Greger Bååths bästa råd inför valet av gymnasielinje

Utgå från ungdomens individuella förutsättningar och vad han eller hon själv vill. Det är det viktigaste när studierna ska fortsätta efter grundskolan, menar Greger Bååth, generaldirektör för Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
– Begränsa inte barnet utan stötta och samtala om idéer och visioner. En grund för att klara gymnasiet är att man är motiverad och går en linje som man själv är intresserad av, annars blir det svårt. Den avlämnande skolans studievägledare bör vara ett bollplank, säger Greger Bååth.
Just nu klurar tiotusentals niondeklassare och deras föräldrar över valet av gymnasieprogram.
För elever som har haft svårigheter i grundskolan kan det vara extra komplicerat att välja utbildning. Och det beror inte bara på att det kan vara svårt att klara betygskraven.
– På gymnasiet blir skoldagen mer komplex än i grundskolan, med ännu fler lärare och mer förflyttningar inom skolan. Kanske är utbildningen till och med utspridd på flera olika skolor, så även själva skolmiljön kan bli ett bekymmer, säger Greger Bååth.
– Föräldrarna och ungdomen bör tidigt ta kontakt med den skola som man är intresserad av. Berätta tidigt om hur elevens behov ser ut och diskutera hur skola kan lösa det med anpassningar. Personliga kontakter och tidiga diskussioner med berörd skola har man ofta nytta av.
Att hitta rätt utbildning är inte så lätt.
– Nej, det är inte alldeles enkelt att orientera sig och inte har det blivit enklare med många fler huvudmän för olika skolor. Samtidigt är skolvärlden transparent och det går att ta reda på mycket via webben och andra informationskällor. Det kan vara svårt att se bakom de vackra och glättiga broschyrerna, men man får inte nöja sig med det.
Det finns ingen kartläggning över gymnasieskolornas tillgänglighet eller några öppna jämförelser?
– Nej, det finns inga sammanställningar av det slaget. Däremot gör Statens skolinspektion granskningar och där finns information om många skolor.
– Skolorna själva borde ha ett starkt intresse av att visa upp att man satsar hårt på tillgänglighet.
Men många skolor är väl rädda för att det medför kostnader att ta emot elever med funktionsnedsättningar?
– När vi pratar tillgänglighet handlar det inte bara om ramper utan även pedagogisk och kommunikativ tillgänglighet. En del kostar pengar, annat inte. Det viktigaste är att ha kunskap om åtgärder.
– Bra tillgänglighet är en kvalitetsstämpel för skolan och indikerar hur bra skolan klarar att möta ungas behov.
Elever som har kommit efter i grundskolan på grund av funktionsnedsättningar får sämre betyg och sämre möjligheter att komma in på en bra gymnasieutbildning. Vad ska man göra åt det problemet?
– Vi jobbar med att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att eleverna ska nå målen, men många elever med funktionsnedsättningar når inte samma resultat som övriga. Det är något som måste förändras.
Blir det inte ännu svårare för utsatta elever när betyg och disciplin får ökad betydelse i skolan?
– Det återstår att se. Det finns olika uppfattningar om det stärker eller försvårar. Idag är det ingen som vet. Vi kommer att följa utvecklingen och försöker motivera forskare att studera saken. Vi har just nu en unik möjlighet att följa förändringar av det här slaget.
Vilken betydelse har folkhögskolorna för elever med funktionsnedsättningar?
– Vi på SPSM har inte hand om folkhögskolorna, men det är en viktig verksamhet och vi ger vissa statsbidrag till deras verksamhet. Den allmänna bild jag har av folkhögskolor är att många unga vuxna med funktionsnedsättningar går på folkhögskola. En stor andel av eleverna på folkhögskolornas långa kurser har funktionsnedsättningar.
I en debattartikel i Lärarnas tidning nyligen skrev du att ”alla elevers rätt till full tillgänglighet måste skrivas in i skollagen”. Där hänvisar du till att Sverige har ratificerat FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.
– Det var ett tag sedan jag skrev artikeln men den är fortfarande aktuell eftersom vi väntar på regeringens proposition om ny skollag.
– Vi är mogna för att ställa tydligare krav på full tillgänglighet och jag tycker att detta ska skrivas in i den nya skollagen, säger Greger Bååth.
Specialpedagogiska skolmyndigheten finns på www.spsm.se

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.