Hård kritik mot nya tvång inom LSS och SoL – men SKR vill ha ännu mer
Ska smittskyddet inom LSS stärkas med tvångsflytt och fängelseliknande förbud?
Eller genom stärkt kompetens, bemanning och anpassad information?
Behövs tvång – eller kompetens och information?
En statlig utredning, SOU 2023:56, vill ändra smittskyddslagen så att personer på SoL- och LSS-boenden ska kunna tvångsflyttas, förbjudas att lämna byggnaden, och förbjudas att ta emot besök.
Utredaren Lars Hedengran anser att detta är en nödvändig åtgärd inför framtida pandemier.
Flera remissinstanser menar dock att det detta varken är nödvändigt, etiskt eller rättssäkert. Istället kan smittskyddet stärkas genom att ökad kompetens och bemanning, samt anpassad information till de boende.
SKR vill ha ännu tuffare regler
SKR, Sveriges kommuner och regioner, har tidigare efterlyst regelförändringar vid extraordinära händelser.
I mars 2020 gjorde SKR en hemställan till regeringen. SKR begärde rätt att fördröja, ändra och/eller tillfälligt riva upp gynnande beslut inom socialtjänsten. SKR efterlyste även rätt att införa besöksförbud i gemensamhetslokaler i särskilda boenden. Riksförbundet FUB protesterade mot SKR:s hemställan i en skrivelse till dåvarande socialminister Lena Hallengren.
Nu efterlyser SKR samma tuffa åtgärder på nytt, i ett remissvar 15 mars 2024. SKR vill komplettera utredarens förslag med SKR:s egna krav, vilket innebär ännu tuffare tvång, till exempel möjlighet att låsa dörrar, exempelvis till lägenheter och kohortavdelningar när de boende vistas där tillsammans med personal.
Westerholm och Starbrink varnade för LSS-boenden som fängelser
Andra protester kom 2021 från Liberalernas Barbro Westerholm och Anna Starbrink som varnade för att regeringens utredningsdirektiv innebar att LSS-boenden skulle kunna ställas om till ”något som liknar fängelser”.
Detta besvarades av socialministern så här i en kommentar till HejaOlika den 5 januari 2022:
”Det har aldrig funnits något besöksförbud på LSS-boenden och kommer inte att införas något sådant.
Besöksförbudet inom äldreomsorgen är ett av de svåraste besluten som jag varit med och tagit under pandemin. Jag ser inte framför mig att vi kommer att återinföra något liknande om det inte absolut behövs.
De negativa effekterna är betydande och måste också vägas in när man bedömer behoven av smittskyddsåtgärder. Givetvis är det helt oacceptabelt med besöksförbud utan stöd i lag.”
Utredning föreslår fängelseliknande tvångsåtgärder
Utredningen om smittskyddsfrågor, SOU 2023:56, föreslår förutom tvångsflytt även förbud för den enskilde att lämna den anvisade byggnaden eller delen av byggnaden, samt en huvudregel om förbud mot att ta emot besök.
– Trots hårda restriktioner drabbades många gånger personer i särskilda boendeformer hårt under covid-19-pandemin. Det är angeläget att det finns rättssäkra metoder anpassade även till omsorgsverksamheter för att arbeta smittförebyggande, sa socialminister Jakob Forssmed (KD) när förslagen presenterades i september 2023.
Förslagen om dessa fängelseliknande tvångsåtgärder har därefter gått ut på remiss. Remisstiden går ut 29 februari 2024. Remissvaren finns på regeringen webbplats.
FUB avstyrker hela förslaget om tvångsflytt
Riksförbundet FUB avstyrker förslaget om flyttning i sin helhet. FUB menar att utredningen inte alls har motiverat varför staten skulle kunna tvinga personer i LSS-bostäder att göra avkall på grundlagens rättigheter om personlig integritet.
FUB pekar på att utredningen själv dragit slutsatsen att de viktigaste åtgärderna för att stärka smittskyddet ligger utanför utredningens uppdrag.
FUB skriver att ”de viktigaste åtgärderna för att stärka smittskyddet i LSS-bostäder inte går att finna i ytterligare inskränkningar i en människas personliga integritet.”
”Inför nästa pandemi måste allt fokus och all kraft satsas på att säkerställa att de mest effektiva åtgärderna för att stärka smittskyddet faktiskt redan är på plats. FUB instämmer i att det handlar om omfattande kompetenssatsningar, tillräcklig bemanning, att timanställda minimeras, översyn av lokalernas utformning, anpassad information till dem som bor i LSS-bostäder, en närvarande chef på plats, med mera.”
”Om kommunerna genomför dessa nödvändiga satsningar, anser FUB att smittrisken i LSS-bostäder – för den enskilde och för samhället – kan minimeras till den grad att en ny extraordinär åtgärd inte är motiverad vad det gäller personer som bor i LSS-bostäder.”
”Utredarna påpekar själva att de är bakbundna av utredningsdirektiven, som ger grönt ljus för att komma med förslag om åtgärder som får vidtas utan samtycke, men samtidigt ger rött ljus för att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra för att minska behovet av ingripande åtgärder mot enskilda.”
FUB påpekar också att ”det är svårbegripligt att utredarna inte har frågat FUB om hur personer som bor i LSS-bostad kan tänkas uppleva att vara isolerad i sin lägenhet, då vi har omfattande kunskap och erfarenhet av personer med intellektuell funktionsnedsättning.”
Förbundet betonar att lagstiftningen redan idag ger möjlighet till karantän för personer med intellektuell funktionsnedsättning bosatt i en LSS-bostad. Vidare betonar man att anpassad information löser många problem:
”Avgörande för möjligheten att ta till sig rekommendationer om smitta och smittskyddsåtgärder under en epidemi eller pandemi är att personer med IF får information som är anpassad efter deras grad av IF. Det stora flertalet har en lindrig IF och kan ta till sig lättläst information, medan personer med måttlig eller svår IF har behov av bildstöd alternativt filmad information. Det är mycket viktigt att den anpassade informationen tas fram samtidigt som samhällsinformation som riktar sig till övriga befolkningen. Under covid-19 pandemin dröjde det oacceptabelt lång tid innan anpassad information fanns tillgänglig.”
FUB:s alternativ till tvång och förbud
Riksförbundet FUB ger följande exempel framgångsfaktorer för att begränsa smittspridning under pandemi. Man hänvisar till att dessa faktorer har identifierats av olika aktörer som IVO, Socialstyrelsen och SKR.
Närvarande ledarskap. En närvarande chef har lyfts fram av flera instanser som en framgångsfaktor för att begränsa smittspridning. SKR skriver i sin rapport Att lära av en kris: ”Ett närvarande ledarskap är en framgångsfaktor under normala omständigheter men ännu mer så i kris.” (…) ”En chef som sällan är på plats eller saknar tid att lyssna på sina medarbetare kommer också missa möjligheter att förebygga problem och hitta lösningar.” Även IVO pekar på ett närvarande ledarskap som en framgångsfaktor när det gäller reducering av smittrisken (Smittsäkra besök – redovisning av regeringsuppdrag).
Småskaliga boenden. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9) anges att i regel endast tre till fem personer bör bo i en gruppbostad. I rapporten Covid-19:s konsekvenser för personer med insatser enligt LSS bedömer Socialstyrelsen att faktorer som småskaliga boenden enligt LSS har varit gynnsamt ur smittskyddsperspektiv.
Adekvat utbildning av baspersonal som arbetar i LSS-bostäder. Exempelvis utbildning om basala hygienrutiner, tillgång till och övningar med personlig skyddsutrustning, tydliga instruktioner kring smittskyddsåtgärder.
Hygienombud. SKR konstaterar att hygienrutiner är avgörande för att minska smittspridning samt att det krävs långsiktigt, systematiskt arbete med kontinuerlig uppföljning för att fortsätta hålla fokus på hygienrutinerna. I sin rapport Att lära av en kris skriver SKR att stärkta hygienrutiner bör vara ett prioriterat utvecklingsområde för kommunerna.
Begränsning av timanställda vikarier. Socialstyrelsen påpekar i sin rapport Covid-19:s konsekvenser för personer med insatser enligt LSS ”att LSS-området förmodligen haft vissa fördelar att hantera smittspridningen jämfört med andra verksamheter, vilket troligen har minskat de negativa konsekvenserna för personerna. (…) Under 2020 begränsade många kommuner och verksamheter dessutom antalet vikarier på boenden enligt LSS, i syfte att minska smittspridningen”.
Användning av anpassad information, inklusive bildstöd, för att informera om smittskyddsåtgärder. Socialstyrelsen får återkommande signaler om att boende i LSS-bostäder inte alltid involveras i smittskyddsarbete och att tillgången till alternativa kommunikationsmedel brister. FUB kan bekräfta denna bild.
Kontinuitetsplaner för boenden enligt LSS. Socialstyrelsen rapporterade att i början av 2020 hade endast 30–40 procent av kommunerna kontinuitetsplaner för sina LSS-boenden och drar slutsatsen: ”Detta kan ha påverkat förutsättningarna för att agera snabbt och ändamålsenligt i början av pandemin”.
JO kritiserar att hårda tvångsåtgärder kallas ”flyttning”
ChefsJO Erik Nymansson är också kritisk till förslagen om tvång. I remissvaret i februari 2024 betonar JO betonar att förslaget om flyttning av personer innebär inskränkningar i enskildas frihet och privatliv, och därför måste ha en klar och tydlig reglering:
”Utredningen föreslår att ett beslut om flyttning, utöver en fysisk förflyttning till en byggnad eller del av byggnad, ska innebära bl.a. ett förbud mot att lämna byggnaden eller del av byggnaden. Enligt min mening framstår förbudet mot att lämna platsen som det huvudsakliga inslaget i tvångsåtgärden. Jag ställer mig därför frågande till om flyttning är en rättvisande benämning på åtgärden.”
JO vill att åtgärden ska få ett annat namn ”som bättre återspeglar att åtgärden innebär ett förbud mot att under upp till sex veckors tid lämna en byggnad eller del av byggnad.” JO varnar också för att utredningens förslag kan tolkas som ett förbud att vistas utomhus, till exempel på en balkong, i en trädgård eller i annat anslutande markområde. JO anser att det bör framgå att ”den flyttade” har rätt till utevistelse.
JO är vidare kritisk till utredningens förslag om besöksförbud.
”Ett beslut om flyttning föreslås också innebära ett förbud mot att ta emot besök. Som JO tidigare har framhållit är en inskränkning av rätten att besöka en nära anhörig mycket ingripande för enskilda och utgör ett intrång i deras familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen (se t.ex. JO 2022/23 s. 99, dnr 4132-2020).”
”Utredningens förslag innebär att besöksförbud kan gälla för en boende som är föremål för flyttning, men inte t.ex. den som vårdas på samma kohortavdelning med stöd av samtycke. Jag är tveksam till om en sådan särbehandling kan vara motiverad”, skriver JO som efterlyser fördjupade överväganden i frågan om besöksförbud.
Vad tycker kommuner och regioner?
HejaOlika har läst några av de remissvar som hittills publicerats på regeringens webbplats. Två remissinstanser som är kritiska är Hässleholms kommun och Region Stockholm.
Kommunen: Individen måste respekteras även i extrema situationer
Hässleholms kommuns omsorgsnämnd uttrycker i sitt remissvar oro över utredningens förslag om tvångsflytt av personer i LSS- och SoL-boenden:
”Hässleholms kommun uttrycker allvarlig oro över det föreslagna tillägget i smittskyddslagen som ger smittskyddsläkaren befogenhet att utan samtycke från den enskilde förflytta personer på särskilda boenden vid eventuell smitta.
Att tvinga äldre eller utsatta personer att flytta mot deras vilja är oetiskt och inte i linje med självbestämmande och personlig integritet. I stället förespråkar kommunen frivilliga och samrådsbaserade smittskyddsåtgärder för att upprätthålla respekten för individens rätt att fatta beslut om sin livssituation.
Hässleholms kommun anser att det är av största vikt att överväga alternativa strategier för att stärka smittskyddet och poängterar att polisens inblandning i förflyttningar utan samtycke är oacceptabel.”
Kommunen betonar vikten av att uppnå smittskyddsmål genom frivillighet och samråd med de berörda, vilket skulle vara både etiskt försvarbart och i linje med principen om självbestämmande.
Regionen: Isolering i egna bostaden är bättre
Även Region Stockholm ogillar förslaget om tvångsflyttning. Regionen menar att det egentligen inte finns någon bra lösning, på enskilda individers beteende, för att undvika smitta på boenden inom SoL och LSS.
”Den enskildes intresse av att inte utsättas för tvångsåtgärder ställs mot smittskyddsintresset. Möjligheter till tvång kan vara nödvändigt när ett samtycke inte kan erhållas. Region Stockholm är emellertid tveksam till om förslaget att flytta personer är det bästa alternativet utifrån möjlig patientskada av både fysisk och psykisk art för de enskilda som kan drabbas av flyttning. En flytt som inte en person har samtyckt till och som sker till en okänd plats med okänd personal är inte bästa alternativ i sammanhanget. Region Stockholm ser ett bättre förstahandsalternativ i att isolera personen i sin bostad. Själva isoleringen kan då komma att vara mindre traumatisk för personen eftersom bostad och personal är den vanliga.”
Vad tycker Institutet för mänskliga rättigheter?
En av de starkaste kritikerna är Institutet för mänskliga rättigheter, den myndighet som har till uppgift att säkerställa de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet har ett särskilt ansvar för rättigheter som gäller för personer med funktionsnedsättning. MR-institutet inrättades 1 januari 2022, med utgångspunkt från FN:s rekommendation om att alla länder ska ha en oberoende institution som skyddar mänskliga rättigheter.
I ett MR-institutets remissvar, som är undertecknat av dess chef Fredrik Malmberg, avstyrks förslaget om ”flyttning”. Institutet skriver att det är en allvarlig brist att det saknas analys av konsekvenserna för flera relevanta rättigheter för personer med funktionsnedsättning och förslagens förenlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Detta gäller särskilt rätten till jämlikhet och icke-diskriminering.
Institutet är också kritisk till att personer med funktionsnedsättning inte har involverats i arbetet med att ta fram förslagen.
Rättssäkerheten i fara
Vidare ifrågasätter institutet proportionaliteten av förslagen, och bedömer att rättssäkerheten inte är säkerställd.
”Att mot någons vilja flytta denne från sin hemmiljö är i sig självt en mycket ingripande åtgärd. Enligt utredningens förslag ska dock beslutet om flyttning inte begränsas till enbart detta. Det ska dessutom inkludera ett förbud för den enskilde att lämna den anvisade byggnaden eller delen av byggnaden, samt en huvudregel om förbud mot att ta emot besök. Den som har blivit föremål för flyttning ska också vara förbjuden att resa ut ur landet.”
Institutionalisering skapar problem
Institutet påpekar att institutionaliseringen av stödet till personer med funktionsnedsättning bidrar till att skapa de problem som nu förslås rättas till med tvångsåtgärden flyttning.
”Det problem som utredningens förslag om flyttning syftar till att avhjälpa (spridning av smitta till sårbara individer) uppstår utifrån det sätt som man har valt att strukturera en stor del av stödet till den aktuella gruppen, dvs genom att i hög grad använda sig av institutionsmiljöer. Förslaget medför dessutom att de institutionella dragen ökar eftersom enskilda som hänvisas till särskilda boendeformer kommer att löpa högre risk att utsättas för sanktionerat tvång än vad som är fallet för personer som bor i vanliga bostäder.”
Frågor och svar om smittskyddsutredningen SOU 2023:56
Hur motiveras behovet av tvångsflytt?
Utredningen Några smittskyddsfrågor inom socialtjänsten och socialförsäkringen SOU 2023:56 skriver att flyttning kan behövas för att stärka smittskyddet för personer i särskilda boendeformer. ”Under en pandemi kan det uppstå situationer där det kan vara nödvändigt att inskränka den personliga friheten och integriteten”, anser utredaren.
En sådan situation kan vara att det behöver bedrivas kohortvård (då en eller flera smittade vårdas avskilt av särskild personal). Utredaren menar att man då borde kunna flytta en person, utan samtycke, till ett annat rum, en annan lägenhet eller ett annat boende. ”En åtgärd utan samtycke får dock inte genomföras för att kompensera för personalbrist, bristande anpassning av lokaler eller brister i efterlevnaden av hygienrutiner m.m.”
När kan beslut om tvångsflytt bli aktuellt?
Den föreslagna bestämmelsen om flyttning innebär ”en möjlighet att under vissa förhållanden, flytta den som bor i vissa boendeformer enligt SoL eller LSS utan den enskildes samtycke, till en annan bostad där den enskilde kan motta likvärdig omsorg och stöd”.
Utredningen betonar att beslut om tvångsflytt bara kan tas om den enskilde är, ”eller antas vara” smittad av en samhällsfarlig sjukdom och ”genom sitt beteende” riskerar att smitta andra boende.
Hur många personer har bostad enligt LSS och SoL?
Det totala antalet personer som bodde i boende enligt LSS i oktober 2022 uppgick till 30 746 personer (varav 59 procent pojkar och män, och 41 procent flickor och kvinnor).
De som bor inom äldreboenden och bostad med särskild service enligt SoL (Socialtjänstlagen) är ungefär 84 000 personer.
Hur bor personer med intellektuell funktionsnedsättning?
Riksförbundet FUB beskriver bostadssituationen så här (ur FUB:s remissvar):
- Många med lindrig IF har egen ordinär bostad med insatser från boendestödjare alternativt bor i en egen lägenhet i form av servicebostad (mellanform mellan egen ordinär bostad och gruppbostad), enligt LSS.
- Vuxna med måttlig eller svår IF bor oftast i en egen lägenhet i gruppbostad, enligt LSS.
- Personer med svår IF/flerfunktionsnedsättning är ofta rullstolsburna och bor i en egen ordinär bostad med personlig assistans.
LÄS ÄVEN:
”LSS-boenden ska snabbt kunna ställas om till något som liknar fängelser”
