Få konkreta åtgärder i strategin för rehabilitering och hjälpmedel

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel för 2026–2030.

Strategin är dock urvattnad jämfört med Socialstyrelsens förslag till handlingsplan som presenterades 27 maj 2026.

Samtidigt rapporterar Reumatikerförbundet att tillgången till rehabilitering blivit sämre de senaste åren.

”Viktigt steg mot jämlik vård”

”Den nationella strategin ska bidra till en mer jämlik och effektiv rehabilitering och habilitering inom hälso- och sjukvården och användning av åtgärden hjälpmedel i hela landet”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

– Patienter ska inte bara överleva svår sjukdom utan också kunna leva ett gott liv efter vård och behandling. Den nationella strategin är ett viktigt steg mot en mer jämlik vård där patienters behov står i centrum, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann.

… men konkreta aktiviteter saknas

Socialstyrelsens lyfte fram konkreta aktiviteter inom sju fokusområden, medan regeringen har gjort strategin mer övergripande. Istället för att peka på vad som ska göras konkret handlar regeringens strategi mer om vad man vill uppnå.

Exempelvis föreslog Socialstyrelsen ett nationellt nav för hjälpmedelsfrågor. Regeringen nöjer sig med att utreda förutsättningarna för en nationellt samordnande funktion.

Socialstyrelsens förslag innehöll även ett mål om att 80 procent av legitimerad personal ska ha strukturerad kompetensutveckling, ett mål som inte finns med i regeringens strategi.

Ingen utredning om hjälpmedelsavgifter

En djupdykning i fokusområdet hjälpmedel visar att följande aktiviteter i Socialstyrelsens förslag saknas i regeringens beslut:

• Tillsätta en särskild utredning om hjälpmedelsavgifter, inklusive möjligheten till en enhetlig nivå för egenavgifter.
• Etablera ett nationellt nav för hjälpmedelsfrågor med uppdrag att koordinera huvudmän och vårdgivare, stödja kunskapsutveckling, implementering, uppföljning och innovation samt eventuellt utreda ett nationellt hjälpmedelsregister.
• Kartlägga och analysera regionala och kommunala skillnader i riktlinjer, rutiner och vilka produktgrupper som förskrivs.
• Sprida goda exempel på samverkan mellan kommuner, regioner, myndigheter och professioner.
• Skapa utrymme för dialog om hälso- och sjukvårdens ansvar för hjälpmedel för vardagliga fritidsaktiviteter.
• Utreda alternativ för en ny ansvarsfördelning och nationell styrning av arbetshjälpmedel, inklusive Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och regionerna.
• Uppdatera, komplettera och utveckla kunskapsstöd om förskrivning av hjälpmedel.
• Utveckla Socialstyrelsens datainsamling på hjälpmedelsområdet.

Sju fokusområden

Förutom hjälpmedel finns följande fokusområden i strategin:

• Patientdelaktighet
• Kompetensförsörjning
• Kunskapsstyrning
• Uppföljning och utvärdering
• Beredskap för framtida utmaningar
• Stärkt stöd av habilitering till personer med funktionsnedsättning

Socialstyrelsen ska följa upp

Regeringens beslut innebär också att Socialstyrelsen nu ska ”bidra till genomförandet”. Socialstyrelsen ska följa upp åtgärder och resultat inom ramen för strategins mål och sprida information om strategin till berörda aktörer. ”I uppdraget ingår att ta fram och genomföra insatser som kopplar till de fokusområden och mål som framgår av strategin”, skriver regeringen.

Reumatikerförbundet: Rehabilitering har försämrats senaste fem åren

”Reumatikerförbundet och flera andra organisationer har länge jobbat för en nationell strategi, för att rehabilitering och habilitering ska bli mer effektiv och jämlik över landet. Vi är glada över att Socialstyrelsens förslag kan bli verklighet, eftersom rehabilitering är ett område som ofta prioriterats bort”, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.

En medlemsundersökning som Reumatikerförbundet genomförde våren 2026 visade att tillgången till rehabilitering vid reumatisk sjukdom har försämrats de senaste fem åren.

”En hög andel av respondenterna (42 procent) hade inte fått någon rehabilitering alls. Detta hoppas vi ska kunna åtgärdas genom den nationella strategin”, säger Lotta Håkansson.

Hon tillägger att fler åtgärder behövs för att människor med kronisk sjukdom ska kunna jobba efter förmåga och samtidigt må bra:

”Oavsett hur sammansättningen på den kommande regeringen blir så utgår vi ifrån att den säkerställer en nationell uppföljning av tillgången till rehabilitering och vård efter behov. Den nya regeringen behöver också ta ett nationellt ansvar för kompetensförsörjningen inom rehabilitering.”