	2500	3000	Mittscenario: 5 000 kr × 12 månader × 70 000 anställningar × 60 procents genomsnittlig bidragsandel = 2 520 mnkr
Generösare merkostnadsersättning	Samtliga ersättningsnivåer höjs med 10 procent	100	150	200	Schablonmässigt påslag på förmånens utgifter. Kostnaden kan bli högre om också fler merkostnader eller mottagare godkänns
Generösare omvårdnadsbidrag	Samtliga ersättningsnivåer höjs med 10 procent	500	600	700	Cirka 10 procent av de beräknade utgifterna för omvårdnadsbidrag 2027
Förstatligad och höjd habiliteringsersättning	Enhetlig skattefri ersättning på 100 kr per närvarodag under cirka 220 dagar. Nuvarande statsbidrag på 348,5 mnkr räknas av	500	550	600	Bruttokostnad cirka 100 kr × 220 dagar × 41 000 deltagare = 902 mnkr. Nuvarande statsbidrag på 348,5 mnkr räknas av
Utredning om ekonomisk trygghet	Tvåårig statlig utredning med sekretariat, experter etcetera	10	15	20	Jämförelse med kostnaden för större statliga kommittéer och utredningar
Höjd assistansersättning	Schablonbeloppet höjs med 5 procent utöver ordinarie uppräkning (olika scenarios)	2000	2150	2300	Cirka 5 procent av statens beräknade utgifter för assistansersättning. Utfallet påverkas av antal mottagare och beviljade timmar
Stärkt rätt till LSS-insatser	Vidgade bedömningar av grundläggande behov och stärkt rätt till bland annat assistans, ledsagning, kontaktperson och korttidsvistelse (olika scenarios)	6000	9000	12000	En osäker uppskattning. Kostnaden beror på lagtext, antal nytillkommande mottagare, beviljade timmar samt ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
Höjda statsbidrag till funktionshindersorganisationer	Det nuvarande bidraget på cirka 208,7 mnkr höjs med 50 procent	104	104	104	208,7 mnkr × 50 procent = 104,35 mnkr
Inflationssäkring av statsbidrag till kommuner och regioner		3500	4500	6000	Egen uppskattning

Brett eller träffsäkert

Matmomsen är en bred reform som når alla hushåll, men en stor del av skattesänkningen går till hushåll med god ekonomi.

Stöd till personer med funktionsnedsättning är mer träffsäkra och konsumeras direkt vilket gynnar samhällsekonomin.

Senaste jobbskatteavdraget kostar 17 miljarder

20-miljarderspaket för funktionsrätt är också jämförbart med det allra senaste jobbskatteavdraget som beräknas till drygt 17 miljarder 2026. (Förstärkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget 2026 beräknades minska skatteintäkterna med 17,36 miljarder kronor, enligt regeringens proposition 2025/26:32.)

Uträkningarna är inte helt jämförbara. Matmomsen och jobbskatteavdragen bygger på officiella beräkningar, medan vårt funktionshinderpaket bygger på flera antaganden och uppskattningar.

Men storleksordningen är relevant. Den visar att staten har råd att stärka den ekonomiska tryggheten för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om prioriteringar.

Indexering av statsbidrag

Ett viktigt vallöfte för personer med funktionsnedsättningar är indexering av statsbidragen till kommuner och regioners välfärdsverksamheter. Socialdemokraterna hade detta som vallöfte. Kostnaden kan uppskattas till 4–5 miljarder. Beräkningen utgår från att cirka 175 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner räknas upp med 2–3 procent.