Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning: Köerna kan mer än fördubblas till 63 000

Försäkringskassans hantering av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning riskerar på nytt att haverera.

För 10 000-tals sökande kan det bli lång väntan beslut de kommande åren.

Uppdraget var att snabba upp – utvecklingen blir den motsatta

I en skrivelse till regeringen slår Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg larm om att man måste bromsa handläggningen för att klara ekonomin.

Regeringen har ställt krav på Försäkringskassan att snabba upp handläggningen, men nu går utvecklingen i motsatt riktning.

För den tillträdande regeringen kan detta bli en jobbig fråga. De senaste åren har Försäkringskassan fått mängder av nya uppdrag, ofta med bristande finansiering. Ska nästa regering öka anslagen till Försäkringskassans administration? Eller kommer man att prioritera vallöftena istället?

Idag väntar 30 000. Snart kan det vara 63 000

För merkostnadsersättning för barn och vuxna väntas pågående ansökningar öka från cirka 10 000 i juni 2026 till cirka 18 000 år 2028. Handläggningstiden väntas öka från idag cirka 150 dagar till mer än 200 dagar år 2028.

För omvårdnadsbidraget har mängden pågående ansökningar redan ökat kraftigt, från knappt 10 000 under 2023 till cirka 20 000 under sommaren 2026. Inom två år (2028) väntas antalet pågående ansökningar mer än fördubblas till cirka 45 000.

Handläggningstiderna för omvårdnadsbidrag har ökat från knappt 100 under 2023 till 125 dagar sommaren 2026. Till 2028 väntas handläggningstiden öka till över 150 dagar.

Sammantaget väntas antalet pågående ansökningar inom omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning öka från 30 000 sommaren 2026 till 63 000 år 2028.

Försäkringskassan får inte kostnadstäckning

Försäkringskassan har upprepade gånger påmint regeringen om att myndigheten får för lite pengar för att klara kostnadsökningarna.

Resultatet blir att Försäkringskassan måste spara, och det gör man enklast genom att dra ned på handläggningen av ansökningar om bland annat omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.

Ett problem är att kostnaderna för IT-systemen ökar kraftigt. ”Den historiska trenden där elektronik ständigt blir billigare har brutits. Detta drivs primärt av den enorma efterfrågan på AI-infrastruktur och datacenter”, skriver Försäkringskassan.

Utan full kostnadstäckning anser Försäkringskassan att man måste spara in på allt från kontroll- och it-system till ”hanteringen av ansökningar i förmåner med stor påverkan för den enskildes försörjning”.

”Utan en långsiktig finansiering riskerar samma situation som den ekonomiska inbromsningen under åren 2023–2024 att upprepas, med handläggningstider och antal pågående ärenden över riktvärden vilket tar lång tid att återhämta sig ifrån.”

Det är inte bara kostnadsutvecklingen som skapar problemen, utan även nya regeringsuppdrag. Om uppdragen saknar finansiering slår det mot den ordinarie verksamheten.

”Redan planerade utvecklingsinsatser behöver skjutas framåt eller reduceras för att bereda utrymme för de nya uppdragen”, skriver Försäkringskassan.

Därför är det svårt att effektivisera

Kan Försäkringskassan då inte effektivisera verksamheten? Det är lättare sagt än gjort, anser Försäkringskassan:

”Möjligheter till omfattande automatisering i handläggningen är begränsad. Detta på grund av föråldrade it-system samt att automatisering i förmåner med stora volymer redan har genomförts. Regeländringar inom redan automatiserade förmåner kan få effekten av att automatiseringsgraden tillfälligt eller långsiktigt sjunker. Till detta kommer att ett stort antal reformer ska implementeras under kort tid, vilket innebär undanträngningseffekter på andra områden”, skriver Försäkringskassan.

Uppgifterna är hämtade från Försäkringskassans rapport ”En verksamhet och en ekonomi i balans – rapport 2-2026”, vilket är ett svar på ett regeringsuppdrag.