Menar vi allvar med alla barns rätt till utbildning?

DEBATTARTIKEL. I TV4:s Kalla fakta den 21 mars ser vi ett tydligt exempel på hur utsatt skolsituationen ofta är för elever med autism. I programmet får vi följa Conrad vars stöd skolan har tagit bort trots att han fortfarande behöver det och har rätt till enligt skollagen.

Tyvärr visar Autism- och Aspergerförbundets medlemsrådgivning och återkommande skolenkäter att Conrads skolsituation på inget sätt är unik. Minst en procent av befolkningen har autism vilket motsvarar över 10 000 elever i skolan. Alltför många av dessa barn slås ut i allt lägre åldrar.

Under tiden pratas det om hur viktigt det är att klara skolan för att undvika framtida utanförskap. Kostnaden för det utanförskapet är mycket högre än för det stöd som exempelvis Conrad behöver. Att undvika kostnader istället för att ge barnet rätt stöd verkar vara skolans främsta prioritet i Kalla faktas reportage vilket är cyniskt och upprörande att se.

Dagens styrning av skolväsendet främjar inte tidiga och nödvändiga insatser för att tillgodose alla barns rätt till utbildning. Att anmäla till Skolinspektionen är i många fall verkningslöst eftersom ärendena antingen läggs ner eller tar för lång tid. Barnet tvingas under tiden att byta skola eller kan i värsta fall bli tvunget att stanna hemma på grund av en övermäktig skolsituation. Något regelrätt skolval kan dessa familjer inte göra då ett reellt utbud av fungerande skolor oftast saknas för elever med autism.

Vår erfarenhet är att det inte är avgörande om skolan har en fristående eller kommunal huvudman utan om skolans ledning och personal har autismspecifik kompetens och att huvudmannen ger rätt förutsättningar. Kunskap om autism måste in i lärarutbildningarna, en speciallärarinriktning om autism behövs och lärarna måste också få stöd av en fungerande elevhälsa, tid för planering och handledning. Med dessa förutsättningar kan skolan skapa bra lösningar som inte behöver vara speciellt kostsamma och som också gynnar många andra elever.

Nu behövs snabbare utredningar och högre viten till skolor som inte sätter elevers behov främst

En mer flexibel syn på hur undervisning ska bedrivas skapar bättre möjligheter till att organisera grupper och undervisningsformer efter barnens behov. De barn som behöver mindre grupper för att utvecklas, vara trygga och känna sig delaktiga ska kunna få det utan att det ses som en nödlösning. Det är inget fel med att föredra och fungera bättre i mindre sammanhang. Olikhet måste vara normen och lösningarna ska spegla detta. Genom ett bra och respektfullt samarbete mellan skola och familj hittar man de bästa lösningarna för varje barn.

Ansvaret för att varje barn ska lyckas och må bra i skolan måste bli mycket tydligare och det måste också få snabbare och tydligare konsekvenser om det ansvaret inte tas. För att det ska bli verklighet behöver Skolinspektionen ha kortare utredningstider och kunna ge fler och högre viten till skolor som inte sätter elevers behov främst. Skolinspektionen ska dessutom alltid råda de skolor som har fått kritik att ta kontakt med Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få deras kostnadsfria stöd. Idag tillåts den kortsiktiga ekonomin styra på bekostnad av barns rätt till utbildning och hälsa. Det måste bli slut på det nu!

Anne Lönnermark
Ordförande, Autism- och Aspergerförbundet

Nicklas Mårtensson
Förbundssekreterare, Autism- och Aspergerförbundet