Nyheter

KD, M & V: Ingen förlorar sin assistans med statligt huvudmannaskap

Denna artikel handlar om



Annons
Annons för Misa

Innehåll från NKA
Att vara anhörig
Nya webbinarier om anhörigfrågor
NKA-podden tipsar om stöd och strategier
Samtalsgrupp kostnadsfritt stöd
Fler tips på NKA:s egen temasida

Innehåll från Misa
Misa tipsar
Gymnasiesärskola – och sedan?
I ett rättvist samhälle kan alla välja sysselsättning
Görans väg från särskola till arbete
Fler tips på Misas temasida

Innehåll från Humana
Humana tipsar
Logopedens bästa råd!
När Josefin fick en son med autism valde hon att bli jurist
Parapepp inspirerar till aktivitet
Fler tips på Humanas temasida

Intervju med Pia Steensland (KD), Camilla Waltersson Grönvall (M) och Maj Karlsson (V)
Camilla Waltersson Grönvall, Maj Karlsson och Pia Steensland

Camilla Waltersson Grönvall, Maj Karlsson och Pia Steensland.

Annons
Annons för Misa

 

Förslaget från KD, M och V om att införa ett statliga huvudmannaskap för personlig assistans har väckt oro. Vad innebär det för de tusentals människor som har kommunal assistans idag, får de behålla assistansen?  

I en gemensam intervju svarar Pia Steensland (KD), Camilla Waltersson Grönvall (M) och Maj Karlsson (V) på kritiken och farhågorna.

– Vi har sett en oro för att de som har kommunal assistans idag ska förlora den, men grunden för vårt förslag är att det här ska bli bättre, säger Pia Steensland.

– De som har assistans via kommunen ska inte vara rädda för att förlora den. Det måste till övergångsregler som säkerställer att dessa kommer in i det statliga huvudmannaskapet, och då även omfattas av det omprövningsstopp som finns idag. Det stoppet finns ju inte i kommunerna idag.

Camilla Waltersson Grönvall (M) har samma uppfattning; att planen är att skapa en tryggare situation.

Oro och kritik

STIL och andra funktionsrättsorganisationer menar dock att ett förstatligande måste föregås av att rätten till assistans stärks och breddas, samt att föräldraansvaret begränsas. Oron är förståelig.

– En utredning behöver se över hur en förstatligande ska gå till, säger Maj Karlsson (V). Alla delarna måste ingå. Oron är helt befogad, vi vet alla hur det ser ut, men man måste se till vår ambition, och vi vill att det absolut ska bli bättre, och det kommer vi att göra allt för.

Viktigt komma framåt

De tre partierna bakom förslaget ser det som en möjlighet att komma vidare med frågor som stått stilla under lång tid. Camilla Waltersson Grönvall betonar att det är viktigt att komma framåt:

– Eftersom det har dröjt så länge, och det finns en så stor oro, behöver det tryckas på för att det ska hända något. Jag får en hel del kommentarer från mina förtroendevalda runt om i landet. De beskriver hur man får tillbaka utredningar från Försäkringskassan som säger att ”nej det blir inte mer än 19,5 timmar, ansökan ska tillbaka till kommunen”. Det är en verklighet som många känner igen sig i, och något som vi vill att utredningen tittar på, och vi vill peka med hela handen. Det får inte vara splittrat som idag, det måste vara en och samma huvudman, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Före nästa val

Viktigt för de tre partierna är att presentera och sjösätta en lösning före nästa val.

– Vi är otåliga och vill att det ska hända saker, så att människor inte ska behöva leva i otrygghet, men samtidigt måste utredningen göras för att vi ska kunna fatta beslut, säger Camilla.

Pia Steensland menar att regeringen och samarbetspartierna varit alltför långsamma.

– I januariöverenskommelsen står att man vill påbörja en utredning om huvudmannaskapet, med en eventuell ny lagstiftning nästa mandatperiod. Den stora skillnaden är att vi sätter ned foten nu och säger att det ska vara staten som är huvudman, och nu ska vi utreda detaljerna kring hur det ska genomföras. Utredningen ska sättas igång omgående, säger Pia Steensland.

På bordet våren 2022

Camilla Waltersson Grönvall förtydligar att utredningen ska finnas på riksdagens bord våren 2022, så att lagstiftningen kan implementeras före mandatperiodens slut.

Nu bereds förslaget i riksdagens socialutskott.

– Om vi får en majoritet för förslaget i utskottet, då ska uppdraget till regeringen vara att säkerställa att de som har kommunal assistans inte ska förlora assistansen när staten tar över ansvaret, upprepar Pia Steensland.

Ökade kostnader?

Anser de tre partierna KD, M och V att fler ska få assistans, att kostnaderna får öka?

Maj Karlsson svarar ett klart ja på den frågan.

– Det har varit ett grundkrav från oss under många år, idag är det knappt någon som får assistans beviljad. En av de viktigaste frågorna är att se över alla domar som kommit och att vi återställer lagstiftningen till det som var grundintentionen. Det kommer att leda till att fler får assistans. Vår ambition är att även detta förslag om huvudmannaskap ska ge assistans till fler, eftersom dagens delade huvudmannaskap är så dåligt. Vi vet inte vad som händer med människor som hänvisas till kommunerna, men det finns jättestora skillnader.

Har då M samma uppfattning att fler bör kunna få personlig assistans och att kostnaderna får öka?

– Utgångspunkten för vårt förslag är att människor inte längre ska falla mellan stolarna, och inte hamna i kommunarrest för att kommuner gör olika bedömningar, säger Camilla Waltersson Grönvall.

– Vi gör det här för att man inte ens ska riskera att tänka att det inte är rättssäkra bedömningar. Jag har inte den politiska kompetensen att tala om vem som ska få assistans eller inte. I min värld är det viktigt att alla har samma förutsättningar oavsett om man bor i Haparanda eller Ystad. Har du rätt till assistans ska du få det, utan att behöva kriga, säger Camilla.

Säker övergång

De tre partierna är hur som helst överens om att alla med kommunal assistans idag ska få rätt till statlig assistans med nytt huvudmannaskap.

– Vi måste tillbaka till att behoven styr. Nedskärningarna har accelererats av regeringens regleringsbrev om att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar. Regeringen har drivit på, och det är därför många inte får assistans från staten idag. Vi i KD lägger mer pengar i vår budget, och vi driver att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet, säger Pia Steensland.

– Det är farligt att se till ett specifikt statsanslag. Vi vet att behoven hos personer med assistans inte försvinner när assistansen dras bort. Otroligt stora kostnader skapas när behoven inte tillgodoses, säger Pia Steensland.

Camilla Waltersson Grönvall menar att frågan om kostnader inte kan besvaras förrän våren 2022 när en ny utredning planeras vara klar.

– Det är förvånande att januaripartierna nöjt sig med att inte ta ställning till huvudmannaskapet under mandatperioden, det är ett svek mot människorna, säger hon.

Behandlas i socialutskottet

Vad händer nu?
– Vi behöver en majoritet i socialutskottet och det tror jag finns förutsättningar för. Flera partier har uttalat sig positivt om statligt huvudmannaskap. Vi vill gå fram så fort som möjligt.

Redan i början av november räknar de tre politikerna med att socialutskottet i riksdagen kan färdigbehandla förslaget och, om de får sin vilja igenom, ge regeringen en uppmaning om att utreda hur detaljerna kring ett statligt huvudmannaskap som inkluderar de som idag har kommunal assistans ska se ut.

 

Fler artiklar om detta ämne