Annons
Annons

Brist på förståelse tvingar NPF-föräldrar att lämna arbetslivet

Går det att jobba och vara förälder till barn med NPF utan att gå sönder?

Riksförbundet Attention rivstartade Almedalsveckan på tisdagsmorgonen med ett seminarium om anhörigskap.

Kan förlora jobbet

Det handlade om de tusentals föräldrar, med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som riskerar att förlora jobb eller arbetsuppgifter på grund av bristande förståelse hos arbetsgivarna.

Föräldrarna ifrågasätts och kan få höra att ”kan du inte bara säga till din unge”.

”Jag hade behövt mer förståelse av arbetsgivaren”

NPF-föräldern Anna Hegestrand beskrev sina egna erfarenheter av att själv säga upp sig från en anställning på grund av arbetsgivarens bristande förståelse och flexibilitet.

– Jag hade behövt mycket mer förståelse och kunskap hos arbetsgivaren. Det går att jobba som NPF-förälder utan att gå sönder, men det kräver rätt förutsättningar och kollegor och chefer som förstår din situation, sa Anna Hegestrand.

– Arbetsgivare har långtgående ansvar för att man ska kunna utföra sitt jobb utan att bli sjuk. I mitt fall handlade det om att jag behövde flexibilitet och en vilja hos arbetsgivaren att skapa anpassningar. Med små medel kan man nå ganska långt.

Jonas Jegers, Almega, Josefine Boman, Kommunal, och Åsa Furén Thulin, SKR. Foto: Linnea Bengtsson.
På Attentions seminarium deltog även (från vänster) Jonas Jegers, Almega, Josefine Boman, Kommunal, och Åsa Furén Thulin, SKR. Foto: Linnea Bengtsson.

Arbetsgivare ifrågasätter NPF-föräldrars behov

Annas berättelse är typisk för många av Riksförbundet Attentions 20 000 medlemmar. Fanny Eklund, verksamhetsutvecklare, berättade att hon ständigt har kontakt med föräldrar som har problem med arbetsgivare som ifrågasätter deras behov av flexibilitet.

– Det svåra föräldrarna är allt som sker runt omkring. Att samordna och projektleda stödet till sina barn, hela tiden under hög stress och oro för hur det ska gå för barnet, sa Fanny Eklund.

”Slimmade verksamheter” är största problemet

Josefine Boman från facket Kommunal höll med om att utbildning och kunskap är viktigt, men betonade att det största problemet är ”den bisarrt slimmade verksamheten” på många arbetsplatser, inte minst inom omsorgsverksamheter.

– Du behöver inte vara NPF-förälder för att du ska vara jättejättetrött efter arbetet. Det behövs mer luft i systemet så att medarbetarna kan andas, sa Josefine Boman och betonade arbetsgivarnas ansvar för att skapa en hållbar arbetsmiljö.

Vågar inte berätta om sin situation

Ulrika Husmark från facket Akavia berättade att arbetsgivarnas attityder är så tuffa att många föräldrar till barn med NPF inte vågar berätta om sin situation, av rädsla för att bli fråntagna arbetsuppgifter.

– Normen är att man måste producera till 100 procent hela tiden, men i verkligheten man måste kunna jobba mindre under perioder, sa Ulrika Husmark.

Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *