Försenades 5 år – nu får anpassad grundskola stödgaranti
Den 1 juli 2024 införs läsa-skriva-räkna-garanti även i anpassad grundskola.
I grundskolan infördes garantin redan för fem år sedan.
LÄS ÄVEN: Ta itu med lärarbristen i anpassade skolan omgående
Särskola bytte namn till anpassad grundskola 2023
Stödgarantin kommer ett år efter namnbytena 2 juli 2023, då särskolan blev anpassad grundskola, och gymnasiesärskola blev anpassad gymnasieskola.
Vad innebär den nya stödgarantin?
Här svarar undervisningsrådet Tove Eriksson, Skolverket, på HejaOlikas frågor. Intervjun gjordes 13 mars 2024. Se även Skolverkets webbinformation om garantin.
Hur ser läget ut inför premiären för stödgarantin 1 juli 2024?
Skolverket tar just nu fram förslag om hur skolorna kan arbeta med garantin, men det kommer bara att bli förslag på hur skolorna kan göra detta. Det är upp till varje skolhuvudman – kommuner och styrelser för fristående skolor – att besluta om hur man gör på skolan.
Eftersom stödmaterialet ännu inte är klart så det är för tidigt att säga på vilket sätt garantin kommer att skilja sig från grundskolans stödgaranti.
Det är en och samma lagstiftning som reglerar stödgarantin för både anpassad grundskola och grundskola. Syftet är detsamma, att upptäcka svårigheter att nå målen i svenska och matematik så tidigt som möjligt, för att få stöd och kunna nå så långt som möjligt.
Det kan dock bli skillnader eftersom eleverna i anpassad grundskola har andra behov.
Några extra statliga resurser ges inte till skolorna för att förverkliga stödgarantin. Resurserna bestäms av respektive skolas huvudman.
Skolverkets material om stödgarantin i anpassad grundskola kommer att finnas på denna samlingssida för information om anpassad grundskola.
Hur kommer stödgarantin att fungera i praktiken?
Skolorna kan använda sig av Skolverkets nya bedömningsstöd när de gör en bedömning av kunskapsutvecklingen i årskurs 1. Om skolan ser att en elev är i behov av stöd, så ska hjälp sättas in.
Sedan görs en ny bedömning i årskurs 3, och resultatet från det följer med när elever byter till årskurs 4, liksom informationen om vilket stöd som behövs.
Det är inte reglerat exakt vid vilken tidpunkt bedömningarna ska göras. Lagen säger bara att bedömningar ska göras under årskurs 1 respektive årskurs 3.
Genom att planera, genomföra och analysera aktiviteten (bedömningen) vid flera olika tillfällen kan läraren få ett mer rättvisande bedömningsunderlag. Mellan dessa tillfällen kan läraren anpassa och utveckla aktiviteten utifrån elevernas behov.
Aktiviteten genomförs i grupp, som ett naturligt inslag i undervisningen. Bedömningen noteras däremot för varje enskild elev.
Det är skolans uppgift att se till att bedömningarna görs. Huvudmannen, det vill säga kommunen eller friskolans ägare, ska se till att det finns rutiner för att genomföra bedömningarna.
Rektor har ansvar för utbildningen, och lärarna utför själva bedömningarna.
Vårdnadshavare har rätt att få information om elevens utveckling men det är inte reglerat hur de kan ta del av resultatet från bedömningarna.
För elever som är i behov av stöd finns två olika typer av stöd för skolan att använda.
- Dels extra anpassningar, som lärare kan göra i ordinarie undervisningen. Det kan handla om att anpassa läromedel, hjälpa till med introduktion av nya uppgifter eller stödja eleven i att förstå vad eleven ska göra.
- Dels särskilt stöd som rektorn beslutar om. Då tas åtgärdsprogram fram, som en långtgående plan för vilka åtgärder eleven behöver. I detta arbete är även vårdnadshavarna involverade.
Anpassad grundskola har fått vänta 5 år på stödgarantin – vilken betydelse har det?
Det var ett politiskt beslut att låta eleverna i anpassad grundskola vänta, trots att stödgarantin infördes 2019 i grundskolan. Skolverket tar lärdomar av garantin för grundskolan vid framtagandet av garantin till anpassade grundskolan. Själva syftet med garantin är lika viktigt i den anpassade grundskolan, det är viktigt att eleverna lär sig svenska och matematik så tidigt som möjligt.
Vad kan vårdnadshavare göra om stödgarantin inte fungerar?
Den vanliga gången är att vårdnadshavaren först framför sina synpunkter till skolans rektor, därefter hos skolans huvudman (ägare) och slutligen hos statliga Skolinspektionen.
Om eleven har ett åtgärdsprogram kan detta överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.
Stödgarantin tillför inga nya stöd eller resurser. Vilken nytta kan den då göra?
Anledningen till att garantin infördes är att den ska vara ett paraply, ett övergripande sätt att arbeta med stödinsatser. Det viktiga är att tidigt upptäcka elever som är i behov av stöd, och hjälpa dem att ta till sig undervisningen så bra som möjligt.
Regelverk om extra anpassningar och särskilt stöd har funnits redan innan garantin infördes. Garantin i sig är ett sätt att säkerställa att skolan tidigt upptäcker eleverna som har behov av stöd.
Tanken är också att upptäcka elever vars behov av stöd är lite mer dolda, så att även dessa elever kan få hjälp tidigt.
Vad innebär läsa-skriva-räkna-garantin?
Läsa skriva räkna-garantin infördes i grundskolan sommaren 2019, för att elever ska få rätt stöd tidigt i skolgången.
Elever i anpassade grundskola har hittills inte omfattats av garantin för tidiga stödinsatser. Inte heller elever i specialskolan som har en intellektuell funktionsnedsättning och som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner.
Riksdagen har dock beslutat att utvidga garantin så att den även gäller anpassad grundskola från 1 juli 2024.
”Förmågan att läsa, skriva och räkna är viktig för alla elever. Kunskaper i läsning, skrivning och matematik har avgörande betydelse för elevernas fortsatta skolgång men också för ökade möjligheter till delaktighet i samhället. Det är därför angeläget att så tidigt som möjligt minska andelen elever som har svårigheter eller kan komma att få svårigheter inom dessa områden”, skriver regeringen i lagrådsremissen.
Elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner ska få det stöd som behövs för att nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i anpassade grundskolan.
”Utredningen ser en garanti för tidiga stödinsatser som ett sätt att säkerställa att alla barn och ungdomar som har förutsättningar att utveckla färdigheter i att läsa, skriva och räkna får möjlighet att göra det. Det handlar om basfärdigheter som är lika viktiga för elever i grundsärskolan som för elever i övriga obligatoriska skolformer”, skrev Tommy Lagergren i utredningen.
Varför fick anpassad grundskola vänta 5 år på läsa-skriva-räkna-garanti?
Redan när grundskolan fick stödgarantin 2019 kritiserade många att särskolan blev utan. I en lagrådsremiss förklarade regeringen denna miss med att ”det saknades beredningsunderlag” för en utökning till anpassad grundskola.
Den utredning som senare presenterades (februari 2021) föreslog att garantin skulle införas i anpassad grundskola under 2023. Nu kom det att dröja ytterligare ett år, till 2024. Totalt tog det alltså fem extra år att lösa detta för anpassade grundskolans elever.
Vilken effekt har läsa-skriva-räkna-garantin?
Kritiker anser att garantin hittills inte fått önskad effekt i grundskolan (där garantin infördes 2019). Skolor och lärare har inte haft tillräcklig information eller resurser att genomföra garantin i praktiken.
Skolinspektionen ska presentera en större utvärdering av garantin senast den 13 december 2024.
I en delrapport 29 augusti 2024 pekar Skolinspektionen på många brister:
Många skolor brister i arbetet med garantin för tidiga stödinsatser. Flest brister handlar om genomförandet av de kartläggningsmaterial och bedömningsstöd som ska användas för att upptäcka eventuella behov av stöd bland eleverna. Kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden genomförs inte alltid i sin helhet eller i rätt tid.
En annan vanlig brist är att särskild bedömning och planering av extra anpassningar inte sker i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.
Tillsynen visar också att skolornas organisering av arbetet med garantin för tidiga stödinsatser inte alltid stödjer ett genomförande.
Skolinspektionens rapport ”Tematisk tillsyn: Garantin för tidiga stödinsatser”
Skolinspektionen betonar att rektorn och huvudmannen har ansvar för utbildningen. Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor, som också beslutar om skolenhetens inre organisation. Ytterst är det skolans huvudman som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna.
Elever som läser ämnesområden blir utan stödgaranti
Riksförbundet FUB kritiserar att läsa-skriva-räkna-garantin inte omfattar alla elever.
– Det är bra att garantin nu [från juli 2024] ska gälla alla elever i anpassade grundskolan som läser ämnen. Men vi tycker att det är olyckligt att elever som läser ämnesområden lämnas utanför. Eleverna som läser ämnesområden behöver en liknande garanti för att rätt stöd sätts in så tidigt som möjligt, säger FUB:s skolombudsman Robert Öberg.
Regeringen betonar att ”det faktum att elever som läser ämnesområden inte kommer att omfattas av garantin för tidiga stödinsatser inte ska innebära att eleverna möts av låga förväntningar”. Vidare heter det i propositionen att regeringen vill ”särskilt understryka att de elever som har förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna ska ges dessa möjligheter”.
Rätt att överklaga rektors beslut om att gå om
Den 1 januari 2024 blev det möjligt att överklaga rektors beslut att en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs.
Beslut av det här slaget kan vanligen överklagas. Men just beslutet om att inte flyttas upp en årskurs har tidigare inte varit möjligt att överklaga.
Eftersom ett sådant beslut är så ingripande för eleven måste det också kunna överklagas, anser regering och riksdag. Rektorns beslut kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. (Läs även: De har sista ordet om särskilt stöd)
När bytte särskolan namn?
Namnändring till anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola började gälla 2 juli 2023. Till grund för riksdagsbeslutet låg regeringens proposition om Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (Prop. 2021/22:162). Den 21 juni 2022 antogs förslagen av riksdagen. Debatten i riksdagen ägde rum 20 juni och kan ses i riksdagens webb-tv.
”En historisk dag! Riksdagen klubbade igenom förslaget att byta namn på särskolan till anpassad skola. Stort tack till Leo Lust och Rasmus Westlund som i många år kämpat för detta namnbyte”, skrev skolminister Lina Axelsson Kihlblom i ett twittermeddelande om riksdagsbeslutet den 21 juni 2022.
På plats på åhörarläktaren i riksdagen fanns dessa två elever som kämpat så hårt för namnbytet. Leo Lust, 19 år, och Rasmus Westlund, 21 år, intervjuades av tidningen Läraren.
Så här ser tidsplanen ut för två andra förändringar:
Möjligheten att överklaga rektors beslut trädde i kraft 1 januari 2024.
Garantin om tidiga stödinsatser träder i kraft 1 juli 2024.
Träningsskolan – en del av anpassa grundskola
Benämningen träningsskola försvann 2023, för att markera att skolformen är en del av den anpassade grundskolan.
Träningsskolan har fungerat som en som särskild inriktning inom grundsärskolan (nu: anpassad grundskola), för elever som inte kan tillgodogöra sig hela utbildningen. Utbildningen här har varit tänkt att utformas flexibelt utifrån elevens förutsättningar och behov.
Problemet har varit att benämningen träningsskola ibland har lett till inlåsningseffekter och lägre ställda förväntningar för dessa elever. Genom att ta bort uppdelningen mellan träningsskola och anpassad grundskola vill regeringen se till att skolformen blir mer flexibel och gemensam.
Ordet utvecklingsstörning har ersatts av intellektuell funktionsnedsättning
Uttrycket ”utvecklingsstörning” har försvunnit ur skollagen och ersatts av intellektuell funktionsnedsättning.
Förslagen om namnändringar lades fram i februari 2021 i utredningen SOU 2021:11 Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning.
– Det är dags att låta språket i lagstiftningen följa med sin tid. Intellektuell funktionsnedsättning är det begrepp som används i nästan alla sammanhang, i och utanför skolan. Och ett namnbyte av skolformen är efterlängtat bland många elever, sa dåvarande skolminister Lina Axelsson Kihlblom.
Även kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå namnändras. Det nya namnet är ”kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå”.
Elevens val tas bort i anpassad grundskola
Elevens val i anpassade grundskolan har tagits bort. Elevens val infördes på 90-talet för att öka möjligheten att välja fördjupning i skolämnen. Ett problem har varit att valmöjligheterna ofta varit väldigt begränsade. Utbudet har ofta styrts av vilka lärarresurser som står till förfogande, snarare än att utgå från elevernas önskemål. De frigjorda timmarna anses kunna användas på ett bättre sätt.
Vad betyder förändringarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning?
Så här beskriver regeringen konsekvenserna för eleverna:
1. Garanti säkerställer tidigt stöd för att läsa, skriva och räkna
Förslaget om en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan säkerställer att alla elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner och har behov av stöd tidigt ska få de stödinsatser som behövs för att de ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundsärskolan.
2. Nya namn och begrepp minskar stigmatisering och kränkningar
Bytet av uttrycket utvecklingsstörning mot intellektuell funktionsnedsättning, nya benämningar på skolformerna och borttagandet av benämningen träningsskola bedöms ge positiva konsekvenser för eleverna. Att använda mer tidsenliga benämningar bedöms minska risken för stigmatisering och kränkningar.
Grundsärskolan bedöms även bli mer flexibel med borttagande av benämningen träningsskola och inte riskera att leda till att en elev enbart läser antingen ämnesområden eller ämnen baserat på huruvida en elev är mottagen i inriktningen träningsskola.
Varför har elever med IF ofta varit så missgynnade?
Regeringens utredare Tommy Lagergren var kritisk till synen på särskolan (nu: anpassad grundskola) när han i februari 2021 presenterade utredningen Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning(SOU 2021:11).
Han menade att det finns en tradition i skolvärlden som missgynnat särskolan.
– Jag har gått tillbaka till 1800-talet då eleverna beskrevs som sinnesslöa, och utbildningen var inriktad på hygien och praktiskt arbete. En del av denna inställning har hängt kvar in i vår tid, och har inte ifrågasatt.
– Jag tycker exempelvis inte att det är rimligt med så mycket slöjd som det är i dagens särskola. Det finns inga giltiga skäl att det ska vara så. Istället behövs det mycket mer tid på att lära sig exempelvis svenska, sa Tommy Lagergren till HejaOlika.
Tommy Lagergren betonade vidare att utredningen vill stärka kunskapsnivåerna inom särskolan, och göra den mer lik den övriga skolan. Han lade därför extra stort på att lyfta baskunskaperna i svenska, matematik och engelska, medan slöjd och konsumentkunskap föreslogs få mindre utrymme.
Riksrevisionen: Eleverna i särskolan glöms ofta bort när staten satsar
Tidigare har staten fått hård kritik från Riksrevisionen för att särskolan (nu: anpassad grundskola) ofta missgynnas i olika satsningar.
Skollagen säger att alla elever ska få den stimulans de behöver för lärande och personlig utveckling. Riksrevisionens granskning 2019 visade dock att grundsärskolan missgynnas när staten satsar.
– Det är svårt att veta om eleverna i grundsärskolan getts möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt, så som skollagen kräver, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Nu vill Riksrevisionen att både regeringen och Skolverket skärper sig.
- Skolverket rekommenderas att ”säkerställa att grundsärskolan tydligt beaktas” i myndighetens styrning.
- Skolverket behöver också bli bättre på uppföljning så att det går att bedöma om ”eleverna har goda möjligheter att utifrån sina förutsättningar nå så långt som möjligt”.
- Dessutom behöver lärarna i grundsärskolan få bättre stöd för att bedöma elevernas kunskaper.
- Regeringen, å sin sida, behöver se över timplanerna för grundsärskolan, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
Hur många elever går anpassade grundskolan?
Antalet elever i grundsärskolan läsåret 2021/22 var drygt 14 400. Det var en ökning med 7 procent jämfört med föregående läsår. Elevökningen i skolformen följer befolkningsutvecklingen och elevkullarna har totalt sett blivit större. Andelen elever som är mottagna i grundsärskolan av alla elever har varit omkring 1 procent de senaste tio läsåren, skriver Skolverket.
Hur många elever går anpassade gymnasieskolan?
Läsåret 2021/22 fanns det 6 750 elever i gymnasiesärskolan (nu: anpassad gymnasieskola). Det var en ökning med nästan tre procent jämfört med föregående läsår. På fem år har antalet elever i gymnasiesärskolan ökat med 14 procent, enligt Skolverkets statistik.
Skolverkets statistik visar även att de nationella program som har flest elever är administration, handel och varuhantering med 755 elever samt hotell, restaurang och bageri med 722 elever. Minst antal elever går på hantverk och produktion med 138 elever.
På individuella program läser ungefär 2 870 elever, vilket motsvarar 43 procent av alla elever i gymnasiesärskolan.
Varför har antalet elever i anpassade skolan ökat?
I juli 2022 ställde nyhetsbyrån TT frågan till några experter. En av förklaringarna kan vara att kraven har ökat i grundskolan och att klasserna har blivit större, vilket kan ha lett till en utslagning.
Det kan också finnas ekonomiska förklaringar.
”Genom att flytta en elev till särskolan får någon annan än den vanliga skolan bära kostnaden för eleven. I en del kommuner samlar man särskolan i en stor skola och det ökar kravet på att skriva in fler elever”, säger Daniel Östlund, biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik på Högskolan Kristianstad till TT.
Det kan skilja kraftigt mellan olika kommuner ifråga om hur man bedömer behovet av särskoleplacering och hur man arbetar med uppföljning.
Ökande särskoleplaceringar kan vara en oroväckande trend. För många kan särskolan upplevas som en förbättring, men det innebär också stora begränsningar vad gäller fortsatt utbildning och arbete för eleven i framtiden.
”Om man anlägger ett historiskt perspektiv så har det tidigare skett ökningar när ekonomin blivit sämre. Därför är det enormt viktigt att man sätter ljus på de här frågorna nu”, säger Daniel Östlund till TT.
Hur får man arbete efter anpassad gymnasieskola?
Bara en av tio elever från anpassad gymnasieskola får arbete. Det visade en rapport från Skolverket i december 2022.
– Det är oroande, och kan leda till ett livslångt utanförskap. Det innebär också stora kostnader för samhället, säger Cecilia Hågemark, Skolverket.
LÄS MER: Så kan elever med IF få chans till fortsatta studier och arbete
Utbildningarna måste inriktas mer på jobb
Skolverket drar nu slutsatsen att utbildningarna måste bli mer inriktade på arbetsmarknadens behov.
Skolverket kartläggning visar att:
* 51 procent av de som går ut gymnasiesärskolan får daglig verksamhet enligt LSS som är en sysselsättning utan lön.
* 11 procent av ungdomarna fortsatte med studier.
* Endast 9 procent fick arbete (här ingår även subventionerade arbeten med lönebidrag)
* Resterande 32 procent varken arbetade, studerade eller hade daglig verksamhet.
Hög tröskel in på arbetsmarknaden
– Den låga etableringsgraden visar att det finns en hög tröskel in till arbetsmarknaden för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är många faktorer som påverkar individens möjligheter till etablering. Det kan handla om arbetsmarknadens krav men också om vilket stöd som finns för individen och hur detta stöd samordnas, säger Cecilia Hågemark som är undervisningsråd på Skolverket.
– Det finns många skäl till att det är svårt för gymnasiesärskolans elever att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett skäl kan vara att gymnasiesärskolans utbildningar inte tillräckligt tydligt förbereder för arbete inom olika yrkesområden. Skolverket ser därför över hur utbildningarna kan göras mer relevanta för arbetsmarknaden, säger Cecilia Hågemark.
Autism Sverige efterlyser fler praktikplatser
Organisationen Autism Sverige välkomnar att Skolverket ”äntligen börjar ta fram statistik”. Man efterlyser bättre tillgång till praktikplatser (arbetsplatsförlagt lärande, APL) för eleverna på anpassad gymnasieskola.
Det är något som även utredningen I mål – vägar vidare för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (SOU 2022:34) har lyft fram. Skolan behöver bättre möjligheter att handleda och förbereda arbetsgivare för att ta emot elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism, skriver förbundet på sin webbplats.
Skolan har ansvar för att elever i behov av stöd och anpassningar får det under praktiken. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram broschyren ”Så funkar apl”. Broschyren kan laddas ned på denna länk. Broschyren har bland annat en praktisk checklista med tips.
Anpassade gymnasieskolan är viktig för yrkesverksamhet
Skolverket skriver i rapporten att målet med anpassade gymnasieskolan är att ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier, samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
* Anpassad gymnasieskola har nationella program och individuella program.
* Det finns nio nationella program som syftar till att förbereda eleven för arbetslivet eller studier inom till exempel folkhögskola.
* Anpassad gymnasieskola ger inte behörighet till högskola eller universitet.
* Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.
Anpassade gymnasieskolans nationella program
Administration, handel och varuhantering
Estetiska verksamheter
Fastighet, anläggning och byggnation
Fordonsvård och godshantering
Hantverk och produktion
Hotell, restaurang och bageri
Hälsa, vård och omsorg
Samhälle, natur och språk
Skog, mark och djur
Anpassade gymnasieskolan knyts närmare arbetsmarknaden
Från sommaren 2023 ska utbildningar i anpassade gymnasieskolan (tidigare: gymnasiesärskolan) kopplas närmare till arbetsmarknaden.
Två program ändrades sommaren 2023
Programmet för administration, handel och varuhantering bytte namn till programmet för handel och service.
Programmet för fastighet, anläggning och byggnation bytte namn till programmet för fastighet och byggnation.
Förslagen ingår i en proposition från regeringen (proposition 2022/23:94).
Koppling till arbete behöver förtydligas
Bakgrunden är att Skolverket har pekat på att det är oklart för både elever och potentiella arbetsgivare vilka arbetsuppgifter på arbetsmarknaden som de nationella programmen förbereder för. Programnamnen pekar mot yrken där eleverna normalt inte får arbete.
Programmet för handel och service
Regeringen menar att de flesta jobben för elever som i detta program finns inom service i butik eller lager. Det är inte särskilt vanligt att eleverna får arbete inom området administration.
Regeringen menar också att programmets innehåll ska ändras för att på ett bättre sätt handla om service i butik eller lager.
Programmet för fastighet och byggnation
Eleverna vid detta program får praktik och arbete främst inom fastighetsområdet eller inom handel. Inom området fastighet ser branschen att eleverna från programmet får arbete inom fastighetsskötsel med fokus på utemiljö och inom återvinning.
Inom området byggnation får eleverna anställning inom service och underhåll samt inom byggvaruhandel.
Däremot är det ovanligt att eleverna får arbete inom området anläggning.
LÄS MER: Så kan elever med IF få chans till fortsatta studier och arbete
Information till vårdnadshavare
Under 2023 tog Skolverket fram en ny broschyr om anpassad grundskola. Målgruppen var vårdnadshavare. Broschyren svarar på frågor om vem som kan gå i anpassade grundskolan, vilka ämnen man läser och hur påverkas barnets framtid. Broschyren finns som pdf här.