Förtvivlat läge för de som inte får ekonomisk hjälp av anhöriga

Personer med sjuk- eller aktivitetsersättning är oftast beroende av ekonomiskt stöd från anhöriga. Den som saknar anhörig som kan bidra kan hamna i en förtvivlad situation. Det säger DHR och förbundets nya ordförande Åsa Strahlemo i ett uttalande idag.

”Sjukersättningen måste räcka till mer än hyra!” är rubriken på DHR:s uttalande, där man kräver ett nytt regelverk som garanterar ”en skälig summa varje månad när avgifter och hyror är betalda”.

Avgifter överstiger

Förbundet konstaterar att många personer med LSS- och SoL-insatser har avgifter för boende och stöd som överstiger den låga inkomsten.

För kvinnor med funktionsnedsättning är läget generellt sett ännu värre än för män med funktionsnedsättning, menar DHR som hänvisar till en undersökning gjord av Jämställdhetsmyndigheten 2019.

Fyrkantiga regler försvårar

Varken socialförsäkringen eller kommunernas försörjningsstöd underlättar tillräckligt.

”Fyrkantiga gränser för sjukersättning (25, 50, 75 eller 100 procent) medför också att människor får svårt att jobba utifrån sin faktiska förmåga. Kanske skulle du kunna arbeta 60 procent istället för 50 och därmed förbättra din hushållsekonomi. Men i dag går inte det”, skriver DHR.

Dagens skattesystem har dessutom en speciell ”funkisskatt” eftersom aktivitets- och sjukersättning beskattas hårdare än lön.

”Som en slags bestraffning av människor som faktiskt inte kan jobba”, skriver DHR.

Fyra krav

DHR redovisar fyra krav till politikerna:

Sjuk- och aktivitetsersättning måste följa allmän lönenivå och höjas med samma procentsats.

Ersättningen får inte beskattas hårdare än andra inkomster.

Reglerna om bedömning av arbetsförmåga måste bli mer flexibla, liksom gränserna för sjukersättning (i dag 25, 50, 75 eller 100 procent).

Höjt hyrestak för bostadstillägget för personer med aktivitets- eller sjukersättning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *