Frågan som aldrig skulle behöva ställas: Vågar du söka personlig assistans? | HejaOlika

Frågan som aldrig skulle behöva ställas: Vågar du söka personlig assistans?

Maja i sin pappas famn. Foto: Linnea Bengtsson

Maja fick först avslag på ansökan om personlig assistans, men har nu 55 timmar per vecka. ”Det finns en rädsla kring att söka fler timmar i framtiden”, säger hennes föräldrar. Läs mer om Maja nedan i artikeln. Foto: Linnea Bengtsson

Många unga törs inte söka fler timmar och kan därför inte flytta hemifrån, de törs inte heller ta arbete, skriver Anna Barsk Holmbom

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Humana

GUIDE OM ATT SÖKA PERSONLIG ASSISTANS. Många fortsätter att drabbas av Försäkrings­kassans hårda linje mot assistansanvändare. Politikernas löften om att lättnader tycks än så länge inte ha påverkat situationen till det bättre. Anna Barsk Holmbom, ABH Utbildning och Rådgivning,  specialist på personlig assistans, beskriver vad man behöver tänka på när man söker assistans första gången, och när man behöver fler timmar beviljade.

 

Vad bör man tänka på om man söker assistans för första gången?

Om man söker assistans för första gången är det viktigt att kunna styrka sin funktionsnedsättning, och de konsekvenser denna eller dessa för med sig. Det är bra att ha goda kontakter med både läkare och arbetsterapeuter. Läkaren ska inte intyga behov av assistans, utan förväntas beskriva funktionsförmågan och aktivitetsbegränsningen.

Försäkringskassan har tagit fram en särskild blankett som de vill att läkaren använder sig av. Den finns på deras hemsida och är nyligen reviderad för att tydligare beskriva vilken information Försäkringskassan vill ha om egenvård respektive sjukvårdsinsatser.

Försäkringskassan beskriver gången så här:

Vem ska göra vad?
Patienten ska:
• Be läkaren om ett läkarutlåtande
• Ansöka om assistansersättning hos Försäkringskassan.
• Skicka in läkarutlåtande till Försäkringskassan.
Läkaren ska:
• Skriva ett läkarutlåtande för assistansersättning.
• Ge läkarutlåtandet till patienten.
Försäkringskassan ska:
• Bedöma om patienten har rätt till assistansersättning och betala ut ersättning om alla villkor är uppfyllda.

Vem får personlig assistans idag?

Hela 83 procent av alla som söker assistans första gången får avslag. Enligt Assistanskoll.se beviljades totalt 180 personer assistans för första gången det senaste året, fram till juli 2019. Av 1098 personer som fick beslut fick endast 180 ett ja.

För tio år sedan fick 49 procent ja till assistans första gången de sökte. Då var det också ungefär dubbelt så många som sökte.

Samtidigt förlorade 266 personer sin assistans under 2018, antingen för att beslutet omprövades på grund av ”väsentligt ändrade förhållanden” och personen inte längre ansågs ha behov av assistans för de grundläggande behoven i mer än 20 timmar per vecka, eller för att personen som hade haft assistans hade flyttat till gruppbostad eller liknande.

Det här är siffror som understryker den allvarliga kris assistansreformen befinner sig i, inte minst för de som står utanför reformen men behöver komma in i den.

Maja i sin pappas famn. Foto: Linnea Bengtsson

BILDEN: Majas föräldrar tvekade länge att söka personlig assistans och när de väl sökte tyckte kommunen att Maja endast hade behov av fem timmars assistans per vecka. Eftersom familjen redan hade avlösarservice fem timmar i veckan avslog de därför ansökan helt. Försäkringskassan gjorde dock en annan bedömning och sedan oktober är Maja beviljad 55 timmars assistans i veckan.
”Vi försöker just nu landa i att vi faktiskt fått timmar beviljade trots avslaget från kommunen. Att vi fått assistans betyder att Maja får ett rikare liv med mycket livsglädje och gladare föräldrar. Sen finns ju en rädsla kring att om vi i framtiden ska söker fler timmar blir av med de timmar hon redan fått.
Foto: Linnea Bengtsson

Personkretsarna – hur funkar det?

Det första hindret en person måste över för att komma ifråga för rätten till assistans är att man måste anses tillhöra någon av de tre personkretsarna. Dessa är:

Personkrets 1 är personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

Personkrets 2 är personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller

Personkrets 3 är personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Vad avgör om man ingår i personkretsarna?

Den första och den andra personkretsen får man tillhörighet genom diagnos, men den tredje är inte diagnosinriktad utan där ska man uppfylla samtliga krav som anges i punkten för att anses tillhöra personkretsen.

En person som är nyskadad och genomgår rehabilitering kan ibland ha svårt att komma in i personkrets 2 eller 3, om läkaren i intyget skriver att det är osäkert hur mycket förmåga som kan återvända efter rehabilitering. Det måste stå helt klart att funktionsnedsättningen är varaktig, det vill säga bestående.

Om en person har mer än en funktionsnedsättning är det viktigt att läkarintygen styrker inte bara varje funktionsnedsättning för sig, utan också vilken aktivitetsbegränsning som kombinationen av dem innebär. I förarbetet till LSS står det att för personer med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan i samverkan verka multiplicerande och därför sammantaget orsaka betydande svårigheter. (Prop. 1992/93:159 s. 169).

Arbetsterapeuten ska inte heller intyga behovet av assistans, utan istället beskriva aktivitetsförmåga på en rad praktiska områden. Beroende på funktionsnedsättning kan det vara bra att komplettera med ett sådant intyg.

Att söka första gången

När du söker första gången är ”riskerna” mindre, eftersom det då inte finns någon assistans att förlora. Men du bör ändå arbeta mycket med din ansökan, innan du skickar in den eller tar kontakt med Försäkringskassan, eftersom så stor andel får avslag. Det kan också vara klokt att samtidigt sända in en ansökan till kommunen, om assistans enligt LSS, för att snabba på processen.

I nuläget är det ofta lång väntetid hos både kommunen och hos Försäkringskassan. Enligt Försäkringskassans hemsida tar det normalt fem månader innan du får beslut, men det kan också ta längre tid.

Förvaltningslagen, den lag som bestämmer hur myndigheterna ska arbeta, ger dig rätt att få ett beslut inom sex månader men om du hastar på en utredning kommer det troligen att bli ett negativt resultat. Känner du på dig att det ändå är på väg att bli ett avslag kan det här påskyndandet göra att du får ditt beslut prövat av rätten lite snabbare. Annars kanske du riskerar att få ett avslag trots att du var på väg att få ett positivt beslut. .



Freja med föräldrar. Foto: Linnea Bengtsson
BILDEN: Frejas föräldrar har ännu inte ansökt om personlig assistans. De har tidigare haft avlösarservice men efter att de flyttat behöver de söka på nytt i sin nya kommun.
”När det gäller assistansen så känns det lönlöst att ens ansöka, vi kommer ju få avslag med motivering föräldraansvar eftersom Freja bara är två och ett halvt år. Vi har valt att inte lägga energi på det än. Men avlösarservice ska vi söka snart igen, så fort vi får tid och orkar!”
Foto: Linnea Bengtsson

När situationen är akut

Ibland är situationen akut, exempelvis om du har haft en funktionsnedsättning en längre tid och blivit mycket sämre. Eller om du är inlagd på sjukhus och inte kan flytta hem om du inte får assistans. Eller om du tidigare fått dina behov tillgodosedda på annat sätt och inte får det längre.

Då kan det vara värt att begära ett intermistiskt beslut. Detta är ett tillfälligt beslut som Försäkringskassan kan fatta till din fördel om:
1. det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger,
2. det är sannolikt att sådan rätt föreligger, och
3. det är av väsentlig betydelse för den som begär ersättningen.

Det interimistiska beslutet gäller tills ett slutligt beslut fattas.

Om du får avslag

Om du inte beviljas statlig assistansersättning har du rätt att begära att Försäkringskassan gör en omprövning av beslutet. Exakt hur du ska gå tillväga kommer att stå på sista sidan i beslutet om avslag på din ansökan. Du kan begära att få ett interimistiskt beslut även i omprövningen, och senare även till förvaltningsrätten, om omprövningsenheten inte ändrar Försäkringskassans beslut.

Om du samtidigt har sökt assistans hos kommunen är detta en helt egen ansökan. Det är inte ovanligt att Försäkringskassan och kommunen samarbetar, och ibland kan det vara bra. Du har inte rätt att neka att Försäkringskassan tar in information från kommunen och du kan inte neka hembesök men du kan styra så att besöken passar dig tidsmässigt. Om Försäkringskassan och kommunen vill komma samtidigt, och du tycker att det känns svårt, kan du antingen begära olika möten med dem eller se till att du får ha ett stöd under mötet som gör er mer jämbördiga.

Att söka fler timmar när man redan är beviljad assistansersättning

Om du redan har ett beslut om assistans, men behöver fler timmar, kan du ansöka om det – men du öppnar då också upp för en prövning av om du fortfarande har rätt till personlig assistans.

Om du söker fler timmar kommer Försäkringskassan först att titta på om det finns ”väsentligt ändrade förhållanden” som påverkar rätten till assistans. Det kan handla om att du har flyttat, blivit sambo, fått en förändring till det bättre i din funktionsförmåga, att du har börjat eller slutat skolan eller daglig verksamhet, eller något annat.

Om det finns ett sådant väsentligt ändrat förhållande kan det leda till att kassan prövar om du fortfarande uppfyller rätten till statlig assistansersättning, det vill säga fortfarande har grundläggande behov som överstiger 20 timmar per vecka.

I så fall kommer Försäkringskassan att titta på ditt nuvarande beslut och göra en bedömning av hur många av de timmar du är beviljad idag som du skulle ha fått vid en omprövning. Låt oss säga att du har 300 timmar i månaden idag och att Försäkringskassan kommer fram till att du vid en omprövning troligen skulle få 250 timmar istället. Sedan tittar de på den nyansökan du har gjort. Vi säger att du begärde 50 timmar mer i månaden. Försäkringskassan anser att du ska få 25 av de timmarna. Då kommer ditt beslut slutligen bli att du får behålla dina 300 timmar i månaden. Det beror på att de inte kan ta bort något eftersom de inte FÅR göra en omprövning. Men de kommer inte heller att bevilja fler timmar, för OM de hade fått göra en omprövning hade du inte fått fler timmar än idag, trots att Försäkringskassan anser att ditt nytillkomna behov ska beviljas delvis.

Enligt statistik från Försäkringskassan har 156 personer som varit beviljade assistans sedan tidigare och som sökt fler timmar, fått utökning under perioden juli 2018 till juli 2019. Alla får alltså inte avslag på sina ansökningar.

Därför är det svårt att få assistans som täcker behovet

Det svåra är att visa att man har behov av aktiva assistansinsatser, för bara det ger rätt till assistansersättning i hemmet och dubbel assistans. Utanför hemmet är det fortfarande möjligt att få assistanstimmar för hela aktiviteten av EN assistent men det kommer att göras ”rimlighetsbedömningar”. Det är alltså inte givet att du beviljas assistans för det du söker, utan bara för en del av det, på grund av att Försäkringskassan inte finner din ansökan rimlig.

För den som har behov av medicinskt stöd 24 timmar per dygn (till exempel andningshjälp), OCH som har grundläggande behov i andra delar (som gör att man över huvud taget beviljas assistans), OCH om man inte är ett barn där föräldraansvaret bedöms vara stort, är det möjligt (eller åtminstone inte omöjligt) att få det stöd man behöver. Men om den typen av 24-timmarsbehov saknas, om man till exempel bara har en fysisk funktionsnedsättning, är det svårare att få ett tillräckligt omfattande stöd.

Vad räknas som grundläggande behov idag?

För att beviljas personlig assistans från Försäkringskassan ska du ha mer än 20 timmars grundläggande behov per vecka. För att beviljas kommunal assistans behöver du minst 4–5, kanske ända upp till 7, timmars grundläggande behov per vecka.

Som grundläggande behov räknas, enligt domstolspraxis, de ”integritetskänsliga delarna” av assistansstöd med att äta, klä av och på sig, sköta sin hygien inklusive gå på toaletten, att kommunicera samt att andas.

Att det endast är de integritetskänsliga delarna som ska räknas innebär att grundläggande behov begränsas till exempelvis:
att bara att föra maten till munnen,
att hålla i den assistansberättigade på toaletten,
att torka efter toalettbesöket och
att aktivt hantera den assistansberättigades behov av att göra sig ren.

Assistansbehov med andning har nyligen blivit ett grundläggande behov. Vi vet inte riktigt hur Försäkringskassan kommer att bedöma detta men det är, precis som vid sondmatning, bara de ”integritetskänsliga delarna” som räknas in i det grundläggande behovet. Resten räknas som övrigt behov. Kommer man då inte över de 7 eller 20 timmarna som krävs för att beviljas assistans, så kommer man inte att få några ”övriga” timmar heller.

Hur går det för de som förlorat sin assistans?

Socialstyrelsen har tidigare tittat på vad som händer med de personer som får indragen assistans. Då var det 316 personer som hade mist sin assistans mellan den 1 januari 2016 och 30 juni 2017.

Socialstyrelsen skrev:
Den vanligaste orsaken till indragning av assistansersättning var att de grundläggande behoven bedömdes vara mindre än 20 timmar per vecka, 225 beslut. Av dessa personer fick knappt 38 procent (121 personer) kommunalt beslutad personlig assistans istället för statlig assistansersättning, och 6 procent fick hemtjänst eller boendestöd enligt socialtjänstlagen (20 personer).

Flera fick någon form av särskilt boende:
•20 procent fick bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (60 personer)
•4 procent fick boende för barn enligt LSS (12 personer), motsvarande andel i åldersgruppen 0–12 år var 13 procent
•4 procent fick särskilt boende enligt socialtjänstlagen (13 personer).

Omkring 15 procent (40 personer) hade ingen insats enligt LSS eller socialtjänstlagen. I årets lägesrapport har Socialstyrelsen inte haft möjlighet att analysera hur många som hade återfått den statliga assistansersättning året efter att den dragits in. Uppgiften om hur många som inte hade någon insats bör därför tolkas med försiktighet.

Det är troligt att de som fick kommunal assistans fick färre timmar än de haft tidigare.

Kommer det att bli bättre?

Socialminister Lena Hallengren har lagt fram ett förslag om lagändring för att göra hela behovet av stöd med andning och sondmatning till ett grundläggande behov. Det är bra för dem som behöver det stödet.

Samtidigt har lagförslaget fått mycket stark kritik från stora delar av brukarrörelsen eftersom det som idag är domstolspraxis, det vill säga att de grundläggande behoven ska vara integritetskänsliga, skrivs in i själva lagen.

I praktiken innebär det inte någon större förändring av hur Försäkringskassan bedömer behov idag, men detta i sig är ett stort problem eftersom dagens sätt att bedöma assistans gör att människor förlorar assistansen.

Det är precis därför stoppet av tvåårsomprövningar sattes in. Om lagändringen går igenom, och man skulle släppa fram tvåårsomprövningarna på nytt, är jag rädd att många, många fler skulle förlora sin statliga assistansersättning.

Vad händer med LSS-utredningen, och utvecklingen i övrigt?

Det står fortfarande skrivet i stjärnorna. En stor del av funktionsrättsrörelsen vill att hela LSS-utredningen läggs i papperskorgen, medan andra vill att den ska skickas ut på remiss för att ta till vara de bra delarna i utredningen, till exempel förslaget om förstatligande av assistansen.

Jag oroas över det limbo där vi är idag. Många unga hindras i sin utveckling. De törs inte söka fler timmar och kan därför inte flytta hemifrån. De törs inte heller ta arbete eftersom det också skulle kunna ses som ett väsentligt ändrat förhållande. För de som inte kommit in i den statliga assistansersättningen blir det allt tuffare att få hela sitt beslut täckt av kommunen.

Jag hade önskat att ministern hade kunnat plocka ut de mest kontroversiella förslagen ur LSS-utredningen, de förslag som uppenbart ändå inte skulle genomföras, och skicka ut resten av förslaget på remiss.


ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för USKA

Senaste nytt. Helt gratis. Direkt till din mejlbox en gång per vecka.

STÄNG
Skip to content