Välfärdskriminalitet: 99 verksamheter styrs av riskaktörer

Av vård- och omsorgsbranschens mer än 10 000 företrädare har 87 personer koppling till kriminella nätverk, mc-gäng och andra riskmiljöer, enligt en ny rapport.
Personerna har företrätt 99 verksamheter som motsvarar 3,4 procent av branschens omsättning.

”En minoritet”

Researchföretaget Acta Publica har på uppdrag av polisens EcoCrim-projekt granskat de 2798 företag och andra aktörer inom vård och omsorg som har tillstånd från IVO.

”Även om de utgör en minoritet i branschen, blottlägger granskningen att 87 utpekade riskföreträdare har haft direkt kontroll över svensk vård och omsorg. Det innebär att personer tätt länkade till ekonomisk brottslighet, den kriminella mc-miljön, våldsbejakande extremism och kriminella nätverk har kunnat etablera sig i välfärdens kärna”, heter det i rapporten.

Inom granskningen har Acta Publica spårat ägarna och identifierat 1 555 ägarbolag och 10 369 personer som har företrätt dessa verksamheter under de senaste fem åren.

• Totalt har man hittat 87 personer som man betecknar som ”riskföreträdare” och som har direkta förbindelser in i den svenska vård- och omsorgsmarknaden.
• Av dessa sägs 39 personer vara företrädare för vård- och omsorgsverksamheter i februari 2026.
• 36 av riskföreträdarna kan knytas till ekonomisk brottslighet, enligt Acta Publica, och 18 av dem ingår i bolagsledningar idag.
• Ytterligare 19 personer knyts till den kriminella mc-miljön (varav 9 är nuvarande företrädare).
• Ytterligare 19 personer knyts till våldsbejakande exremism (varav 7 är nuvarande företrädare).
• Totalt 13 personer, varav 5 nuvarande företrädare, har band till lokala kriminella nätverk och klanstrukturer.

Styr över 3 miljarder

Dessa personer har kontrollerat 99 vård- och omsorgsverksamheter som tillsammans omsätter drygt 3 miljarder kronor.

De 3 miljarderna motsvarar 3,4 procent av de totalt 87 miljarder som aktiebolag med IVO-tillstånd totalt omsätter.

Det finns en tydlig koncentration till storstadsområden, med störst andel i Stockholms län, följt av Västra Götaland och Skåne. Mindre kluster finns i Uppsala och Blekinge.

Sedan 2022 har 39 av dessa verksamheter registrerat aktieutdelningar, vilket totalt har gett ägarna närmare 260 miljoner kronor.

Nästan alla av ”riskföreträdarna” har verksamheter utanför de vård- och omsorgsverksamheter som har IVO-tillstånd.

Stoppas inte av förbud

Acta Publica beskriver att aktörer kan fortsätta verka inom vård och omsorg trots allvarliga anmärkningar.
Totalt 170 verksamheter i granskningen har fått förbudsbeslut eller tillståndet återkallat av IVO. Företrädare för dessa kan kopplas till ytterligare 334 verksamheter med aktiva tillstånd att bedriva vård och omsorg. Dessa aktiva bolag har en sammanlagd omsättning på nära 32 miljarder kronor. Sedan 2022 har 79 av bolagen gjort utdelningar på totalt drygt 1 miljard kronor till sina ägare.

Acta Publica har även undersökt hur många av bolagens företrädare som straffats för brottslighet.

Sedan 2005 har 73 av branschens företrädare avtjänat fängelsestraff, och i enskilda styrelser finns upp till 4 tidigare fängelsedömda personer samtidigt. Dessutom har 16 företrädare meddelats näringsförbud sedan 2010, vilka kan knytas till 22 vård- och omsorgsverksamheter.

60 bolag styrs från utlandet

Enligt rapporten har 149 vård- och omsorgsaktörer ägare i utlandet.

60 bolag som styrs direkt av ett utländskt ägarbolag redovisade nyligen ett samlat resultat efter finansnetto på 513 miljoner kronor, men ett slutgiltigt resultat på 78 miljoner kronor. Detta innebär att 435 miljoner kronor har flyttats ut ur den operativa driften innan boksluten har stängts.

IVO ligger steget efter

Acta Publica drar slutsatsen att IVO:s tillsyn ofta ligger steget efter de kriminella aktörerna.

”Den organiserade brottsligheten anpassar sig snabbt, bland annat genom att strategiskt byta ut styrelsemedlemmar och låta ägandet fungera som en stafettpinne för att undgå upptäckt”, heter det i rapporten.

Acta Publica kritiserar IVO för långsam handläggning. ”Det tog nära en månad för Acta Publica att få ta del av Ivos register över tillståndspliktiga verksamheter, och därefter sex veckor att få bekräftat av Ivo att uppgifterna hade blivit felaktigt sekretessbelagda”, skriver man.

Motsvarar Brå:s tidigare bedömnng

Acta Publicas resultat ligger i nivå med en tidigare kartläggning från Brottsförebyggande rådet. Brå uppskattade 2025 att nätverkskriminella hade officiella engagemang i omkring 4 procent av företagen i omsorgsregistret. Med en bredare definition av kopplingar till nätverkskriminella steg andelen till 12 procent.

Acta Publicas kartläggning använder en annan definition och är därför inte direkt jämförbar. De 99 verksamheter som någon gång företrätts av de 87 utpekade riskföreträdarna motsvarar omkring 3,5 procent av de 2 798 granskade aktörerna.