Regeringen om nya försörjningsstödet: Vi ska sänka standarden för biståndsmottagare

Regeringens omstridda planer på bidragstak, aktivitetskrav och minskat försörjningsstöd har nu landat på riksdagens bord.
Budskapet är tydligt: Vi ska sänka den ekonomiska standarden för biståndsmottagare.
Omstridda förslag har överlämnats till riksdagen
Nya regler för försörjningsstöd träder i kraft redan 1 juli 2026 då det införs krav på läkarintyg och aktiviteter.
[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]
Fler artiklar om hårdare regler för bidrag:
- Den 1 juli 2026 införs sanktionsavgift och bidragsspärr för dessa ersättningar (20 mars 2026)
- Regeringen om nya försörjningsstödet: Vi ska sänka standarden för biståndsmottagare (18 mars 2026)
- Ny kvalificering stoppar alla bidrag för funktionsnedsättning utom assistans (23 feb 2026)
- Lagrådet kritiserar bidragsspär – samtidigt avslöjas felaktiga bidrag till statsråd (17 feb 2026)
- ISF varnar: Risk att Försäkringskassan går över gränsen i bidragskontroll (17 dec 2025)
- Sänkt försörjningsstöd för 145 000 hushåll från 1 januari 2027 (15 dec 2025)
- Anna Tenje om nya avgifter och bidragsspärr: Diskvalificering från socialförsäkringen (5 nov 2025)
- Allt om bidragsreformen: Så ska bidragen minska 2026–2027 (17 sept 2025)
- Allt om bidragsspärr och administrativa sanktionsavgifter (juli 2025)
- Bidragstak kan ge sänkt försörjningsstöd 2027 (24 mars 2025)
- Är det för lätt att få bidrag? Vad säger forskningen? (12 feb 2025)
- GUIDE: Ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd
- Försörjningsstödet har smygsänkts med 2000 kronor (19 juni 2024)
- ”Bidragstak fel fokus för Sveriges finanser” (6 maj 2024)
Ett halvår senare, 1 januari 2027, begränsas försörjningsstödets storlek. Det införs då också ett helt nytt bidragstak.
I veckan har regeringen överlämnat två olika propositioner om försörjningsstöd, bidragstak och aktivitetskrav till riksdagen.
Regeringen: Vi ska sänka standarden för bidragsmottagare
Regeringen sammanfattar konsekvenserna för enskilda så här:
Förslagen om en moderniserad riksnorm, begränsning av försörjningsstödet för större hushåll och begränsning av utrymmet att lämna försörjningsstöd utöver riksnorm, förväntas sammantaget leda till en i genomsnitt lägre ekonomisk standard för biståndsmottagare och ökad inkomstspridning på kort sikt.
Konsekvenserna väntas bli extra svåra för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för delaktighet har varnat för risken att levnadsförhållandena försämras för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Både Lagrådet och Finanspolitiska rådet kritiserar nytt bidragstak
Lagrådet varnar för att regeringens förslag om bidragstak och nya begränsningar i försörjningsstöd kan komma i konflikt med barns rättigheter och FN:s barnkonvention.
Enligt Lagrådet är analysen i regeringens lagrådsremiss ”Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete” är inte tillräcklig.
Lagrådet säger inte att regeringens förslag strider mot barnkonventionen. Däremot betonar man att förslagen kan påverka barn, särskilt när det gäller begränsat försörjningsstöd för större hushåll och minskat stöd till personer som inte vistas lagligen i Sverige.
”Det är svårt att generellt bedöma hur de nu aktuella förslagen om försörjningsstöd i varje enskilt fall kommer att förhålla sig till konventionen. I viss utsträckning kommer därmed saken att få avgöras i rättstillämpningen.”
Barnkonventionens betydelse och tillämpning behöver därför belysas och analyseras ytterligare under det fortsatta lagstiftningsarbetet, påpekar Lagrådet i sitt remissyttrande.
Bidragstaket får svidande kritik även i Finanspolitiska rådets årsrapport 2026. Bidragstaket kommer att ha begränsade effekter på sysselsättningen men innebär en risk för ökad barnfattigdom, skriver rådet. Vidare får regeringen kritik för att man uppger att det går att komma upp i höga belopp genom att ”stapla bidrag”. Finanspolitiska rådet avvisar ”bidragsstaplandet” som en hypotetisk konstruktion, som inte ger en rättvis bild.
Nya begränsningar av försörjningsstödet
I proposition 2025/26:201 om reformerat försörjningsstöd med bidragstak föreslås en ny modell för riksnormen, som ska beräknas utifrån ett referensvärde som baseras på prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion.
Dessutom föreslås begränsningar för kommuner att lämna försörjningsstöd utöver riksnormen. För större hushåll införs nya begränsningar.
Regeringen föreslår även att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd, att socialnämnden ska få begära att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska delta i arbetslivsinriktad rehabilitering samt att vissa myndigheter ska vara skyldiga att delta i att ta fram en individuell plan.
Utöver detta föreslås att försörjningsstöd till boendekostnader, i de fall bostaden hyrs i andra hand, endast ska få lämnas om det finns nödvändigt samtycke till eller tillstånd för andrahandsupplåtelsen. Vidare föreslår regeringen att ekonomiskt bistånd endast ska ges till personer som vistas lagligen i Sverige.
Lagändringarna som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Direktlänk: propositionen om reformerat försörjningsstöd och bidragstak som pdf.
Vad innebär bidragstaket?
Bidragstaket består av flera delförslag; ändringar av riksnormen, en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll och ett begränsat utrymme att lämna försörjningsstöd utöver riksnormen.
Nytt aktivitetskrav för att få försörjningsstöd
I proposition 2025/26:207 om aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd föreslås ett nytt aktivitetskrav, som villkor för rätt till försörjningsstöd. Aktivitetskravet ska komplettera andra insatser som deltagande i statlig arbetsmarknadspolitisk verksamhet och utbildningsinsatser.
Socialnämnden ska vara skyldig att tillhandahålla aktiviteter. Aktivitetskravet ska gälla enskilda som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader. Aktiviteterna ska bidra till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete, öka den enskildes språkliga förutsättningar, förbättra den enskildes förutsättningar att söka arbete eller bestå av arbetsplatsförlagda aktiviteter. Deltagandet ska anpassas efter den enskildes förmåga.
Bestämmelserna om aktivitetskrav föreslås träda i kraft 1 juli 2026.
Bestämmelsen om att socialnämnden ska begära att den enskilde deltar i aktiviteter ska tillämpas första gången på försörjningsstöd som avser oktober 2026.
Ett förslag om sanktionsavgift för kommunerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Inspektionen för vård och omsorg ska besluta om sanktionsavgift för kommunen vid systematiska brister i tillämpningen av aktivitetskravet.
Direktlänk: propositionen om aktivitetskrav som pdf.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.




