Bidragstak kan ge sänkt försörjningsstöd 2027

Bidragstak och kraftiga sänkningar av ekonomiskt bistånd till hushåll med många barn.
Det förslår utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet.
Förslagen är ute på remiss till och med den 9 juni 2025.

Remitterar bidragstak och jobbpremie

– Regeringen arbetar med en bidragsreform i tre delar, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

– Det handlar om ett aktivitetskrav för att få försörjningsstöd för att bryta utanförskap och närma sig egen försörjning, bidragstak för att det ska löna sig bättre att arbeta i stället för att få bidrag samt stegvis kvalificering till välfärden. Nu tar vi nästa steg och remitterar utredningens olika förslag på bidragstak och regeringens förslag på jobbpremie, säger Anna Tenje.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Det förslag om jobbpremie som remitteras bygger på det förslag utredningen, men regeringen vill införa detta redan våren 2026, och att Försäkringskassan tar handläggningen.

LÄS ÄVEN:
Är det för lätt att få bidrag? Vad säger forskningen?
Ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd – så funkar det

En utredning på nästan 2000 sidor

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tog den 25 februari 2025 emot utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16). Den särskilde utredaren Maria Hemström Hemmingsson medverkade vid regeringens presskonferens. Här finns den nästa 2000 sidor tjocka utredningen.

Utredningen har haft som direktiv att ta fram förslag på hur försörjningsstödet (tidigare kallat socialbidrag) kan begränsas ”så långt det är möjligt och lämpligt”, så att det inte blir högre än den så kallade riksnormen.

Hur mycket skall då försörjningsstödet begränsas? En utgångspunkt för utredningen har varit att försörjningsstöd och andra bidrag inte ska uppgå till mer än 80 procent av den disponibla inkomsten vid en månadslön på 22 000 kronor.

Maria Hemström Hemmingsson. Foto: Linnea Bengtsson.
Maria Hemström Hemmingsson har lett utredningen. Hon är generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Foto: Linnea Bengtsson.

Olika förslag om bidragstak

Ett av förslagen som utredningen lägger fram är ett bidragstak som innebär att den disponibla inkomsten för hushåll med 2–9 barn minskar med 4–26 procent.

Förslaget omfattar dels en förändrad (sänkt) riksnorm, dels nya begränsningar av vilka personliga kostnader som kan ge rätt till försörjningsstöd.

I de båda tabellerna nedan visas effekterna av detta bidragstak, för dels sammanboende, dels ensamstående. Vi har kallat detta ”förslag 2” eftersom det presenterades som ett alternativt förslag på presskonferensen.

Effekterna för vissa hushåll blir stora, men för samhället bedöms effekterna i fråga om ökad sysselsättning och minskat biståndsmottagande vara ”mycket begränsade”, för att citera utredaren.

Utredningen visar också att det är ganska få biståndshushåll som har många barn, och därmed svaga incitament att förvärvsarbeta istället för att leva på bidrag.

Exempel på effekter av bidragstak

Så slår bidragstaket för sammanboende (förslag 2)

Förslag 2 för sammanboende. Beloppen avser år 2027. Inom parentes anges den del av förändringen som beror på förslaget till ny sänkt riksnorm.
Exempel på hushållFörsörjningsstödets nivå UTAN begränsningsregeln eller förändrad riksnormFörsörjningsstödets nivå MED begränsningsregeln och förändrad riksnormFörändring disponibel inkomst (kr/mån)Förändring disponibel inkomst (%)Antal hushåll 2022Andel av alla bistånds- hushåll 2022 (%)
Sammanboende utan barn16 08816 86577757 0344
(varav riksnormen)(+777)
Sammanboende med 2 barn27 07626 731−345−14 6003
(varav riksnormen)345
Sammanboende med 4 barn39 21735 235-3 982−102 5862
(varav riksnormen)(-2 292)
Sammanboende med 9 barn67 19751 595-15 602−23370,02
(varav riksnormen)(-5 462)

 

Så slår bidragstaket för ensamstående (förslag 2)

Förslag 2 för ensamstående. Belopp avser år 2027. Inom parentes anges den del av förändringen som beror på förslaget till förändrad riksnorm.
Exempel på hushållFörsörjningsstödets nivå UTAN begränsningsregeln eller förändrad riksnormFörsörjningsstödets nivå MED begränsningsregeln och förändrad riksnormFörändring disponibel inkomst (kr/mån)Förändring disponibel inkomst (%)Antal hushåll 2022Andel av alla bistånds- hushåll 2022 (%)
Ensamstående utan barn12 61912 585−340107 83367
(varav riksnormen)34
Ensamstående med två barn23 42322 371-1 052−48 6595
(varav riksnormen)(-1 052)
Ensamstående med fyra barn35 54130 906-4 635−131 5751
(varav riksnormen)(-2 945)
Ensamstående med nio barn63 66747 317-16 350−26100,006
(varav riksnormen)(-6 210)

 

Varnar för ökad brottslighet

Utredningen har även ett alternativt förslag som innebär ännu större sänkning av inkomsterna för personerna med ekonomiskt bistånd. Då sänks inkomsten med upp till hälften.

Utredaren har inte tagit ställning för det ena eller andra alternativet.

Men samtidigt beskriver utredaren detta förslag som ”inte förenligt med barnkonventionen och sannolikt inte heller med vissa internationella åtaganden”.

Utredaren konstater också att förslaget har mycket stora negativa effekter för större familjer.

Förslaget riskerar även att leda till ökad brottslighet, ökad segregation och försämrad integration, anser utredaren.

Vill stoppa försörjningsstöd som är högre än riksnormen

Ett annat förslag från utredningen är att Socialtjänstlagen ska ändras så att tydligt anges att försörjningsstöd generellt inte ska lämnas med högre belopp än vad som anges av riksnormen, vilken beslutas årligen av regeringen.

Utredningen föreslår att förändringarna börjar gälla 1 januari 2027.

Regeringens pressmeddelande finns här.

Utredningens förslag i korthet

Så här sammanfattas utredningens förslag på regeringens webbplats:

  • att en tillfällig jobbpremie införs för att utöka det ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till arbete,
  • att Socialstyrelsen uppdras ta fram informationsmaterial och löpande statistik,
  • att Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, (IFAU), uppdras utvärdera arbetsmarknadseffekterna av jobbpremien,
  • en modell för ett bidragstak,
  • en moderniserad riksnorm,
  • begränsningar i möjligheten att lämna försörjningsstöd utöver riksnormen,
    en begränsningsregel i riksnormen,
  • att Arbetsförmedlingens uppgiftsskyldighet gentemot socialnämnden utökas,
    att Socialstyrelsen uppdras ta fram ett kunskapsstöd för arbetet,
  • att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att föreslå hur statistik om kommunala arbetsmarknadsinsatser kan samlas in,
  • att biståndssökande som är förhindrade att stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom, ska lämna ett läkarintyg till socialnämnden om hindret överstiger sju dagar,
  • att Socialstyrelsen med stöd av Försäkringskassan ska ta fram ett kunskapsstöd för handläggare,
  • att socialnämnden ska få begära att den som är förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom ska delta i arbetslivsinriktad rehabilitering,
  • att Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska ges i uppdrag att ta fram ett gemensamt kunskapsstöd för att stödja biståndsmottagare som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom,
  • att kommunen ska ges möjlighet att initiera samordnad individuell plan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om den enskildes ansökan om samordnad rehabilitering avslagits,
  • att kunskap om samordnad individuell plan ska innefattas i ett kunskapsstöd,
  • att försörjningsstöd endast ska lämnas till kostnader för hyra av en bostad i andra hand om hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd har godkänt andrahandsupplåtelsen,
  • att ett krav införs i socialtjänstlagen som innebär att ekonomiskt bistånd endast ska lämnas till personer som vistas lagligen i Sverige.

Uppdatering 28 maj: Proposition om ökad inhämtning av uppgifter

I propositionen Bättre verktyg för kontroll – uppgiftsinhämtning inom socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd (2024/25:179) föreslår regeringen utökade utredningsbefogenheter och uppgiftsskyldigheter som ska stärka Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och kommunernas socialnämnders förutsättningar att fatta korrekta beslut och förhindra felaktiga utbetalningar.

Ur sammanfattningen:

  • Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten föreslås få utökade möjligheter att inhämta uppgifter om såväl den försäkrade som en annan fysisk person samt om juridiska personer.
  • Förslagen ger dels utökade befogenheter för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att efterfråga uppgifter, dels utökade skyldigheter för bl.a. myndigheter, anordnare av personlig assistans, försäkringsinrättningar och kreditinstitut att på begäran lämna uppgifter till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
  • Dessutom föreslås att det ska regleras särskilt att socialnämnderna ska ha rätt att hos Skatteverket ta del av bl.a. uppgifter i en arbetsgivardeklaration.
  • Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2025.
Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.