Slopat sparkrav viktig seger – men budget får inte överskridas
En delseger för alla som berörs av LSS, lagen om stöd och service.
Så kan dagens besked från Lena Hallengren om slopat spardirektiv för LSS-utredningen sammanfattas.
– Vi tar bort kravet på besparingar och med det skickar vi en viktig signal till utredarens fortsatta arbeta, sa Lena Hallengren på ett pressmöte på måndagen.
Samtidigt betonade Hallengren att LSS-utredaren måste följa det som hon beskrev som praxis för alla regeringens utredningar: att alla förslag ska rymmas inom gällande budgetramar.
Att besparingskravet försvinner innebär alltså INTE att utredaren kan lämna förslag som ökar kostnaderna.
För funktionshinderrörelsen är det slopade sparkravet ändå en viktig seger.
Det blir också en lättnad för Lena Hallengren som därmed får möjlighet att prata om andra saker inom funktionshinderområdet.
– Det är viktigt att ha rätt fokus för LSS-utredningen att föreslå bättre insatser. Sparkravet har skymt sikten. Att många har varit oroade har också varit väldigt olyckligt, sa Hallengren på pressmötet.
Efter pressmötet ställde Föräldrakraft /HejaOlika följande frågor till Lena Hallengren.
En del av funktionshinderrörelsen har även ställt krav på byte av utredare. Men så blir det inte.
– Utredaren har mitt fulla förtroende att avsluta utredningen och hon har själv begärt mer tid.
Får rörelsen mer inflytande?
– Jag styr inte hur utredaren arbetar, men uppdraget har nu förlängts till 15 december 2018. Och när utredaren är färdig ser jag naturligtvis funktionshinderrörelsen i remissrundan. Jag ser också framför mig många och långa diskussioner med de politiska partierna som säkert också hämtar synpunkter från funktionshinderrörelsen.
Men får funktionshinderörrelsen bättre möjligheter nu att påverka utredningen?
– Det som förändras i direktiven är att uppdraget inte är att spara och det betyder att utredaren kan ha ett annat fokus.
Tror du att det kan bli en bättre dialog?
– Min egen dialog med funktionshinderrörelsen kommer på intet sätt att avstanna utan jag fortsätter i den anda jag börjat, ha mycket och många diskussioner under den tid som återstår tills utredarens förslag är lämnat.
När kan en ny lag träda i kraft?
– Det är en vansklig fråga med tanke på att det är en väldig komplicerad lagstiftning. Det är viktigt att vi alla tar oss den tid det kräver, annars finns risk att vi inte gör ett bra arbete.
Hoppas du att Försäkringskassan blir mer generös under den tid som återstår tills en ny LSS träder i kraft?
– Försäkringskassan har att agera utifrån den nuvarande lagstiftningen och det förändras inte förrän lagstiftningen förändras. Min förhoppning är att Försäkringskassan har en rättsäker och likvärdig handläggning men också en god dialog.
Många anser att stödet måste bli mer generöst än idag, men går det att komma med sådana förslag med tanke på att kostnadsramen inte får överskridas?
– Det är knepigt att diskutera vad som är generöst. Den som har behov ska ha rätt till inte bara assistans utan rätt insats. Ledsagning är ett exempel på insats som nästan ingen lyfter men som faktiskt erbjuds i allt mindre omfattning. Det är jätteviktigt att vi ser hela LSS – att vi hittar rätt insats till rätt individ.
Men vad är egentligen budgetramen för LSS, det borde väl variera med hur behoven ser ut?
– Det är bara att titta i statens budgeten för att se vad kostnaden beräknas vara. Staten gör en prognos för att förutse kostnaderna, utifrån folkmängd och så vidare. Men det viktigaste är att vi har en lagstiftning som tydlig och förutsägbar och där det inte är rättsliga domar som gång på gång förändrar människors förutsättningar.
De nya direktiven är ännu inte publicerade utan väntas bli klara på torsdag, den 3 maj.
Här finns webbsändningen från Lena Hallengrens presskonferens.