Stärkt egenvård och nytt grundläggande behov välkomnas

Regeringen vill införa en helt ny lag om egenvård vid bland annat personlig assistans. Det framgår av en lagrådsremiss idag.

– Bra att det tydliggörs i lagen att vissa sjukvårdande insatser kan delegeras till personliga assistenter, säger Sophie Karlsson, IfA, i en kommentar.

Vad är egenvård?

Egenvård är något en person kan utföra själv eller med hjälp av någon annan, efter en bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal.

Det är ett komplext område, med idag många oklarheter. Men med en ny lag kan ansvar och regler kring detta bli klarare.

Vad innebär det nya grundläggande behovet?

Regeringen föreslår också ett nytt grundläggande behov i LSS. Det nya behovet gäller stöd som behövs ”löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa”.

Stödet ska vara assistansgrundande i sin helhet och det ska inte göras något avdrag för föräldraansvar. Regeringen bedömer att 200 personer kommer att kunna få rätt till assistans för det nya grundläggande behovet.

När ska de nya reglerna om egenvård börja gälla?

Den 1 januari 2023 vill regeringen att de nya reglerna ska börja gälla.

Lagrådsremissen kan hämtas på regeringens webbplats.

JAG kommenterar: Ett glädjebesked

– Gårdagens lagrådsremiss var ett glädjebesked. Äntligen blir behov på grund av olika medicinska tillstånd, som kräver ständig beredskap av en assistent, assistansgrundande, säger Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG.

Hon nämner svår epilepsi, shunt eller liknande som exempel på situationer då lagändringen blir viktig.

– Regeringen väljer att lägga fram väl avvägda delar av förslagen från utredningen Stärkt rätt till personlig assistans. Egenvård definieras, men utan detaljstyrning. Man markerar också i lagrådsremissen mot IQ-diskriminering, genom att konstatera att det finns inga sådana skillnader idag, och ska inte finnas framöver heller.

– Regeringen nöjer sig med att föreslå att sjukvårdshuvudmannen får ansvar för att personer med omfattande funktionsnedsättningar kan vara så delaktiga som möjligt i samhället. Vi saknar förstås att även grundläggande behov som tillgodoses i form av sjukvård ska vara assistansgrundande. Men utredningens förslag om vårdassistans var inte tillräckligt genomtänkt, och vi avstyrkte det i vårt remissvar, säger Cecilia Blanck.

IfA kommenterar: Kan ge bättre struktur för egenvård

IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, välkomnar en ny egenvårdslag.

– Det kan ge bättre struktur kring hur egenvård hanteras, säger Sophie Karlsson. Det kommer att kräva att man tänker till kring när personlig assistans utförs och när sjukvårdande insatser utförs. Momenten kommer troligtvis att gå tätt omlott med varandra och utföras som ett led i den enskildes vardag, men med olika regelverk.

Sophie Karlsson är också positiv till förslaget att man vill införa grundläggande behov för medicinskt tillstånd som kräver löpande stöd.

Vad händer med övriga förslag från Stärkt rätt till personlig assistans?

Regeringen meddelade den 24 mars också att man går vidare med en proposition om övriga förslag från utredningen Stärkt rätt till personlig assistans.

Propositionen innehåller samma förslag som den lagrådsremiss regeringen presenterade tidigare i år.

Läs mer om propositionen i Jättelyft för personlig assistans från januari 2023.