Ska LSS-boende tvångsflyttas vid pandemi? Regeringen tvekar efter FUB-kritik

En statlig utredning föreslog 2023 att personer på LSS- och SoL-boenden ska kunna tvångsflyttas, förbjudas gå ut och förbjudas att ta emot besök vid en pandemi.

Förslagen har fått hård kritik från Riksförbundet FUB och JO.

Nu tvekar även regeringen.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Ska analysera mer av Socialstyrelsen

I veckan bad man Socialstyrelsen att ytterligare undersöka behov och konsekvenser av förslaget om flyttning utan samtycke.

– Ett välkommet uppdrag. Ett tydligt exempel på när olika lagar riskerar att krocka och ytterligare analys behövs, kommenterar Karin Flyckt på Linkedin.

Karin Flyckt, som är samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, skriver vidare att detta är ”ett av de viktigare uppdragen på länge inom funktionshinderområdet eftersom det så tydligt även visar på skillnaden mellan LSS och SoL”.

Socialstyrelsens nya analys ska vara klar senast 15 januari 2027.

”Vill säkerställa starkt och rättssäkert smittskydd”

Regeringen skriver i ett pressmeddelande att ”remissinstanser har uttryckt tveksamhet till att inkludera LSS-boenden i förslaget, särskilt då insatser enligt LSS är frivilliga och syftar till att stärka individens självbestämmande”.

– Vi vill säkerställa ett starkt och rättssäkert smittskydd för personer i bostäder med särskilt stöd, samtidigt som vi värnar individens rättigheter, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Socialstyrelsen ska, enligt uppdraget från regeringen:

• analysera behovet och konsekvenserna av förslaget om flyttning utan samtycke som särskild smittskyddsåtgärd i bostäder med särskilt stöd och särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS),
• särskilt analysera behov och konsekvenser gällande barn och ungdomar,
• proportionalitetsbedöma förslaget för respektive boendeform,
• undersöka vilken personuppgiftsbehandling som är nödvändig för förslaget och analysera om det behövs ytterligare reglering för detta och vid behov lämna författningsförslag,
• hämta in synpunkter från Folkhälsomyndigheten. Socialstyrelsen,
• samtala med funktionshindersorganisationerna och andra relevanta aktörer,
• ta hänsyn till Sveriges åtaganden om mänskliga rättigheter, särskilt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
• belysa konsekvenserna för barn utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)

Två år har gått sedan remissbehandling

Remissbehandlingen av utredningen om smittskyddsfrågor, SOU 2023:56, avslutades för snart två år sedan, i februari 2024.

Riksförbundet FUB avstyrkte då förslaget om tvångsflyttning i sin helhet. FUB menar att utredningen inte alls har motiverat varför staten skulle kunna tvinga personer i LSS-bostäder att göra avkall på grundlagens rättigheter om personlig integritet.

FUB skrev att ”de viktigaste åtgärderna för att stärka smittskyddet i LSS-bostäder inte går att finna i ytterligare inskränkningar i en människas personliga integritet.”

”Inför nästa pandemi måste allt fokus och all kraft satsas på att säkerställa att de mest effektiva åtgärderna för att stärka smittskyddet faktiskt redan är på plats. FUB instämmer i att det handlar om omfattande kompetenssatsningar, tillräcklig bemanning, att timanställda minimeras, översyn av lokalernas utformning, anpassad information till dem som bor i LSS-bostäder, en närvarande chef på plats, med mera.”

Frågor och svar om smittskyddsutredningen SOU 2023:56

Hur motiveras behovet av tvångsflytt?

Utredningen Några smittskyddsfrågor inom socialtjänsten och socialförsäkringen SOU 2023:56 skriver att flyttning kan behövas för att stärka smittskyddet för personer i särskilda boendeformer. ”Under en pandemi kan det uppstå situationer där det kan vara nödvändigt att inskränka den personliga friheten och integriteten”, anser utredaren.

En sådan situation kan vara att det behöver bedrivas kohortvård (då en eller flera smittade vårdas avskilt av särskild personal). Utredaren menar att man då borde kunna flytta en person, utan samtycke, till ett annat rum, en annan lägenhet eller ett annat boende. ”En åtgärd utan samtycke får dock inte genomföras för att kompensera för personalbrist, bristande anpassning av lokaler eller brister i efterlevnaden av hygienrutiner m.m.”

När kan beslut om tvångsflytt bli aktuellt?

Den föreslagna bestämmelsen om flyttning innebär ”en möjlighet att under vissa förhållanden, flytta den som bor i vissa boendeformer enligt SoL eller LSS utan den enskildes samtycke, till en annan bostad där den enskilde kan motta likvärdig omsorg och stöd”.

Utredningen betonar att beslut om tvångsflytt bara kan tas om den enskilde är, ”eller antas vara” smittad av en samhällsfarlig sjukdom och ”genom sitt beteende” riskerar att smitta andra boende.

Hur många personer har bostad enligt LSS och SoL?

Det totala antalet personer som bodde i boende enligt LSS i oktober 2022 uppgick till 30 746 personer (varav 59 procent pojkar och män, och 41 procent flickor och kvinnor).

De som bor inom äldreboenden och bostad med särskild service enligt SoL (Socialtjänstlagen) är ungefär 84 000 personer.

Hur bor personer med intellektuell funktionsnedsättning?

Riksförbundet FUB beskriver bostadssituationen så här sitt remissvar:

• Många med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, IF, har egen ordinär bostad med insatser från boendestödjare, alternativt bor i en egen lägenhet i form av servicebostad (mellanform mellan egen ordinär bostad och gruppbostad) enligt LSS.
• Vuxna med måttlig eller svår IF bor oftast i en egen lägenhet i gruppbostad enligt LSS.
• Personer med svår IF och flerfunktionsnedsättning är ofta rullstolsburna och bor i en egen ordinär bostad med personlig assistans.