Riksdagen röstade igenom funkisskatt för 2023

  • Den 13 december röstade riksdagen igenom att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning ska betala högre skatt än löneanställda och pensionärer även 2023.
  • Det kallas ”funkisskatt” och handlar om upp till 1800 kronor per år.
  • En kvarts miljon svenskar berörs.

LÄS MER: Allt om sjuk- och aktivitetsersättning 2023

Godkändes av riksdagen nästan utan debatt

Funkisskatten fick dock endast lite utrymme i riksdagsdebatten om statsbudgeten.

Niklas Karlsson (S) tog upp frågan i slutet av debatten – fyra timmar och 40 minuter in i riksdagens videoinspelning. Regeringen svarade inte på kritiken. Det gjorde däremot SD:s Per Söderlund.

Södelund menade att ”det finns ingen funkisskatt”. Samtidigt sa han att SD skulle jobba vidare med frågan, och förespeglade att man kommer att försöka få bort skatten i nya budgetförhandlingar framöver.

– Det finns skillnader i skatt som behöver jämnas ut, och det vill vi återkomma till, sa Per Söderlund.

Niklas Karlsson (S) och Per Söderlund (SD)
Niklas Karlsson (S) och Per Söderlund (SD) möttes i debatt om funkisskatten när riksdagen avgjorde statsbudgeten för 2023.

– Det är konstigt att se funktionsnedsatta som ett problem. Det finns gott om funktionsnedsatta på arbetsmarknaden som har samma skatt som andra, och som har lägre skatt än den som är arbetslös, sa Per Söderlund.

Niklas Karlsson var inte nöjd med svaret:

– De som betalar funkisskatten blir säkert häpna när de hör av SD att det inte finns någon funkisskatt. Samtidigt säger SD att, om funkisskatten ändå finns, så ska vi ta bort den. Problemet är att funkisskatten inte införs nu, den infördes för ett år sedan [av SD, M och KD]. Om SD vill ta bort funkisskatten, varför gjorde man det inte förra året, när man valde att, tillsammans med de andra borgerliga partierna, återinföra den?

Varför finns funkisskatten?

Funkisskatten är mycket omstridd. Skatten uppstår när jobbskatteavdrag införs utan att personer med sjuk- och aktivitetsersättning kompenseras.

Denna skatt – som många uppfattar som en ren straffskatt – strider mot samhällets grundläggande princip om att det inte ska kosta extra att leva med funktionsnedsättning.

Den politiska skiljelinjen är också mycket tydlig. Socialdemokraterna och den tidigare S-regeringen försökte avskaffa funkisskatten. Miljöpartiet och Vänsterpartiet slåss även nu för att avskaffa funkisskatten. Även SD har sagt sig vara motståndare till skatten, men har ändå godkänt regeringens budget.

Vänstersidans plan var att funkisskatten helt skulle försvinna den 1 januari 2023. Den nya borgerliga regeringen har stoppat detta, med motiveringen att det ”alltid ska löna sig att arbeta”.

Hur hög är funkisskatten?

Funkisskatten 2023 handlar om upp till 1800 kronor per år i disponibel inkomst för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, enligt Socialdemokraternas budgetmotion.

För personer över 30 år med hel sjukersättning på lägsta nivå skulle disponibel inkomst kunna öka med 1441 kronor per år (vid genomsnittlig kommunalskatt).

S har avsatt 290 miljoner kronor i sin budgetmotion för att slopa den högre beskattningen för de 250 000 svenskar som har sjuk- eller aktivitetsersättning.

290 miljoner är ett blygsamt belopp, om man jämför med statsbudgetens höjning av gränsen för statlig skatt, vilket ger höginkomsttagare skattesänkningar motsvarande 13 miljarder kronor, alltså ett belopp som är ungefär 45 gånger större.

Åsa Strahlemo. Foto: Linnea Bengtsson
Åsa Strahlemo är ordförande för DHR. Foto: Linnea Bengtsson.

Funkisskatt ökar utanförskapet

– Funkisskatten kommer att ytterligare öka utanförskapet. Att människor som på grund av en funktionsnedsättning inte kan arbeta fullt ut ska betala mera i skatt, slår hårt mot de som redan har det ekonomiskt mycket svårt, säger Åsa Strahlemo, ordförande för DHR, i en kommentar till riksdagens beslut.

Hon påminner om att SCB i september 2022 släppte en analys som visade att människor med funktionsnedsättning har betydligt sämre privatekonomi än andra. 20 procent av personer med funktionsnedsättning har svårt eller mycket svårt att få hushållets ekonomi att gå ihop, enligt SCB. I den övriga befolkningen är andelen sju procent.

– Bland personer med funktionsnedsättning är det dubbelt så vanligt med låg ekonomisk standard. EU:s mått på låg ekonomisk standard är en disponibel inkomst under 19920 kr/månad. Personer som lever på sjukersättning på garantinivå har en inkomst långt under denna, säger Åsa Strahlemo.

– Eftersom vi vet att inkomsten för många människor med funktionsnedsättning är väldigt låg, kan det inte vara rimligt att just dessa inte får ta del av de skatteavdrag som de flesta övriga i samhället, säger Åsa Strahlemo.

Anders Lago, Riksförbundet FUB. Foto: Linnea Bengtsson
Anders Lago, Riksförbundet FUB. Foto: Linnea Bengtsson

FUB: Regeringen väljer att inte hjälpa utsatta

Riksförbundet FUB är en av funkisskattens hårdaste motståndare. I november 2022 kritiserade Anders Lago, ordförande för FUB, finansminister Elisabeth Svantessons planer på att behålla den högre skatten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Anders Lago sa att stora prisökningar drabbar personer som redan har små marginaler särskilt hårt:

– Trots det lämnar regeringen inga förslag på hur personer som har sin enda inkomst i form av sjuk- eller aktivitetsersättning ska klara av den ekonomiska krisen. Regeringen hade kunnat ta bort straffskatten på sjuk- och aktivitetsersättning, men valde att inte göra det, sa Anders Lago.

Han kritiserade också att höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen i januari 2022 för många försvann i avgifter för god man och förvaltare.

– Nu införs skattesänkningar för personer som arbetar efter 65 års ålder, vilket ytterligare ökar skillnaden i skatt mellan pensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning, sa Anders Lago.

Arturo Arques, Swedbank
Arturo Arques, Swedbank, efterlyser bättre ekonomiskt stöd till personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Budget ifrågasätts även av Swedbanks privatekonom

Även Swedbanks privatekonom Arturo Arques är kritisk till statsbudgeten för 2023 vad gäller ekonomin för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

– Det här är en ganska mager budget ur ett privatekonomiskt perspektiv med få förslag till relativt få grupper. Jag är lite förvånad över att regeringen inte höjer bostadstillägget temporärt för pensionärer och för de som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning, sa Arturo Arques i en kommentar till budgetpropositionen.

Lena Hallengren: Det är SD:s fel

Under november gick även Lena Hallengren, socialminister i den förra regeringen, ut med mycket hård kritik, främst mot Sverigedemokraterna.

Lena Hallengren. Foto: Felix Berglund
Lena Hallengren, gruppledare för Socialdemokraterna. Foto: Felix Berglund.

– SD har valt att göra gemensam budget med högerpartierna, och har prioriterat personer som har högre inkomster, sa Lena Hallengren i en intervju med HejaOlika. SD påstod att det är viktigt att ta bort funkisskatten, men så är det inte när de själva lägger budget med högerpartierna. Funkisskatten blir kvar för en grupp som verkligen skulle behöva en högre disponibel inkomst.

– För oss är det viktigt att visa att man inte ska betala mer i skatt för att man har sjuk- och aktivitetsersättning, säger Lena Hallengren.

HejaOlika har gett SD möjlighet att kommentera.

Högerpartier körde över S

S-förslaget om slopad funkisskatt i budgetmotionen är detsamma som S-regeringen förberedde redan våren 2022. Detta blev aktuellt sedan oppositionen hade kört över den S-ledda regeringens budget, och sänkt skatten för löntagare utan att samtidigt sänka skatten för de som har sjuk- och aktivitetsersättning.

Marina Carlsson är förbundsordförande för RTP. Foto: Dan Lindberg.
Marina Carlsson är förbundsordförande för RTP. Foto: Dan Lindberg.

”S-förslaget ger ingen märkbar positiv förändring”

Funktionsrättsrörelsen välkomnade S-förslaget om skattesänkningen, men kritiserade samtidigt att skattelättnaden inte gick tillräckligt långt för att motverka klyftorna och lyfta levnadsstandarden för utsatta grupper.

Personskadeförbundet RTP:s ordförande Marina Carlsson skrev i ett remissyttrande:

”Även om de förslagna skattelättnaderna leder till ökade disponibla inkomster för personer med aktivitets- eller sjukersättning vill vi betona att det rör sig om ytterst blygsamma höjningar på 0,6 procent i genomsnitt. Det betyder maximalt 1791 kronor mer per år – under förutsättning att någon uppbär högsta möjliga ersättningsnivån. Det förklarar sig självt att ökningen inte leder till en märkbar positiv förändring av levnadsstandarden.”

Partilogotyper
Den 13 december 2022 röstade moderater, kristdemokrater, liberaler och sverigedemokrater åter igenom en statsbudget som innebär att Sverige fortsätter att beskatta personer med sjukersättning och aktivitetsersättning hårdare än vanliga löntagare. S, MP och V vill alla slopa ”funkisskatten”.

Många års strid kring funkisskatten

Kampen om funkisskatten har pågått i många år.

  • 2017
    Riksdagen beslöt 2017 att sänka skatten något för personer med sjuk- och aktivitetsersättning från och med 1 januari 2018. Bakgrunden var att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning fått vare sig jobbskatteavdrag eller det förhöjda grundavdraget för äldre. Skattelättnaden 2018 var dock ganska blygsam.
  • 2021
    Hösten 2021 beslöt riksdagen att ta bort den kvarvarande ”funkisskatten” genom en ny skattereduktion.Skattesänkningen från januari 2022 blev 9 136–9 605 kronor per år vid genomsnittlig kommunalskatt (32,27 procent) för personer med ersättning på hel garantinivå. Detta enligt finansdepartementets beräkningar som gjordes i september 2021.
    För personer med högsta möjliga ersättningsnivå och genomsnittlig kommunalskatt (32,27 procent) blev skattesänkningen 17 784 kronor per år.
  • Samtidigt drev M, KD och SD igenom ett nytt jobbskatteavdrag som endast gäller för de som har arbete eller ålderspension. Denna nya ”funkisskatt” motsvarar cirka 1800 kronor per år och infördes i januari 2022.

LÄS ÄVEN: Riksdagen klubbade jättesatsningen idag. Men samtidigt skapade man en ny funkisskatt

Proteststorm 2021 mot fortsatt funkisskatt

Agerandet från M, KD och SD hösten 2021 ledde alltså till ”straffbeskattningen” av sjuk- och aktivitetsersättning fortsatte även 2022. Detta orsakade en proteststorm från funktionsrättsrörelsen.

FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn:

– Vi är mycket kritiska till att människor med livslånga funktionsnedsättningar fortsatt ska betala mer i skatt. Det är orimligt och något vi aldrig kan acceptera. De allra flesta personer med intellektuella funktionsnedsättningar har inte möjlighet att välja ”arbetslinjen” just på grund av funktionsnedsättningen. Därför finns rätt till ersättning.

Funktionsrätt Sverige:s ordförande Elisabeth Wallenius stämde in i kritiken:

”Vi välkomnar att partierna lyssnat på oss genom att höja nivån i ersättningarna och ta bort den tidigare skatteklyftan. Men att nu M, KD och SD inför en ny funkisskatt visar på en uppfattning om att människor har olika värde. Det kan vi aldrig acceptera. Att inte kunna arbeta på grund av funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom och därför tvingas att leva i fattigdom är inget eget val. Den nya funkisskatten innebär ytterligare ett svek mot många personer med funktionsnedsättning.”

Klyftorna har ökat dramatiskt sedan 2006

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning ligger långt efter övrig befolkning i ekonomisk standard och klyftorna har ökat under under de senaste 20 åren, allra mest dramatiskt sedan 2006.

Tidigare var ekonomisk standard ungefär densamma för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och övrig befolkning men sedan dess har det alltså växt fram stora skillnader.

De växande klyftorna beror på att ersättningarna inte har förändrats i takt med löneutvecklingen i samhället. Flera politiska beslut har också tagit sikte på att öka arbetsinkomsterna snabbare än stöden.

Den växande relativa fattigdomen är väl dokumenterad i Riksförbundet FUB:s årliga rapport ”Fångad i fattigdom” som första gången utkom år 2014. Här beskrivs i detalj hur personer med funktionsnedsättning ofta går back med flera tusen kronor varje månad.

De genomsnittliga inkomsterna för ”övrig befolkning” har dragit iväg snabbt uppåt jämfört med de som är beroende av sjuk- och aktivitetsersättning.
De genomsnittliga inkomsterna för ”övrig befolkning” har dragit iväg snabbt uppåt jämfört med de som är beroende av sjuk- och aktivitetsersättning. Ur rapporten ”Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2017” från Myndigheten för delaktighet.

En smärtgräns

Flera rapporter har slagit larm om dramatiska försämringar för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Bland annat ”Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2017” som Myndigheten för delaktighet släppte 2018.

I en intervju med HejaOlika sa generaldirektör Malin Ekman Aldén:

– Vi har nått en smärtgräns. Många med omfattande funktionsnedsättningar får helt enkelt inte ekonomin att gå runt. De lever på så låg nivå att de kanske inte ens kan köpa ett busskort. Det är en väldigt allvarlig situation.

3 kommentarer

  1. Vad trött man blir… ! Det är märkligt det där… de som har mycket pengar och gott ställt i samhället… nöjer sig aldrig, utan de vill oftast ha mer. Och så finns det dem som skulle bli glada över bara av att få en liten slant.

  2. Förbaskade regering. Sjuka o funktionsnedsatta har inte ens råd med mat nu för hela månaden.
    Deras anhöriga får redan skjuta till pengar som det är i dagsläget.
    Så oerhört orättvist!!!
    Vem vare som röstade på dessa svekpartier egentligen?! Fyyy!!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *