Nya tvång införs januari 2027: Husarrest, fotboja, omhändertagande och viten

Ny lagstiftning om insatser inom socialtjänsten utan samtycke införs 2 januari 2027.

Än en gång körs funktionsrättsrörelsen över, genom att avvisa remissinstansernas invändningar.

Trots att en majoritet av remissvaren var kritiska till elektronisk övervakning röstade riksdagen igenom lagändringen den 13 augusti 2026.

LÄS ÄVEN:
Trots hård kritik: Idag spikar riksdagen ny LVU och nya tvång från januari 2027

Vad innebär lagändringen?

I propositionen Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan (2025/26:295) beskrivs lagändringarna i korthet så här:

• Socialnämnden ska kunna besluta om insatser till vårdnadshavare, barn och unga utan samtycke.
• Besluten kan kompletteras med beslut om särskilda villkor, exempelvis krav på att barnet eller den unge ska hålla sig hemma i bostaden under vissa tider.
• I vissa fall kan det bli aktuellt med elektronisk övervakning (fotboja) för kontroll av att barnet eller den unge följer det villkoret. Det är förvaltningsrätten som beslutar om elektronisk övervakning, efter ansökan från socialnämnden.
• I vissa situationer ska polisen kunna tillfälligt omhänderta barn eller unga som inte följer ett särskilt villkor om att hålla sig hemma i bostaden.
• Socialnämnden ska kunna besluta om viten för vårdnadshavare, som påtryckningsmedel för att få vårdnadshavaren att delta i de insatser som nämnden anser är nödvändiga för att förebygga och förhindra att barnet far illa.
• Socialnämnden ska kunna hålla ”allvarssamtal” med barn och unga som för första gången misstänks för brott där fängelse ingår i straffskalan. Inför sådana samtal ska polis kontaktas. Syftet är att identifiera vilka behov av stöd och hjälp som barnet eller den unge samt barnets vårdnadshavare kan ha samt att informera om riskerna med och konsekvenserna av att involveras i brottslighet.
• Föräldrar ska kunna få tillfällig föräldrapenning om de behöver avstå arbete i samband med deltagande i vissa insatser. Syftet är att underlätta medverkan och stärka familjens möjligheter att ta del av socialnämndens stöd.
• Lagändringarna träder i kraft 2 januari 2027. Bestämmelserna om elektronisk övervakning träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen beslutar 13 augusti

Den 7 augusti 2026 sa Riksdagens socialutskott ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som innebär att insatser för barn och unga ska kunna beslutas utan samtycke. V, C och MP reserverar sig mot delar av förslaget.

Lagförslagen, utom de om elektronisk övervakning, börjar gälla den 2 januari 2027. Lagförslagen om elektronisk övervakning börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att regeringens förslag riskerar att underminera tilliten till socialtjänsten och försvåra det förebyggande arbetet.

Även Centerpartiet reserverade sig i socialutskottet mot delar av förslaget, bland annat med hänvisning till att repressiva och oprövade verktyg riskerar att skada förtroendet för socialtjänsten. Partiet vänder sig speciellt mot delen om elektronisk övervakning samt delen om vite för vårdnadshavare.

Den 12 augusti 2026 debatterade riksdagen lagändringen.

Riksdagsbeslut tas 13 augusti 2026.

LÄS ÄVEN:
Trots kritik: Regeringen går vidare med ny LVU från januari 2027

Fyller glapp mellan frivilliga insatser och tvångsvård

– När frivilliga insatser inte räcker måste samhället ha möjlighet att agera i tid, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), och betonar att den nya lagen ska skydda barn och unga.

Lagändringen (proposition 2025/26:295) om förebyggande insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas ger socialnämnden nya verktyg för att bryta en negativ utveckling. De nya verktygen ska fylla ”glappet” mellan frivilliga insatser och omhändertagande för tvångsvård.

Elektronisk övervakning kan införas senare

Kritik har även framförts mot förslaget om elektronisk övervakning. Regeringen skriver i propositionen att elektronisk övervakning inte bör användas om barnets funktionsnedsättning innebär att åtgärden blir olämplig eller oproportionerlig.

Elektronisk övervakning träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Saknar funktionsrättsperspektiv

Flera remissinsatser, som FUB, Autism Sverige och MR-institutet, har kritiserat förslagen för att sakna tydligt funktionsrättsperspektiv.

Trots detta har regeringen inte gjort några större ändringar jämfört med utredningens förslag. Regeringen avvisar de undantag och skyddsregler som funktionsrättsrörelsen har begärt.

Riksförbundet FUB menar att vårdnadshavare med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att förstå och uppfylla de krav som följer av obligatoriska insatser och särskilda villkor. FUB vill därför att denna grupp undantas eller att särskilda skyddsbestämmelser införs. Kraven har inte tillmötesgåtts.