Nya belopp för 2027: Så mycket höjs bidrag och ersättningar

Sjuk- och aktivitetsersättning fortsätter att halka efter nästa år, liksom flera andra ersättningar.

• År 2027 höjs sjukersättningen med mindre än 100 kronor per månad.
• Ersättningarna höjs med 0,7 procent, medan löner ökar fyra gånger mer.
• Även omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning väntas räknas upp med endast 0,7 procent.
• Funktionsrättsrörelsen kräver extra höjning.

Uppräkningar följer prisbasbeloppet

Den årliga uppräkningen av dessa bidrag och ersättningar styrs av prisbasbeloppet, som baseras av på SCB:s inflationsmått KPI (konsumentprisindex) för juni månad, och som beslutas av regeringen under hösten.

Idag 15 juli 2026 har SCB publicerat beräkningen av prisbasbeloppet för 2027.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Prisbasbeloppet för år 2027 har beräknats till 59 600 kronor. Det innebär en ökning med 0,7 procent eller 400 kronor jämfört med prisbasbeloppet för år 2026.

För att få en bild av kommande års utveckling kan man även studera Konjunkturinstitutets prognos för basbelopp till och med 2030:

LÄS ÄVEN:
Bidrag och ersättningar – här är beloppen för 2026

Sjuk- och aktivitetsersättning 2027 (preliminära belopp)

Tabellen nedan visar garantibeloppen. Även inkomstrelaterad sjukersättning väntas öka med 0,7 procent 2027.

Omvårdnadsbidrag 2027 (preliminära belopp)

Merkostnadsersättning 2027 (preliminära belopp)

Tryggheten urholkas ytterligare

En höjning med endast 0,7 procent 2027 innebär fortsatt urholkning av den ekonomiska tryggheten för personer som har funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar.

Uppräkningen kan jämföras med att lönerna väntas öka 2,5–3 procent 2027, enligt försiktiga uppskattningar. Statsrådens arvoden höjdes 3,4 procent från 1 juli 2026.

Höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen med mindre än 100 kronor per månad kan också jämföras med Moderaternas vallöfte om att ge barnfamiljer 5000 kronor per månad mer i plånboken under nästa mandatperiod.

Inkomstpensionen väntas öka med 1,9 procent enligt en prognos från Pensionsmyndigheten.

Inflationen under 2027 väntas bli 2,7 procent (KPI) enligt Konjunkturinstitutets prognos i juni 2026. Enligt samma prognos ökar timlön med 3,3 procent och arbetskostnad per timme med 3,5 procent.

Funktionsrätt Sverige kräver ”väsentligt” större höjning

Både Funktionsrätt Sverige och Riksförbunden FUB kritiserar dagens system som innebär låga uppräkningar av ersättningarna och urholkad ekonomi för personer med funktionsnedsättning.

Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, säger så här:

Personer som lever på sjuk- och aktivitetsersättning har tyvärr halkat efter ekonomiskt under lång tid och enligt SCB har tre av tio inom den här gruppen inte råd med nödvändiga levnadsomkostnader. Att då höja sjuk- och aktivitetsersättning, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning med omkring 0,7 % är helt otillräckligt då inflationen i Sverige 2025 och prognosen för 2026 är tre gånger så hög. Det innebär att dessa ersättningar fortsätter att halka efter den allmänna prisutvecklingen i samhället och även jämfört med löneutvecklingen.

Personer som lever på sjuk- och aktivitetsersättning har redan en ekonomisk utsatt situation och därför bör ersättningen höjas väsentligt och även ha en årlig uppräkning som håller jämn ökningstakt med utvecklingen i landet.

FUB: Ersättningarna måste följa löneutvecklingen

Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB, kommenterar:

Statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson säger ofta att svenska familjer har fått det ekonomiskt bättre, och att det kommer bli ännu bättre under nästa mandatperiod.

Det gäller inte alla. Regeringen har helt glömt bort och bortsett från personer med livslånga funktionsnedsättningar som tvingas leva på aktivitets- eller sjukersättning.

Alla partier, även de i den nuvarande regeringen, säger att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra. Men i praktisk handling följer de inte detta, varken i regeringsställning eller i landets kommuner.

Av FUB:s aktuella rapport ”Fortsatt fångad i fattigdom” visar att de flesta med funktionsnedsättning går minus varje månad. Nu krävs en ändring. Ersättningarna måste höjas och följa löneutvecklingen i samhället i övrigt.

Höjd brytpunkt för statlig skatt

Med 2027 års prisbasbelopp höjs brytpunkten för statlig inkomstskatt för personer under 66 år från 55 033 kronor till 56 483 kronor i månaden. Det är en ökning med 1 450 kronor per månad. Den som har en lön över brytpunkten kan få omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

Den som har inkomst under brytpunkten har prisbasbeloppshöjningen mindre betydelse. Vid en månadslön på exempelvis 40 000 kronor blir det 23 kronor mer i månaden, enligt Länsförsäkringars beräkning.

Höjt studiemedel och fribelopp

Det nya prisbasbeloppet påverkar även studiemedlen. Fullt studiemedel höjs från 13 592 kronor till 13 684 kronor per fyra veckor, en ökning med 92 kronor.

För en student som studerar heltid i 20 veckor per kalenderhalvår höjs fribeloppet till 115 451 kronor.

Höjs garantipension

Maximal garantipension för en ensamstående höjs från 11 988 kronor till 12 069 kronor i månaden, en ökning med 81 kronor. För gifta höjs maxnivån med 74 kronor per månad, från 10 853 kronor till 10 927 kronor.

SGI och sjukpenning höjs

SGI-taket höjs till 596 000 kronor. Det påverkar den högsta möjliga ersättningen för personer med inkomster vid eller över taket.

Maximal sjukpenning höjs från 1 259 kronor till 1 267 kronor per dag. Samma högsta dagbelopp gäller för föräldrapenning.

… men för arbetslösa är sjukpenningen fryst sedan 2015

För arbetslösa förblir sjukpenning fryst på maximalt 543 kronor per dag. Taket i sjukpenningen för arbetssökande anges i ett fast belopp i socialförsäkringsbalken. En tidigare låginkomsttagare kan få ännu mindre i sjukpenning. Senaste höjningen var 2015, då taket höjdes från 486 kronor per dag.

LÄS ÄVEN:
Gapet växer: Sjukpenning för arbetslösa har inte höjts sedan 2015

12 andra beslut som missgynnar personer med funktionsnedsättning ekonomiskt

Samtidigt som ersättningar inom funktionshinderområdet urholkas ytterligare finns en mängd andra regerings- och riksdagsbeslut missgynnar personer med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar:

• Nya sanktionsavgifter och bidragsspärr infördes 1 juli 2026.
• Månadsavgiften för kollektivtrafik halveras under sex månader, men det blir ingen sänkning för färdtjänst.
• Fritidskortet utökas till att omfatta även 6-åringar, men barn med funktionsnedsättning får fortfarande inte det mer värdefulla särskilda fritidskortet.
• Funkisskatten avskaffades 1 januari 2026, men moderaterna har som vallöfte att återinföra den.
• Den 1 juli 2025 försämrades högkostnadsskyddet för läkemedel kraftigt genom chockhöjd egenavgift.
• Kommuners och regioners avgifter blir fler och högre, för exempelvis hjälpmedel, ledsagare samt resor till och från daglig verksamhet.
• Ett växande problem är att kommuner lägger fler tjänster utanför högkostnadsskydd.
• Den 1 januari 2026 avskaffades ränteavdragen för lån utan säkerhet, vilket framförallt innebär att personer som har små marginaler får högre lånekostnader.
• Vissa kommuner chockhöjer hyrorna i LSS-bostäder.
• Regionerna har höjt straffavgifterna för missade vårdbesök.
• Bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning har legat still i 2,5 år. Det har inte höjts sedan 1 januari 2023.
• Många missar bostadstillägg för att reglerna är för krångliga.
• Personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning och bostadstillägg får inte spara till en rimlig buffert, utan att bostadstillägget minskar. Taket för maximalt sparande har varit oförändrat 100 000 kronor under många år, vilket innebär att möjligheten att spara urholkas för varje år som går.
• Från 1 januari 2027 försämras kommunernas försörjningsstöd och ekonomiska bistånd.
• Ett nytt bidragstak planeras att införas 1 juli 2027.
• En ny kvalificering till socialförsäkringen införs 1 januari 2027.
• Enligt en SCB-rapport i april 2026 har de ekonomiska klyftorna blivit allt större, och var fjärde svensk med funktionsnedsättning har låg ekonomisk standard.
• Stöden till personer med funktionsnedsättningar har generellt sett försämrats under flera år, vilket bland annat framgår av Socialstyrelsens lägesrapporter.