Besked hit och dit: Nytt kaos kring assistansersättningen

Efter regeringens besked i vårbudgeten råder förvirring om framtida uppräkningar av assistansersättningen.

Försäkringskassan vet inte vad det nya uppdraget omfattar.

Ansvarig minister har ingen tidsplan för uppdraget.

Oron växer att rimlig uppräkning dröjer.

Försäkringskassan: Vi har ingen klar bild av vad det innebär

Det var i regeringens vårbudget den 13 april som Försäkringskassan oväntat fick uppdraget att lämna underlag för uppräkning av schablonbeloppet.

– Vi har ännu ingen klar bild av vad detta innebär, sa Katarina Granath, Försäkringskassan, på IfA:s rådsmöte den 23 april.

IfA: Rimlig uppräkning tycks dröja

Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, konstaterar att det trots vårbudgeten fortfarande saknas en tydlig och bra lösning för framtiden:

– Vi vet inte var Försäkringskassans uppdrag och förslag landar. Jag hoppas att det tydligt kommer att framgå att Försäkringskassan får i uppdrag att se till att förslaget överensstämmer med kostnadsutvecklingen och att alla kostnader som vi har i assistansen kan täckas med ersättningen.

– Det är dags att arbeta för att utveckla assistansen och få till en bra kvalitet istället för att, som nu, begränsa villkoren kring assistansen. Men det är problematiskt att detta tycks dröja, för vi behöver en bättre ersättning redan nu, säger Sophie Karlsson.

Ansvarig minister: Vi arbetar på en tidsplan

Socialtjänstminister lämnade följande besked till webbtidningen Assistanskoll den 23 april:

”För att kunna upprätthålla kvaliteten på den personliga assistansen framöver behövs långsiktighet och förutsägbarhet. … Det var mot denna bakgrund som regeringen aviserade att vi avser att införa en ordning där Försäkringskassan årligen lämnar förslag till timschablon för assistansersättningen i sitt budgetunderlag. … Med en mer systematisk process, där expertmyndigheten ges en tydligare roll, skapar vi bättre förutsättningar för att öka träffsäkerheten i ersättningen och förbättra förutsägbarheten för både assistansberättigade och anordnare. Vi arbetar vidare med förslaget och avser att återkomma kring en tidsplan.”

Försäkringskassan hoppas på förtydligande

I vårbudgeten skrev regeringen att Försäkringskassan ”årligen ska lämna förslag om timschablonen”.

Inte ens på Försäkringskassan vet man om uppdraget gäller från 2027 eller 2028. Budgetunderlaget för 2027 har Försäkringskassan redan lämnat in till regeringen.

– Vi får se om det kommer ett förtydligande om regeringen vill ha detta från 2027, eller om det gäller för 2028, sa Katarina Granat.

Ingen indexering – ingen extra höjning 2026

Tidöregeringens löfte om indexering av assistansersättningen har gått upp i rök. Likaså hoppet om en extra höjning av assistansersättningen under 2026.

Istället menar regeringen att Försäkringskassan inför kommande år ska föreslå en uppräkning av assistansersättningens timschablon.

Återgång till tidigare modell för uppräkning

”För att skapa bättre träffsäkerhet i beräknandet av assistansersättningen avser regeringen införa en ordning som innebär att Försäkringskassan årligen lämnar förslag till regeringen om timschablonen i assistansersättningen i sitt budgetunderlag för det kommande året”, heter det i budgeten.

Detta är en återgång till en tidigare modell för beräkning av assistansersättningens timbelopp.

Fler artiklar om assistansersättningens timbelopp.

Beskedet möttes av starkt splittrade reaktioner. Här nedan återger vi reaktionerna den 14 april 2026 från Fremia och andra aktörer.

”Regeringen kastar ut några smulor”

– Jag tolkar beskedet i vårbudgeten som att regeringen och Sverigedemokraterna nu fullbordar sin reträtt från löftet om en indexerad assistansersättning, sa Henrik Petrén, ansvarig för expert på personlig assistans inom arbetsgivarorganisationen Fremia.

– Det är inte bara beklagligt utan också märkligt, med tanke på att sju av åtta riksdagspartier säger sig stå upp för en indexering. Det finns bara en rimlig modell för att värdesäkra en ersättning som i så hög grad är kopplad till lönekostnader, och det är att låta uppräkningen utgå från ett löneindex.

– Om den tidigare utlovade indexeringen sägs ingenting i vårbudgeten. I stället säger regeringen nu att man avser att införa en ordning där Försäkringskassan ska lämna förslag om assistansersättningen till regeringen i sitt budgetunderlag för det kommande året.

– Det ser tyvärr ut som att man dukar av den utlovade middagen och kastar ut några smulor. Men stödet för en indexerad assistansersättning är fortfarande starkt och vi kommer inte ge oss förrän den är på plats, säger Henrik Petrén.

LÄS ÄVEN:
Regeringen ”rättar” 2024-löfte om assistansindex. Ny video visar något annat

Besvikelse hos JAG

– Vi är enormt besvikna över att den utlovade indexeringen nu inte tycks bli av, säger Cecilia Blanck, verksamhetschef på Brukarkooperativet JAG.

– Att Försäkringskassan ska göra beräkningarna kommer inte alls medföra samma trygghet som ett index kopplat till löneutvecklingen skulle ha gjort. Vi har sett genom åren att Försäkringskassan kan låta sig styras av budgethänsyn när det gäller sin myndighetsutövning på assistansområdet, särskilt om regeringen på olika sätt signalerar sådana önskemål. Det är för oss solklart att risken finns att assistansersättningen inte kommer att följa löneutvecklingen i framtiden med denna modell.

– Vi får hoppas att regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att göra realistiska beräkningar av de totala kostnaderna för att anordna personlig assistans. Och att det innebär att de också kan göra en bedömning av om dagens nivå verkligen är tillräcklig.

– Vi ser också försiktigt positivt på konsekvensen för beslut om det förhöjda beloppet. Ett bättre underlag till schablonersättningens nivå sägs kunna innebära att Försäkringskassan kan bedöma vilka kostnader som inte rimligen ingår där. Och då kan de börja bevilja förhöjt belopp till dem som behöver det. Just nu är det i princip omöjligt att få ett nytt beslut om förhöjt belopp, säger Cecilia Blanck.

IfA hoppas på dialog med Försäkringskassan

Sophie Karlsson, ordförande för Intressegruppen för assistansberättigade, lämnade följande kommentar den 13 april.

Vi ser positivt på att Försäkringskassan får i uppdrag att föreslå timschablon för assistansersättningen. Den ordningen hade vi förut och det fungerade då. Då fanns det ett system för hur ersättningen skulle räknas ut i förhållande till lön och andra kostnader. Den ”gamla” metoden behöver uppdateras och sättas i förhållande till löner och kostnader som finns idag, men det är ändå positivt att det nu kan bli en mer stabil grund att stå på och att en årlig uppräkning kan ske som förhoppningsvis bättre motsvarar kostnadsutvecklingen. Detta kan bli en form av ”indexering” beroende på vilken metod man kommer att använda sig av.

Till att börja med måste dock nivån som den är idag räknas upp, men jag antar att det kommer med Försäkringskassans förslag om nivå på ersättningen, då man bland annat måste se till löneläget för de personliga assistenterna. Jag utgår från att Försäkringskassan kommer att ha dialog med assistansanvändarrörelsen kring framtagandet av timschablonen så vi har möjlighet att lämna synpunkter och ha insyn.

Det är synd att det inte sker någon justering för detta år och man har i budgeten inte tydligt angett från och med när man tänker sig att den nya metoden ska börja användas, men jag utgår från att man avser att en justering ska ske redan från och med 2027 så Försäkringskassan får arbeta snabbt med uträkningen och metoden för den. Vi har inte tid att vänta längre.

Välkomnas av STIL

Organisationen STIL skrev i ett pressmeddelande att man välkomnar att Försäkringskassan återfår ansvaret för assistansersättningens beräkning.

”När Försäkringskassan ansvarade räknades ersättningen upp i snitt tre procent per år. Sedan regeringen tog över har ersättningen gradvis minskat, räknat i köpkraft. Perioden 2022-2025 med hög inflation innebar en urholkning av värdet motsvarande 8,24 procent. Räknar man specifikt på assistanskostnader kan urholkningen vara ännu högre”, skrev STIL.

STIL är dock inte nöjda med den nuvarande nivån på assistansersättningen.

– Att skjuta ansvaret till Försäkringskassan löser inte problemet med den värdeminskning som redan skett. Att följa kostnadsutvecklingen på den nuvarande nivån innebär en permanent underfinansiering. Timbeloppet borde snarare ligga på runt 400 kronor [istället för 347,70 kronor per timme]. Men vi har åtminstone hopp om att en lång tid av årlig värdeminskning är över, säger Jonas Franksson, ordförande för STIL.

Vårdföretagarna: Vi förväntar oss dialog med Försäkringskassan

Vårdföretagarna välkomnade beskedet om att Försäkringskassan får uppdrag att ta fram underlag för timbeloppet, men betonar att det bara är ett första steg.

– Regeringen har lyssnat på oss och brukarrörelsen, sa Patrik Silverudd, Vårdföretagarna.

– Detta löser inte alla problem men det kan stoppa fortsatt nedgång. Vi förväntar oss att Försäkringskassan hör med både oss och SKR innan man lägger fram förslag i höst.

Samtidigt betonar även Vårdföretagarna att dagens ersättning är alltför låg.

– I vissa fall tvingas assistansanordnare säga upp brukare med stora behov, till exempel när mycket av assistansen ligger på obekväm arbetstid. Det är en mycket allvarlig utveckling, sa Gunnar Caperius, förbundsdirektör för Vårdföretagarna.

Frågor och svar om assistansersättning

Organisationen STIL har sammanställt följande fakta om assistansersättning.

Vad är assistansersättning? Assistansersättning är en statlig ersättning som betalas ut per timme till personer med omfattande funktionsnedsättning som har rätt till personlig assistans. Ersättningen ska täcka alla kostnader för assistansen, varav mer än 90 procent går till löner.

Vad är schablonbeloppet? Schablonbeloppet är det timbelopp som anordnare av personlig assistans får per beviljad assistanstimme. År 2026 är det 347,70 kronor per timme.

Hur kom schablonbeloppet till? Assistansreformen infördes den 1 januari 1994. De första åren ersatte staten faktiska kostnader upp till ett maxbelopp. Den 1 september 1997 schabloniserades ersättningen till 164 kronor per timme, ett belopp som baserades på den genomsnittliga kostnaden per utbetald timme under 1996.

Hur sattes beloppet från 1997 och framåt? Fram till 2016 var processen reglerad i förordning (1993:1091). Försäkringskassan skulle senast den 1 mars varje år lämna regeringen ett förslag till schablonbelopp, och skulle dessförinnan höra Sveriges Kommuner och Landsting. Beloppet grundades på verkliga kostnader. Under den perioden höjdes ersättningen med i snitt drygt 3 procent per år.

Vad ändrades 2016? Förordningen ändrades 2016 (SFS 2016:870) och trädde i kraft 1 januari 2017. Försäkringskassans uppdrag togs bort och ersattes med att schablonbeloppet istället räknas upp med en procentsats beslutad av regeringen, utan att beräkningsgrunden redovisas offentligt. Sedan dess har ersättningen höjts med i snitt drygt 2 procent per år, medan lönekostnaderna ökat betydligt snabbare. Enligt en rapport av Annika Wallenskog beställd av Fremia (maj 2025) saknar assistansersättningen i dag ungefär 40 kronor per timme jämfört med om den hade följt den allmänna löneutvecklingen.

Vad kostar löneökningarna? Det senaste kollektivavtalet för personliga assistenter (Kommunal/Fremia och Kommunal/Vårdföretagarna) innebär löneökningar på sammanlagt 6,4 procent under avtalsperioden 2025–2027, i linje med industrins märke. Från november 2026 får dessutom deltidsanställda rätt till övertidsersättning, vilket innebär ytterligare kostnader för anordnarna.

Vad är kampanjen Rimliga villkor? Rimliga villkor är en bred kampanj där assistansanordnare, arbetsgivarorganisationer och brukarorganisationer gemensamt krävt en höjd och indexerad assistansersättning. STIL har deltagit aktivt, bland annat genom namninsamlingar, demonstrationer och en vykortskampanj riktad till finansministern.

Mer om vårbudgeten den 13 april

Besvikelse över fortsatt urholkning av lönebidrag

Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, är besviken över att regeringen inte höjer taket i lönebidraget:

– Taket har legat still sedan januari 2020 trots att lönekostnader och hyror har ökat med över 15 % under samma period. En höjning skulle varit en värdefull och effektiv satsning i allmänhet men i synnerhet nu i en osäker konjunktur där vi som land behöver öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Det skulle kunna ge jobb åt tusentals personer med funktionsnedsättning som idag står långt ifrån arbetsmarknaden, säger Nicklas Mårtensson.

– Vi behöver dessutom ha en ambitiös handlingsplan för sysselsättningen för personer med funktionsnedsättningar. En färsk rapport från SNS visar att sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättningar har ökat anmärkningsvärt mycket i USA, Spanien, Frankrike och Kanada efter pandemin. Vi har inte sett samma positiva utveckling i Sverige och det är mycket allvarligt och här måste politikerna visa på vilja och handlingskraft. Här har partierna i valrörelsen ett tillfälle att visa på kraftfulla satsningar för att minska Sysselsättningsgapet i Sverige. Personer utan funktionsnedsättning har en sysselsättningsgrad på omkring 80 procent, medan motsvarande för personer med funktionsnedsättning ligger på 53 procent, enligt de senaste siffrorna från SCB.

– Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson.

Nicklas Mårtensson kritiserar också att regeringen inte höjer assistansersättningen:
– Den har släpat efter alltför länge vilket har drabbat personer som behöver assistans, de enskilda assistansanordnarna och med det samhället i stort. Vi får aldrig glömma att LSS och assistansen är en avgörande förutsättning för delaktighet, trygghet och livskvalitet utifrån rätten att leva som andra. Vi efterfrågar utöver en rejäl uppräkning för de senaste tio årens eftersläpning även den tidigare utlovade och så viktiga indexeringen.

Nicklas Mårtensson kritiserar också att funktionsrätten generellt tillåts backa i Sverige.

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar – det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson.

Reumatikerförbundet saknar satsningar på kroniskt sjuka

Reumatikerförbundet hade hoppas på satsningar på gruppen kroniskt sjuka.

– Med tanke på det höjda högkostnadsskyddet för läkemedel och att hushållsekonomin ofta är väldigt tajt för den som har sjukersättning eller jobbar deltid så hade det varit välkommet med förslag som gynnar denna stora grupp, säger Lotta Håkansson, ordförande för Reumatikerförbundet.

Vårbudgetens prognoser för bidrag och ersättningar

Så här räknar regeringen med att bidrag och ersättningar utvecklas till och med år 2029.

• Antalet personer med assistansersättning beräknas öka med 200–300 per år.
• Ökar gör även antalet personer som får omvårdnadsbidrag och aktivitetsersättning.
• Däremot minskar antalet personer med sjukersättning.
• Även bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning minskar, trots rapporter om att många missar att ansöka om detta bidrag.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.