Nya tjänstemannaansvaret stoppar inte felaktiga LSS-beslut

Den 1 augusti 2026 ändrades lagen så att tjänstemän har utökat straffrättsligt ansvar.

Men lagen blir inte den revansch som många missnöjda medborgare hoppas på, menar Anna Quarnström, förbundsjurist på Synskadades Riksförbund.

Hon varnar också för att lagändringen kan öka polariseringen mellan tjänstemän och enskilda.

Tydligare ansvar har efterfrågats

Många personer med funktionsnedsättningar och anhöriga har länge efterfrågat ett starkare tjänstemannaansvar, för att stoppa dåliga utredningar och slentrianmässiga avslag utan saklig och opartisk prövning.

– Det stärkta tjänstemannaansvaret ses av många som en slags revansch. Men de som gör det kommer tyvärr bli gruvligt besvikna, säger Anna Quarnström.

Missbruk av offentlig ställning är nytt brott

Lagändringen ”Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar” innebär att det införs ett nytt brott – missbruk av offentlig ställning – och att minimistraffet för grovt tjänstefel skärps.

Det nya brottet ”missbruk av offentlig ställning” skulle kunna bli aktuellt exempelvis om en tjänsteman medvetet avslår en LSS-insats för att spara pengar trots att hen vet att lagen ger rätt till den. Det skulle också kunna bli aktuellt om en tjänsteman manipulerar handläggningen för att gynna eller missgynna en viss utförare eller brukare.

Om detta sker avsiktligt kan det bli föremål för polisanmälan, inte bara överklagande eller JO-anmälan. Det nya brottet syftar på avsiktligt maktmissbruk, inte felaktiga bedömningar. Ett felaktigt LSS-beslut är inte i sig brottsligt. Åklagaren måste visa att handläggaren eller beslutsfattaren hade uppsåt och ett otillbörligt syfte.
Straffansvar ska inte komma i fråga vid felbedömningar eller i situationer där rättsläget är oklart, skriver regeringen i propositionen (2025/26:217).

Felbedömningar är inte brottsligt

Anna Quarnström välkomnar att lagändringen utvidgar straffansvaret för tjänstefel och otillbörlig missbruk av sin ställning till fler personer och situationer än tidigare.

– Med det krävs alltjämt uppsåt till otillbörlig vinning eller missgynnande av enskild. Det betyder att felbedömningar, slarv eller ”business as usual” inte kommer falla under straffansvar.

– Handläggaren måste förstå att hen bryter mot lagstiftningen, eller vara likgiltig för att så sker, samt veta att detta medför en otillbörlig vinning för sig eller annan.

– I lagkommentarerna anges att den vinningen måste vara relativt omedelbar, så det räcker till exempel inte med en förhoppning om att agerandet ska leda till befordran. Det finns alltså skäl att anta att handlanden som sker i syfte att myndigheten ska vara restriktiv och spara pengar som huvudregel inte heller omfattas.

Andra åtgärder krävs för att skydda vid funktionsnedsättning

Anna Quarnström tror att väldigt få fall som allmänheten vill ska vara straffbara faktiskt blir det med den nya lagen.

– Den stora vinningen med den nya regleringen är istället att Sverige nu får en skärpt reglering avseende korruption och välfärdskriminalitet som utgår från beslut inom myndighet, där det tidigare var något av en gråzon rättsligt.

För att komma till rätta med de problem som enskilda med funktionsnedsättning upplever, krävs bättre lagstiftning på annat håll, och mer resurser, menar Quarnström.

Risk att polarisering ökar

Hon ser också risk för nya problem till följd av lagändringen:

– Jag tycker man kan vara fundersam på de negativa effekterna över denna lagändring och kontexten kring den. Det är ju inte bara att den skapar en förhoppning hos enskilda som inte kommer kunna infrias – den riskerar också att ytterligare polarisera mellan enskilda och tjänstemän, säger Anna Quarnström.

LÄS ÄVEN:
13 nya stöd, lagar och avgifter som börjar gälla sommaren 2026