Nya LVU hotar funkisfamiljer – hög risk för tvång efter feltolkningar
Flera tunga förbund kräver att regeringen kompletterar den omstridda nya tvångslag, LVU, som börjar gälla 1 januari 2027.
Den stora risken är att barns funktionsnedsättning resulterar i felaktiga tvångsomhändertaganden.
LÄS MER:
Ny LVU klubbad: Kan drabba barn med funktionsnedsättning
Lag om tvångsvård forceras. Risk att barn omhändertas på grund av funktionsnedsättning
Kommunikationssvårigheter kan leda till tvångsomhändertagande
Nu kräver Autism Sverige, FUB och Attention att det före årsskiftet införs nya krav på kompetens om funktionsnedsättning hos socialtjänst och domstolar.
Förbunden varnar för att barns och föräldrars stressreaktioner och kommunikationssvårigheter på grund av funktionsnedsättning kan misstolkas.
Även barns och föräldrars behov av förutsägbarhet, svårigheter i socialt samspel eller begränsad förmåga att medverka i en utredning kan misstolkas.
Förbunden befarar att sådana uttryck ska tolkas som bristande insikt, bristande samarbetsförmåga, normbrytande beteende eller bristande föräldraförmåga – och därmed leda till tvångsåtgärder.
Funktionsnedsättning påverkar hur barn och föräldrar uppfattas
”Funktionsnedsättningen får aldrig … läggas till grund för slutsatsen att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda, utan att funktionsnedsättningens betydelse, alternativa förklaringar och behovet av anpassade stöd- och vårdinsatser har utretts”, skriver Camilla Rosenberg, Autism Sverige, Eric Donell, Attention, och Anders Lago, FUB, till regeringen.
”Funktionsnedsättningen kan påverka både hur barnet eller vårdnadshavaren agerar och hur deras agerande uppfattas av myndigheter och domstolar.”
”Trots detta saknar lagen krav på att bedömningar inför omhändertagande ska innehålla dokumenterad funktionsrättskompetens och en individuell analys av om de omständigheter som åberopas kan förklaras av barnets eller vårdnadshavarens funktionsnedsättning. Det saknas också krav på tvärprofessionell sakkunskap i utredningar, domstolsprocesser och verkställighet. Att lagen generellt kräver anpassad information är positivt, men otillräckligt när själva faktaunderlaget riskerar att bygga på feltolkningar.”
Fem brådskande åtgärder
Förbunden kräver att regeringen säkerställer följande före årsskiftet när lagen börjar gälla:
- Nationellt krav på kompetens om funktionsnedsättning, autism, intellektuell funktionsnedsättning och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom socialtjänsten och socialnämnderna, samt säkerställd tillgång till sådan kompetens för offentliga biträden, domstolar, familjehem och Statens institutionsstyrelse (SiS).
- Obligatorisk tillgång till extern och tvärprofessionell sakkunskap när barnet eller vårdnadshavaren har, eller kan antas ha, en funktionsnedsättning.
- Tillgänglig, konkret och begriplig information till barn och vårdnadshavare under hela processen, inklusive vid omedelbara omhändertaganden och vid beslut om överklagande.
- Krav på att utredningar och domstolsunderlag redovisar vilka anpassningar som har gjorts, hur barnets eller vårdnadshavarens funktionsnedsättning har beaktats.
- En uppföljning av hur den nya lagen tillämpas för barn med funktionsnedsättning.
Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.
