Här är vinnarna och förlorarna på LSS-utjämning 2025

Är din kommun vinnare eller förlorare på utjämningssystemet för LSS?
Vilka kommuner betalar mest per invånare?
Och vilka kommuner får störst bidrag?
Nu finns nya siffror från SCB.

LÄS MER:
En ny utjämning för LSS – vem vinner, vem förlorar?

Vilka kommuner betalar, och vilka får bidrag 2025?

Nedan finns SCB:s preliminära beräkningar för 2025 av vilka kommuner som är mottagare från respektive får betala till utjämningssystemet för LSS.

Siffrorna har stort allmänintresse eftersom de kan indikera vilka kommuner som har hög respektive låg ambition att följa lagens intentioner vad gäller stöd och service till invånare med funktionsnedsättningar.

Vår bedömning är att det finns ett samband mellan att ta emot utjämningsbidrag och att ha bra LSS-verksamhet, och motsatt för de kommuner som måste betala avgift till utjämningssystemet.

”Ekonomisk idioti att spara på LSS”

Denna artikel publicerades i sin första version den 29 september 2022, med uppgifter om utjämningsbidrag för 2023. Den uppmärksammades av satirprogram Svenska nyheter fredagen den 17 februari 2023.

Svenska nyheters programledare Messiah Hallberg tog upp kommunernas besparingar inom LSS, och särskilt ledsagarservice till blinda. Ur programmet:

”Om det nu är lagligt att dra in stöd, vad är då problemet? Jo, problemet är att kommunerna knappt sparar några pengar. Det är ekonomisk idioti – det finns nämligen ett utjämningssystem för LSS. Tanken är att det inte ska löna sig för en kommun att snåla in på stödet till personer med funktionsnedsättning. Det är ju smart! Problemet är bara att beslutsfattarna på kommunerna inte verkar veta att utjämningssystemet ens existerar. Många kommunstyren verkar tro att varje nekat blindstyre ger klirr i kommunkassan.”

Ska jämna ut kommunernas ekonomiska villkor

LSS-utjämningssystemet spelar stor roll för att kommuner med olika storlek och olika ekonomiska förutsättningar ska kunna förverkliga rättigheterna enligt LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Kommunernas olika ekonomiska villkor jämnas ut, och det ska inte löna sig att spara in på LSS-insatser.

LSS-utjämningen är trots detta ganska okänd, även ute bland kommunala beslutsfattare som ibland gör missriktade försöka att spara in på LSS-insatser utan att förstå hur utjämningen mellan kommuner fungerar. Exempelvis kan en tänkt besparing inom LSS, som kanske leder till ökade insatser enligt Socialtjänstlagen, innebära sämre ekonomi för kommunen, eftersom det finns ett utjämningssystem för LSS, men inte för SoL.

Så funkar utjämningen: Besparingar inom LSS kan ge motsatt resultat

Dagens LSS-utjämning utgår från en standardkostnad som räknats fram för varje enskild kommun. LSS-utjämningen baseras på faktiskt antal LSS-insatser och verksamhetens personalkostnad i den enskilda kommunen.

HejaOlika har i tidigare reportage, från Jönköping 2018, skildrat betydelsen av utjämningsystemet för LSS. Ola Nilsson, som då var ordförande för socialnämnden i Jönköping, beskrev utjämningssystemets fördelar så här:

– Utjämningssystemet ger små kommuner 70 procent täckning för ökade kostnader men gäller bara LSS-insatser. Därför är det viktigt att allt som kan gå på LSS gör det. Längre tillbaka hade Jönköping bestämt att vi skulle använda socialtjänstlagen i första hand, man trodde att det skulle minska kostnaderna. Men det slutade med att kommunen fick betala in 35 miljoner kronor extra till utjämningssystemet. När vi ändrade policyn och prioriterade LSS gick vi från minus 35 miljoner kronor till plus 35 miljoner på ett enda år!

– Andra kommuner som gör samma tabbe kan enkelt rätta till det. Jag har upplyst en del, men vissa fortsätter ändå att göra samma tabbe. Man skjuter sig i foten – det är bara första året man kan se några besparingar, sedan blir det dyrare och dessutom sämre för medborgarna, sa Ola Nilsson.

Våren 2022 drog S-regeringen igång en utredning som kan leda till stora förändringar i utjämningssystemet, som är en av grundpelarna för LSS.

• Ett mål är att göra utjämningssystemet för kommunala LSS-kostnader mindre ”påverkbart”.
  
• Vi vill säkra att utjämningssystemet fyller sitt syfte att ge kommuner och regioner mer likvärdiga förutsättningar, sa civilminister Ida Karkiainen när utredningens direktiv presenterades.
• Håkan Sörman fick uppdraget att leda översynen som ordförande för en parlamentarisk kommitté. Håkan Sörman har tidigare varit vd för SKR, Sveriges kommuner och regioner.

Nya vinnare och förlorare? Förslag till nytt utjämningssystem nu på remiss

Den 2 juli 2024 överlämnade Utjämningskommittén sina förslag till civilminister Erik Slottner. Hösten 2024 är utredningens förslag ute på remiss. Svaren ska vara inne senast 8 november 2024. Här finns remissvar.

Vill skapa rättvis ekonomi för kommunerna

Kommittén har flera förslag på ändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet, för att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna och regionerna.

Kommittén lämnar också förlag på ändringar inom systemet för utjämning av kostnader för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Förslagen från Utjämningskommittén finns på regeringens webbplats.

Ur slutbetänkandet

Ett system för utjämning av kostnadsskillnader för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), benämnt LSS-utjämningen, infördes 2004. Även LSS-utjämningen är reglerad i såväl lag som förordning.

Systemet för LSS-utjämning liknar det för kostnadsutjämning på så sätt att utjämningen inom systemet utgår från en standardkostnad som räknats fram för varje enskild kommun. Till skillnad för kostnadsutjämningen baseras dock beräkningen av standardkostnaden inom LSS-utjämningen på de enskilda kommunernas faktiska antal insatser och kostnader, eftersom det inte har gått att finna strukturella faktorer som förklarar kostnadsskillnader mellan kommuner för LSS-verksamhet. Standardkostnaden för respektive kommun beräknas utifrån antalet insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, till exempel biträde av personlig assistent, daglig verksamhet och bostad med särskild service, samt kommunens kostnad för personlig assistans enligt SFB. LSS-utjämningen är statsfinansiellt neutral genom att summan av bidragen inom systemet är lika stor som summan av avgifterna. Under innevarande år är det 165 kommuner som erhåller ett bidrag och 125 kommuner som erlägger en avgift i systemet. Totalt omsluter LSS-utjämningen 5,8 miljarder kronor.

Utjämningskommitténs förslag för LSS

• Personalkostnadsindex tas bort från utjämningsmodellen.
• En särskild ventil för stora vårdbehov i främst små kommuner införs.
• Prislapparna för boende med särskild service och för personlig assistans uppdateras. Prislappen för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) delas upp i två olika prislappar.
• Beräkningen av kostnaden för de 20 första timmarna personlig assistans ändras så att uppgifter från Försäkringskassan ska användas.
• Merkostnadskomponenter för högt strukturellt löneläge och övergripande administration införs.
• Beräkningen för antalet insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ändras och ska beräknas som ett genomsnitt av minst två mättillfällen under året.
• Beräkningen av kommunens bidrag eller avgift i den grundläggande standardkostnaden ändras och ska divideras med folkmängden den 31 december två år före utjämningsåret.
• Regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att säkerställa kvaliteten på uppgifterna avseende insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) för personer under 65 år för att en modell på sikt ska kunna införas. Modellen ska bygga på antalet insatser i kommunen och den riksgenomsnittliga kostnaden för insatserna.