Partiledare svarar på Marias öppna brev: Vi ska stärka skyddsnäten

Skyddsnätet vid funktionsnedsättning måste stärkas.

Det säger 6 av 8 partier när de svarar på Maria Lénströms öppna brev.

Moderaterna har inte svarat och inte heller motiverat varför, medan Kristdemokraterna lovat svara, men ännu inte inkommit med svar.

LÄS ÄVEN:
Partiledarna om 2026–2030: Detta vill vi inom funktionsrätt

Bakgrunden

Maria Lénström var en frisk 34-årig tvåbarnsmamma när hon plötsligt drabbades av en livslång funktionsnedsättning. Sedan dess har hon varit beroende av personlig assistans i 16 år.

Den 4 augusti publicerade HejaOlika ett öppet brev från Maria till politikerna, om hur hon möts av misstro från samhället, ifrågasättanden och ständiga försämringar i stödet.

LÄS ÄVEN:
Jag är fortfarande förlamad. Varför måste jag bevisa det om och om igen?

Marias öppna brev har väckt stor uppmärksamhet, med över 800 000 visningar och 55 000 interaktioner på Facebook under de första dagarna, vilket visar att frågorna är viktiga för alla svenskar.

Det är inte en ”funktionshinderfråga” utan handlar om vilken försäkring har vilken medborgare som helst om livet förändras i morgon?

Vilken ambition har partiledarna?

Vilken ambition har partiledaren vad gäller skyddsnätet för den som hamnar i motsvarande situation som Maria, som ena dagen var fullt frisk, och nästa dag förlamad för livet?

Socialdemokraterna och Centerpartiet har svarat som parti, trots att vi betonat att vi önskar svar från partiledarna, eftersom detta inte är en ”smal funktionshinderfråga”.

LÄS ÄVEN: Partiernas 92 besked i politikbarometern

1. Välfärdssystemet är vår gemensamma försäkring mot sjukdom och olycka. Tycker du att den försäkringen är tillräckligt stark? Vad ska du förändra?

Socialdemokraterna

Det finns flera brister i den allmänna sjukförsäkringen som vi vill åtgärda under nästa mandatperiod. Ett problem är att många med långvariga sjukdomstillstånd blir kvar med sjukpenning istället för att få sjukersättning. Nivåerna i sjukersättningen borde också höjas så den med långvariga sjukdomstillstånd kan leva ett drägligare liv.

Amanda Lind (MP)

Nej. Välfärdssystemet är inte starkt nog om den som får en livslång funktionsnedsättning samtidigt tvingas bli expert på paragrafer, leva med rädsla för indraget stöd eller se anhöriga bli den sista skyddsvallen. Miljöpartiet vill återupprätta LSS som den rättighetslag den var tänkt att vara. Personlig assistans ska utgå från hela människans faktiska behov, alla grundläggande behov ska kunna räknas fullt ut och ersättningen ska följa kostnadsutvecklingen. Funktionsrättskonventionen ska bli svensk lag. Välfärdens löfte måste gälla också när livet förändras på en sekund.

Nooshi Dadgostar (V)

Nej. Många människor med omfattande funktionsnedsättningar möter i dag otrygghet, snäva bedömningar och stora skillnader beroende på var i landet de bor. Vänsterpartiet vill stärka LSS, återupprätta rättighetsperspektivet och säkerställa att stöd ges utifrån människors faktiska behov. Vi vill bland annat stärka rätten till personlig assistans, införa statligt huvudmannaskap och förbättra rättssäkerheten samt höja och indexera assistansersättningen. Vi vill också förbättra villkoren och höja ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen.

Simona Mohamsson (L)

Nej, inte i dag. Den som föds med, eller plötsligt får, en livslång funktionsnedsättning ska kunna lita på att samhällets skyddsnät håller – både när det gäller stöd i vardagen och ekonomisk trygghet.
Liberalerna vill därför genomföra en ny LSS-reform. Staten ska ta över ansvaret för den personliga assistansen så att samma behov bedöms lika i hela landet. Vi vill sluta med minutstyrningen, klassa fler nödvändiga behov som grundläggande och låta bedömningen utgå från människans hela livssituation.
Men tryggheten handlar också om ekonomin. Den som får merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning ska kompenseras för dem, och vi vill göra en samlad översyn av de ekonomiska villkoren för personer med funktionsnedsättning. Även sjuk- och aktivitetsersättningen behöver ge en långsiktigt stark ekonomisk trygghet.
Ett välfärdssystem ska vara som starkast när livet plötsligt förändras.

Jimmie Åkesson (SD)

Nej, skyddet är inte tillräckligt starkt i dag. Vi vill stärka LSS och sjukförsäkringen. Rätten till LSS ska inte inskränkas av snäva prejudikat på grund av kostnadsbesparingar.

Christofer Bergenblock (C)

Nej, välfärdssystemet och LSS har urholkats under lång tid och ger inte alltid det stöd som människor behöver. Centerpartiet vill återupprätta LSS som frihetsreform genom ett statligt huvudansvar för personlig assistans, behovsbedömningar som utgår från individens samlade behov i stället för minuträkning samt en trygg och indexerad assistansersättning.

2. Hur definierar du trygghet för en person som från en dag till en annan blir beroende av personlig assistans eller omfattande stöd?

Socialdemokraterna

Trygghet för en person som är beroende av personlig assistans eller omfattande stöd för sin dagliga livsföring är att man kan lita på att det stödet också kan ges och inte dras in. Trygghet handlar också om ekonomisk trygghet, att kunna leva ett drägligt liv.

Amanda Lind (MP)

Trygghet är att veta att samhället står kvar när livet rasar. För den som plötsligt behöver personlig assistans betyder det att stödet ska följa människans behov – inte kommunens ekonomi, bostadsort eller en snäv minutberäkning. Det ska gå att lita på att beslut är rättssäkra, begripliga och långsiktiga och att man kan arbeta, vara förälder, träffa vänner och leva ett vanligt liv. Miljöpartiet vill samla ansvaret för assistansen hos Försäkringskassan, stärka LSS och inrätta en oberoende LSS-inspektion. Trygghet är frihet från rädsla för nästa myndighetsbeslut.

Nooshi Dadgostar (V)

Trygghet är att veta att samhället finns där när livet förändras. Den som plötsligt blir beroende av personlig assistans ska kunna lita på att stödet ges utifrån behoven, att besluten är rättssäkra och att man kan fortsätta leva ett självständigt liv med möjlighet till arbete, studier, familjeliv och delaktighet. Trygghet handlar också om ekonomi och att den som inte längre kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning ska ha en inkomst som går att leva på genom en fungerande sjukförsäkring.

Simona Mohamsson (L)

Trygghet är att själv kunna bestämma över sitt liv tack vare att man fått rätt stöd.
Det handlar om att veta att stöd finns när man behöver det, att kunna planera sitt liv och sitt arbete och att inte leva med ständig oro för att ett avgörande stöd plötsligt ska försvinna. Det handlar också om att ekonomin ska hålla när en funktionsnedsättning medför kostnader man själv inte kan påverka.
Men trygghet är inte bara omsorg. För Liberalerna betyder trygghet också självbestämmande: att även den som behöver mycket stöd ska ha makt över när, hur och av vem hjälpen ges och kunna fortsätta forma sitt eget liv. Personlig assistans är därför inte bara en omsorgsinsats för Liberalerna. Det är en frihetsreform.

Jimmie Åkesson (SD)

Den som blir beroende av personlig assistans eller annat omfattande stöd ska kunna leva ett gott och så självständigt liv som möjligt, med delaktighet, kvalitet och individuellt självbestämmande. Ingen ska behöva falla mellan stolarna eller själv samordna hela välfärdssystemet.

Christofer Bergenblock (C)

Trygghet är att veta att stödet finns kvar över tid, att kunna påverka hur det utformas och att få förutsättningar att leva ett självständigt liv. Personlig assistans ska ge möjlighet att leva ett liv på likvärdiga villkor, med möjlighet till studier, arbete, familjeliv, fritid och samhällsengagemang.

3. Maria skriver: ”Vilken annan medborgare i Sverige måste minut för minut redogöra för sin existens för att få grundläggande behov erkända?” Hur svarar du?

Socialdemokraterna

Vi vill att rätten till assistans ska stärkas och det är välkommet att det nu, äntligen, finns en utredning på plats som ska föreslå en ny modell för att avgöra rätten till assistans. Vi kommer noga följa utredningen.

Amanda Lind (MP)

Mitt svar är: ingen borde behöva göra det. Det är ovärdigt ett land som säger sig försvara människors frihet och lika värde. Att väga toalettbesök, måltider och andra grundläggande behov i minuter gör en människa till ett kalkylblad. Vi vill att minutjakten inom assistansen ska få ett slut. Bedömningen ska utgå från hela livssituationen och de faktiska behoven, och alla grundläggande behov ska kunna vara assistansgrundande i sin helhet. Staten ska kontrollera fusk – men människor med funktionsnedsättning ska inte behandlas som misstänkta för att de kräver sina rättigheter.

Nooshi Dadgostar (V)

Det är en berättigad fråga. Ingen ska behöva redovisa sitt liv på det sättet för att få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Därför vill vi avskaffa minuträkningen och ändra lagstiftningen så att bedömningar utgår från hela människans behov och livssituation, inte från detaljerade tidsmätningar.

Simona Mohamsson (L)

Ingen borde behöva göra det. Det är just därför Liberalerna vill bort från minutstyrningen.
En människas liv går inte att dela upp i administrativa minuter. Bedömningen av personlig assistans ska utgå från en helhetsbedömning av vilket stöd personen faktiskt behöver för att kunna leva ett självständigt liv. Vi vill också att fler nödvändiga behov ska räknas som grundläggande. I dag kan exempelvis delar av en och samma vardagssituation behandlas helt olika i lagstiftningen. Det är ett stelbent system som behöver förändras.

Jimmie Åkesson (SD)

Utgångspunkten måste vara att människor med varaktiga och omfattande funktionsnedsättningar har rätt till stöd. Bedömningarna ska vara rättssäkra, begripliga och bygga på individens faktiska behov, inte på godtyckliga eller alltför snäva tolkningar. Hänsyn ska tas till hela människan, utan minutstyrning.

Christofer Bergenblock (C)

Svaret är att ingen annan medborgare behöver göra det. Dagens minuträkning är ovärdig och visar att systemet tappat fokus på människan. Vi vill ersätta dagens uppstyckade bedömningar med helhetsbedömningar som ser individens samlade behov och värnar den personliga integriteten.

4. Vad vill du göra åt misstron, ifrågasättandet, otryggheten och omänskligheten som Maria beskriver?

Socialdemokraterna

Det är uppenbart att LSS behöver förändras. Ingen ska behöva känna sig misstrodd och ifrågasatt och de metoder som används får inte vara sådana att de snarast framstår som omänskliga. Även om det finns mycket kvar att göra har vissa förändringar ändå skett som förbättrat situationen för de med assistans. Under de föregående mandatperioderna påbörjade den socialdemokratiskt ledda regeringen ett stort arbete för att återställa rätten till assistans. De så kallade tvåårsomprövningarna stoppades, grundläggande behov förändrades, det så kallade föräldraansvaret smalnades av och det infördes en ny lag om egenvård.
Vi menar dock att det fortfarande finns viktiga saker att göra för att ytterligare stärka assistansen och det är olyckligt att det inte får en större plats i debatten.

Amanda Lind (MP)

Vi måste bygga om systemet från misstro till rättigheter. LSS ska återupprättas som rättighetslag, funktionsrättskonventionen bli svensk lag och behov bedömas utifrån människans hela liv – inte utifrån en kostnadsjakt. Miljöpartiet vill ha statligt ansvar för beslut och finansiering av personlig assistans, en oberoende LSS-inspektion och starkare stöd genom personligt ombud. Vi vill också stoppa orimliga återkrav när den enskilde har följt myndighetens beslut. Välfärdskriminalitet ska bekämpas, utan att assistansberättigade misstänkliggörs.

Nooshi Dadgostar (V)

Vi behöver flytta fokus från kontroll och misstänkliggörande till rättigheter och tillit. Det innebär att stärka LSS, stoppa minuträkningen, begränsa orimliga återkrav, förbättra rättssäkerheten och skapa mer likvärdiga bedömningar i hela landet genom ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans.

Simona Mohamsson (L)

Liberalerna vill förändra maktbalansen. Vi vill inrätta en LSS-inspektion som stärker tillsynen och den enskildes rättssäkerhet och som kan ge rättshjälp när människor behöver hävda sina rättigheter. Staten ska också ta ett större ansvar så att samma behov inte bedöms olika beroende på kommun eller handläggare.
Rättssäkerheten måste dessutom gälla även efter att ett beslut har fattats. Om en myndighet själv gjort fel ska den enskilde inte behöva bära konsekvenserna. Vi anser därför bland annat att återkrav inte ska grundas enbart på att myndigheten senare gör en annan bedömning och att människor inte ska drabbas ekonomiskt av myndigheternas egna misstag.
Vi ska självklart bekämpa fusk. Men kampen mot kriminalitet får aldrig innebära att alla som behöver assistans behandlas som misstänkta. Kontrollen ska riktas mot dem som missbrukar systemet. Rättssäkerheten ska skydda dem som behöver det.

Jimmie Åkesson (SD)

Vi vill att krav på åldersgränser och snäva behovstolkningar tas bort.
Tillämpningen av begreppet ”väsentligt förändrade förhållanden” behöver ses över men vi vill i första hand ändra ”väsentligt ändrade förhållanden” till ”väsentligt ändrade behov” då stöd alltid ska ges efter den enskildes behov.

Christofer Bergenblock (C)

Vi vill flytta fokus från kontroll och misstänksamhet till tillit och självbestämmande. Det innebär ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans, mer rättssäkra processer, möjlighet till vilande beslut för den som vill prova arbete eller eget boende samt behovsbedömningar som utgår från helheten i stället för minuter och delmoment.

5. Hur vill du minska den otrygghet många upplever när stödinsatser omprövas eller förändras över tid?

Socialdemokraterna

Människors behov av assistans kan inte reduceras till minuter och sekunder. Socialdemokraterna tog initiativ till att stoppa de så kallade tvåårsomprövningarna för några år sedan, och de är bra att de nu är borta. Nu är också äntligen den utredning som ska se över den personliga assistansen tillsatt. Det är olyckligt att det har dragit ut på tiden.

Amanda Lind (MP)

Den som har varaktiga och omfattande behov ska inte behöva leva med en ständig klump i magen inför nästa beslut. Miljöpartiet vill göra rätten till stöd tydligare och mer förutsägbar genom att återupprätta LSS, låta bedömningar utgå från faktiska helhetsbehov och samla ansvaret för personlig assistans hos Försäkringskassan. En oberoende LSS-inspektion ska granska hur lagen tillämpas och hjälpa till att säkra likvärdigheten. Målet är enkelt: människor ska kunna planera sina liv. Stöd som möjliggör arbete, familjeliv och självständighet får inte behandlas som en tillfällig budgetpost.

Nooshi Dadgostar (V)

Vi vill att omprövningar bara ska ske vid väsentligt förändrade förhållanden, på den enskildes initiativ eller när det finns starka rättssäkerhetsskäl. Den som får sin assistans indragen ska som huvudregel få behålla stödet under tiden ett överklagande prövas.

Simona Mohamsson (L)

Den som har en varaktig funktionsnedsättning ska kunna bygga sitt liv på de beslut samhället fattar.
Det betyder att människor inte ska behöva bevisa samma varaktiga behov gång på gång. Om något förändras i en persons situation bör det vara den förändringen som följs upp – inte självklart hela stödet från början. Liberalerna har länge varit kritiska till återkommande omprövningar och tidsbegränsade beslut när behoven är långvariga.
Samma princip måste gälla ekonomiskt. Ett myndighetsbeslut ska inte flera år senare kunna förvandlas till ett stort återkrav enbart därför att myndigheten har ändrat sin bedömning. Förutsägbarhet är en del av rättssäkerheten – och avgörande för att människor ska kunna planera sina liv.

Jimmie Åkesson (SD)

Personer med permanenta funktionsnedsättningar ska inte behöva utsättas för onödigt upprepade processer. Vi vill se ett omprövningsstopp.

Christofer Bergenblock (C)

Genom ett statligt huvudmannaskap och mer rättssäkra behovsbedömningar kan vi minska godtyckliga beslut och skapa större förutsägbarhet. Vi vill också införa vilande beslut inom LSS och socialtjänsten, så att människor kan prova arbete eller ett mer självständigt liv utan att riskera att förlora sitt stöd.

6. Är du beredd att prioritera ökade resurser till stöd för personer med omfattande funktionsnedsättningar under nästa mandatperiod? På vilket område?

Socialdemokraterna

Ersättningen måste höjas. Assistansersättningen har urholkats och fortsätter även i år att släpa efter utvecklingen av lönekostnaderna. Redan 2024 drev vi i riksdagen igenom ett så kallat tillkännagivande om ersättningen för personlig assistans. Enligt beslutet bör regeringen årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram samt göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Vi menar att en sådan översyn måste göras snarast.
Det viktiga är att kriterierna för vem som är berättigad till exempelvis personlig assistans är förutsägbara, rättssäkra och faktiskt innebär att den som är i behov av personlig assistans också får det.

Amanda Lind (MP)

Ja. I vår budgetmotion för 2026 avsatte vi 900 miljoner kronor mer än regeringen till höjd schablonersättning för personlig assistans och 500 miljoner till höjd sjuk- och aktivitetsersättning. Vi menar att assistansersättningen måste indexeras så att den följer löne- och kostnadsutvecklingen och därmed möjliggör för kvalitativa och långsiktiga rekryteringar. När stödet är avgörande för människors frihet måste staten också vara beredd att betala vad det faktiskt kostar. Miljöpartiet vill också omedelbart stoppa kompetensutvisningar inom assistansen som Tidö-regeringen sett till ska ske och återupprätta möjligheten till arbetskraftsinvandring för personliga assistenter.

Nooshi Dadgostar (V)

Ja. En särskilt viktig prioritering är personlig assistans. Vi vill höja och indexera assistansersättningen, eftersom ersättningen har urholkats under lång tid. Vi vill också stärka rättssäkerheten och förbättra tillgången till stöd och hjälpmedel.

Simona Mohamsson (L)

Ja. En tydlig prioritering är den personliga assistansen. Assistansersättningen har urholkats under lång tid och Liberalerna vill både höja den och indexera den så att den därefter bättre följer kostnadsutvecklingen.
Men resursfrågan är bredare än assistansen. Vi vill också stärka den ekonomiska tryggheten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och säkerställa att personer med funktionsnedsättning kompenseras för merkostnader som följer av funktionsnedsättningen. Det är högt prioriterade frågor för oss.
Ett starkare försvar eller andra stora samhällsåtaganden får inte bli ett argument för att sänka ambitionerna inom LSS eller den ekonomiska tryggheten för personer med funktionsnedsättning.

Jimmie Åkesson (SD)

Ja. Den främsta prioriteringen är att stärka assistansersättningen och indexering, så att ersättningen följer assistenternas löneökningar och faktiska kostnader.

Christofer Bergenblock (C)

Ja, Centerpartiet har redan föreslagit större uppräkningar av assistansersättningen än regeringen. Under nästa mandatperiod vill vi både stärka och indexera ersättningen för att skapa långsiktigt hållbara villkor för personlig assistans.

7. Vilket konkret vallöfte kan du ge till de svenskar som i framtiden kan komma att drabbas av en livslång funktionsnedsättning?

Socialdemokraterna

Vi har inte presenterat våra vallöften ännu. De kommer att presenteras under den närmaste tiden. Men, för att säkra rättssäkra beslut och en likvärdig finansiering i hela landet vill vi se ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Därför tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen under förra mandatperioden en utredning. Vi hade sett fram emot ett beslut under denna mandatperiod. Förhoppningsvis kan den utredning som tillsattes slutet av maj men som borde tillsatts för länge sedan, möjliggöra en övergång till statligt huvudmannaskap, i bästa fall under nästa mandatperiod.

Amanda Lind (MP)

Vi vill återupprätta LSS och få slut på minutjakten. Den som behöver stöd ska bedömas utifrån sina faktiska behov och sin möjlighet att leva ett självständigt liv – inte efter hur skickligt varje vardagsmoment kan styckas upp och pressas ned i minuter. Vi vill att Försäkringskassan tar hela ansvaret för assistansen, att behovsgrunder blir fler, att ersättningen indexeras och att en oberoende LSS-inspektion säkrar lagens intentioner. Ingen vet vem som drabbas i morgon. Därför är en stark LSS en frihetsförsäkring för oss alla.

Nooshi Dadgostar (V)

Vi lovar att arbeta för att behov, inte ekonomi eller ålder, ska avgöra rätten till stöd. Vi vill stärka den personliga assistansen, avskaffa minuträkningen och säkerställa att människor får det stöd de behöver för att kunna leva som andra och vara fullt delaktiga i samhället.

Simona Mohamsson (L)

Mitt vallöfte är att Liberalerna ska genomföra en ny LSS-reform som gör att den som behöver omfattande stöd kan lita på att samhället finns där – oavsett var i landet man bor.
Personlig assistans ska bedömas utifrån människans faktiska behov och hela livssituation, inte utifrån postnummer, minuträkning eller alltför snäva kategorier. Därför vill vi att staten tar över ansvaret för den personliga assistansen, att fler nödvändiga behov räknas som grundläggande och att assistansersättningen höjs och indexeras. Merkostnader ska kompenseras och trygghetssystemen ska ge en rimlig ekonomisk trygghet även för den som inte längre kan arbeta fullt ut.
Den som drabbas av en livslång funktionsnedsättning ska inte behöva kämpa för rätten att fortsätta leva sitt liv. LSS ska vara den trygghet och frihetsreform som människor ska kunna lita på när livet förändras. Samhällets stöd ska följa människans behov genom livet: inte postnumret, myndighetens skiftande tolkningar eller storleken på den egna plånboken.

Jimmie Åkesson (SD)

Den som drabbas av en livslång funktionsnedsättning ska ha rätt till ett tryggt, rättssäkert och individuellt anpassat stöd. Samtliga grundläggande behov ska räknas fullt ut, stödet ska hålla god kvalitet och ersättningen ska följa löne- och kostnadsutvecklingen. Du ska inte bli av med ditt stöd på grund av omtolkningar av ditt behov av stöd.

Christofer Bergenblock (C)

Centerpartiet lovar att arbeta för att återupprätta LSS som den frihetsreform den var tänkt att vara. Stödet ska utgå från individens behov, staten ska ta ett större ansvar för den personliga assistansen och systemet ska präglas av trygghet, rättssäkerhet och förutsägbarhet.

8. Om en fullt frisk 35-årig medborgare i morgon får en skada och blir beroende av personlig assistans eller motsvarande stöd – vad kan den personen förvänta sig om du får väljarnas förtroende?

Socialdemokraterna

Den som får en funktionsnedsättning och blir beroende av exempelvis personlig assistans för att kunna klara sin vardag, ska kunna känna sig trygg med att man får den hjälp man behöver. Den svenska lagen om personlig assistans för personer med betydande funktionsnedsättningar är unik i världen och något som vi måste värna.

Amanda Lind (MP)

Vi ska möta den personen som medborgare med rättigheter – inte som en kostnadspost. Hen ska kunna förvänta sig en bedömning som ser hela livet och de faktiska behoven, och personlig assistans när behoven kräver det. Stödet ska ge möjlighet att arbeta, ha relationer, vara förälder, delta i samhället och bestämma över sin vardag. Miljöpartiet vill ha ett samlat statligt ansvar, en stärkt och indexerad assistansersättning och en LSS-inspektion som försvarar rättigheterna. En ryggmärgsskada förändrar kroppen – den ska inte ta ifrån dig din frihet.

Nooshi Dadgostar (V)

Den personen ska kunna förvänta sig att samhället möter hen med stöd, trygghet och respekt, inte med misstänkliggöranden. Bedömningen ska utgå från de faktiska behoven, stödet ska vara rättssäkert och målet ska vara att personen kan fortsätta leva ett så självständigt och fritt liv som möjligt. Ingen ska behöva kämpa mot systemet för att få den hjälp man behöver efter en livsomvälvande skada.

Simona Mohamsson (L)

Den personen ska kunna förvänta sig ett samhälle som ger stöd för att kunna fortsätta leva sitt liv – inte bara klara sin vardag.
Det betyder en rättssäker bedömning som utgår från personens faktiska behov och hela livssituation, och där samma behov ska ge samma rätt till stöd oavsett var i landet man bor. Men det handlar lika mycket om egenmakt. Den som behöver personlig assistans ska själv ha inflytande över hur stödet utformas, när det ges och hur vardagen ska fungera. Man ska kunna fortsätta vara förälder, partner, vän och yrkesperson och fatta beslut om sitt eget liv.
Samhället ska också ge ekonomisk trygghet när arbetsförmågan förändras och kompensera för de merkostnader som följer av en funktionsnedsättning.
En ryggmärgsskada kan förändra förutsättningarna för livet på ett ögonblick. Den ska inte innebära att också makten över det egna livet försvinner. Det är den trygghet och frihet som vårt välfärdssystem ska ge.

Jimmie Åkesson (SD)

Om du plötsligt blir beroende av personlig assistans ska du kunna lita på att samhället ger dig det stöd du behöver, med beslut som är rättvisa och begripliga. Vi vill att alla grundläggande hjälpbehov ska vägas in, att assistansen håller hög kvalitet och att ersättningen utvecklas i takt med kostnaderna, så att du kan behålla din frihet och delaktighet.

Christofer Bergenblock (C)

Du ska kunna bli bemött med respekt och få stöd utifrån dina faktiska behov. Assistansen ska göra det möjligt att fortsätta arbeta, studera, vara förälder och leva ett aktivt liv. Ersättningen ska vara tillräcklig för att säkerställa kvalitet och kontinuitet, och systemet ska uppmuntra självständighet utan att du riskerar att förlora din grundtrygghet.

Vilken slutsats kan man dra av svaren?

Sex partier från höger till vänster beskriver samma grundproblem med personlig assistans och flera föreslår samma reformer. Det finns alltså ett brett stöd i riksdagen för omfattande förbättringar och personlig assistans och LSS.