Sjukersättning eller aktivitetsersättning – vad är skillnaden?

Vad är skillnaden mellan sjukersättning och aktivitetsersättning?

Det handlar om två ersättningar från Försäkringskassan, för personer som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Vad skiljer dem åt? Vem kan få vad, och hur ansöker man?

Delta i vår enkät

Vem kan få ersättningen?

Du kan ha rätt till någon av ersättningarna om:

• Du är försäkrad i Sverige (bosatt här, och folkbokförd), och omfattas av det svenska socialförsäkringsskyddet.
• Din arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
• Du har ett läkarintyg som styrker det.
• Vilken ersättning du har rätt till beror på din ålder och hur länge du förväntas ha nedsatt arbetsförmåga.

Läs vår guide om sjukersättning.
Läs vår guide om aktivitetsersättning.

 

Jämförelse mellan sjukersättning och aktivitetsersättning

 

Vad skiljer dessa ersättningar från sjukpenning?

Blanda inte ihop sjuk/aktivitetsersättning med sjukpenning.

• Sjuk- och aktivitetsersättning är långvarig ersättning för dig som permanent inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.
• Sjukpenning är tillfällig ersättning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Sjukpenning täcker inkomstbortfall (cirka 80 procent) under en tillfällig sjukdomsperiod, som kan uppgå upp till cirka ett år.

Om du har en kronisk sjukdom som gör att du aldrig kan jobba igen; ansök om sjukersättning.

Om du bryter benet eller blir utmattad och sjukskriven i några månader; ansök om sjukpenning.

 

Hur bedöms arbetsförmågan?

Försäkringskassan gör en medicinsk och arbetsmarknadsinriktad bedömning för att avgöra om du har rätt till någon av ersättningarna.

• Du måste skicka in ett läkarintyg.
• Ibland krävs kompletterande utredningar.
• Bedömningen sker i förhållande till hela arbetsmarknaden.

Skillnaden ligger i kravnivån:

• Sjukersättning: Arbetsförmågan ska vara nedsatt ”för all överskådlig framtid pch för alla typer av arbete”.
• Aktivitetsersättning: Arbetsförmågan ska vara nedsatt under ”en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning”.

 

Hur ansöker man?

Du ansöker digitalt på forsakringskassan.se:

1. Logga in med BankID
2. Fyll i ansökan för rätt ersättningstyp
3. Bifoga läkarintyg och andra relevanta dokument
4. Skicka in och invänta beslut

Tänk på att:

• Du behöver inte ansöka digitalt via webben, utan kan även fylla i och skicka in den särskilda pappersblankett som Försäkringskassan har. Om du skulle ansöka med ett vanligt brev är det viktigt att alla uppgifter ändå finns med.
• Däremot kan du inte ansöka muntligt, utan det måste göras skriftligt, digitalt eller på papper.
• Det kan ta flera månader att få beslut.
• Din ansökan kan behöva kompletteras.

Om det är kort tid kvar tills personen fyller 30 år kan ansökan om aktivitetsersättning och sjukersättning göras samtidigt med separata blanketter. Försäkringskassan kan då bevilja personen båda förmånerna vid samma tillfälle men inte för samma period.

Läs vår steg-för-steg-guide om sjukersättning.
Läs vår steg-för-steg-guide om aktivitetsersättning.

 

Vad händer efter beslutet?

Får du sjukersättning kan du behålla den så länge din arbetsförmåga är nedsatt. Du kan arbeta deltid eller ansöka om vilande ersättning om du provar att jobba.

• Får du aktivitetsersättning kan du delta i praktik, utbildning eller aktiviteter som stödjer din utveckling.
• Vid förändrad förmåga måste du meddela Försäkringskassan.

 

Hur mycket pengar kan man få?

Ersättningen är antingen inkomstbaserad och kan då uppgå till cirka 64,7 % av din tidigare inkomst upp till en maxgräns, eller så får du ett schablonbelopp (garantiersättning).

Båda ersättningar är skattepliktiga.

Du kan i vissa fall få bostadstillägg som extra stöd.

 

Nya belopp: Så blir ersättningen 2026

Mer om bidrag och ersättningar 2026.

 

Sedan 2018 har fler fått sjuk- och aktivitetsersättning

Under några års tid har allt fler beviljats sjuk- och aktivitetsersättning av Försäkringskassan. Andelen beviljanden ökade varje år från 2018 till 2023. År 2023 beviljades 81 procent för aktivitetsersättning, och 52 procent för sjukersättning. Under 2024 minskade nybeviljandena igen.

… men på längre sikt har det varit en stor minskning

På lite längre sikt har antalet personer med sjukersättning minskat kraftigt, och mer än halverats jämfört med år 2005. Ersättningen har också blivit lägre, till följd av att allt fler endast får den lägsta nivån, garantinivån.

SENASTE NYTT: Hur beräknas inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning?

 

För personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga

• Sjukersättning och aktivitetsersättning är viktiga ersättningar för personer med funktionsnedsättning.
• Tidigare fanns förtidspension och sjukbidrag. Dessa avskaffades år 2003, och ersattes då av aktivitetsersättning (upp till 30 års ålder) och sjukersättning (från 30 års ålder).
• Syftet är att ge ekonomisk trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Men möjligheten att beviljas ersättning har varierat kraftigt genom åren.
• Ersättningarnas värde har försämrats jämfört med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Det gjordes en extra höjning i januari 2022, men över tid har sjuk- och aktivitetsersättningen urholkats. Idag finns inga planer på att ändra denna utveckling. Tidigare förslag om generösare sjuk- och aktivitetsersättning har stoppats.

LÄS ÄVEN:
Flyktingar förlorar rätt till hemlandstidsregel i sjuk- och aktivitetsersättning 2025

 

Ersättningarna hänger inte med utvecklingen av löner och välfärd

 

 

 

 

Hur är det att leva med sjuk- och aktivitetsersättning?

VIDEOINTERVJU: Maria Ennefors son Joel har en cp-skada och är beroende av samhällets stöd i form av sjuk- och aktivitetsersättning och bostadstillägg. Joel bor i egen lägenhet, och har personlig assistans dygnet runt. Intervjun handlar om de ekonomiska villkoren för personer med stora funktionsnedsättningar.

I en annan videointervju möter vi Kerstin Scheutz, vars son lever på sjukersättning, som vittnar om den ekonomiska utsattheten för personer med funktionsnedsättning.

Ann-Marie Högberg (nedan) berättar om hur samhället helt friskrivit sig från att stödja hennes svårt sjuka dotter. Hennes berättelse handlar om att bollas mellan vårdcentralen (som sjukskriver), Försäkringskassan (som avslår sjukpenning), Arbetsförmedlingen (som inte kan erbjuda hjälp, eftersom arbetsförmåga saknas), och socialtjänsten (som avslår försörjningsstöd på grund av att anställning finns).

Ann-Marie Högberg har haft bra koll på svensk välfärd, genom ett yrkesliv som sjuksköterska, kommunalråd och förbundsordförande. Men vid 72 års ålder har hon upptäckt att det skyddsnät hon tagit för givet inte längre existerar.

 

 

Vanliga frågor om sjukersättning och aktivitetsersättning

Vad är skillnaden mellan sjukpenning och sjukersättning?
Sjukpenning är en tillfällig ersättning medan sjukersättning gäller vid varaktig oförmåga.

Kan jag få bostadstillägg samtidigt?
Ja, båda ersättningar kan kombineras med bostadstillägg om du har låg inkomst och höga boendekostnader.

Kan jag få aktivitetsersättning om jag studerar?
Ja, i vissa fall om du har en funktionsnedsättning som har påverkat din skolgång. Om du inte har avslutat gymnasiet kan du få ”aktivitetsersättning vid förlängd skolgång”. Försäkringskassan kan även godkänna andra studier, till exempel på folkhögskola med anpassat upplägg. Du måste visa att du inte klarar av att studera på normalt sätt utan stöd.

Kan jag få aktivitetsersättning och CSN samtidigt?
Nej, normalt inte.

Vad händer efter 29 års ålder?
Om du fortfarande har nedsatt arbetsförmåga kan du ansöka om sjukersättning istället.

Är sjukersättning och aktivitetersättning skattepliktigt?
Ja, ersättningen beskattas som inkomst av tjänst, och finns förtryckt i din deklaration. Preliminär skatt dras automatiskt av Försäkringskassan, enligt din kommunala skattetabell. Du kan begära ändrat skatteavdrag hos Försäkringskassan om du exempelvis har andra inkomster och/eller undvika kvarskatt.

Är bostadstillägg skattepliktigt?
Du som har sjukersättning eller aktivitetsersättningen kan även vara berättigad till bostadstillägg. Bostadstillägget är skattefritt.

Ger sjukersättning och aktivitetsersättning rätt till pension?
Är du sjukskriven längre än 15 dagar sjukpenning eller har sjuk- och aktivitetsersättning så är ersättningen pensionsgrundande. Har du under året haft inkomstbaserad sjuk- eller aktivitetsersättning är det beloppet du fått utbetalt under året som är din pensionsgrundande inkomst. Förutom den pensionsgrundande inkomsten kan du också få ett pensionsgrundande belopp.

Hur beräknas pensionsgrundande belopp för sjuk- och aktivitetsersättning?
Den antagandeinkomst som ligger till grund för hur Försäkringskassan beräknar sjuk- eller aktivitetsersättningen minskas med 7 procent, som motsvarar den allmänna pensionsavgiften. Skillnaden mellan detta belopp och den pensionsgrundande inkomsten för sjuk- eller aktivitetsersättningen utgör det pensionsgrundande beloppet. Om du samtidigt får arbetsskadelivränta som är samordnad med sjuk- eller aktivitetsersättningen gäller särskilda beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndigheten.

Är sjuk- och aktivitetsersättning SGI-grundande?
Nej, sjukersättning och aktivitetsersättning påverkar inte din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) – och ger inte upphov till någon ny SGI.

Vad är skillnaden mellan aktivitetsersättning och aktivitetsstöd?
Aktivitetsersättning och aktivitetsstöd låter lika, men är helt olika ersättningar, med olika syften, målgrupper och myndigheter. Aktivitetsstöd är ett arbetsmarknadsstöd när du deltar i åtgärder via Arbetsförmedlingen.

Kan man få sjukersättning och aktivitetsersättning retroaktivt?
Det är möjligt att få ersättning retroaktivt för upp till tre månader. Läkarintyg eller andra underlag måste visa att arbetsförmågan varit varaktigt nedsatt även under dessa månader. Du kan även få bostadstillägg retroaktivt för tre månader.

Kan jag ha aktivitetsersättning/sjukersättning och föräldrapenning samtidigt?
Nej!. Både aktivitetsersättning/sjukersättning och föräldrapenning är ersättningar för förlorad arbetsinkomst, och du kan bara ha en sådan ersättning åt gången från Försäkringskassan. Du kan däremot tillfälligt pausa sjuk- och aktivitetsersättningen (vilande) om du vill ta ut föräldrapenning.

 

Läs mer i våra guider

• Sjukersättning – Regler, belopp och ansökan
• Aktivitetsersättning – Så fungerar det för unga 19–29
• Bostadstillägg för dig med låg inkomst