Riksdagen klubbade jättesatsningen idag. Men samtidigt skapade man en ny funkisskatt

Riksdagen röstade idag (24 november) igenom budgetförslaget från M, KD och SD. Det innebär att Sverige fortsätter att beskatta personer med sjukersättning och aktivitetsersättning hårdare än vanliga löntagare.

Funkisskatten skulle ha avskaffats idag

Den så kallade funkisskatten skulle ha avskaffats idag. Om regeringen fått sin vilja igenom hade funkisskatten tagits bort genom en skattereduktion för de som har sjukersättning och aktivitetsersättning.

Denna skattereduktion ingår även i M-KD-SD-budgeten, men här finns också ett nytt jobbskatteavdrag. Ålderspensionärer kompenseras för detta, men inte personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Därmed skapas en ny skatteklyfta – en ny funkisskatt.

Den nya funkisskatten uppgår till cirka 1800 kronor per år.

Fram till igår, den 23 november, var det sannolikt att regeringens budget skulle gå igenom. Tisdagskvällens överenskommelse mellan S och V fick dock centerns Annie Lööf att på onsdagsmorgonen säga nej till regeringens budget. Därmed blev det M-KD-SD-budgeten som under onsdagseftermiddagen beslutades av riksdagen.

Höjda ersättningar och skattereduktion redan i januari 2022

Trots denna oväntade utveckling innehåller statsbudgeten för 2022 stora ekonomiska förbättringar för personer med med sjukersättning och aktivitetsersättning.

Från och med januari 2022 höjs garantinivån på sjukersättning och aktivitetsersättning liksom taket för bostadstillägg, samtidigt som dessa personer får sänkt skatt.

– Otroligt välbehövligt och efterlängtat, och otroligt skönt att det verkar finnas en bred enighet, säger Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB.

Anders Lago, Riksförbundet FUB. Foto: Linnea Bengtsson
Anders Lago, FUB, gläds åt att många års opinionsarbete gett resultat, men vill nu se ett beslut om indexering av ersättningarna för att stoppa fortsatt urholkning. Foto: Linnea Bengtsson.

Klyftorna har ökat dramatiskt sedan 2006

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning ligger långt efter övrig befolkning i ekonomisk standard och klyftorna har ökat under under de senaste 20 åren, allra mest dramatiskt sedan 2006. Tidigare var ekonomisk standard ungefär densamma för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och övrig befolkning men sedan dess har det alltså växt fram stora skillnader.

De växande klyftorna beror på att ersättningarna inte har förändrats i takt med löneutvecklingen i samhället. Flera politiska beslut har också tagit sikte på att öka arbetsinkomsterna snabbare än stöden.

Den växande relativa fattigdomen är väl dokumenterad i Riksförbundet FUB:s årliga rapport ”Fångad i fattigdom” som första gången utkom år 2014 och nu även finns i en upplaga för 2021. Här beskrivs i detalj hur personer med funktionsnedsättning ofta går back med flera tusen kronor varje månad.

De genomsnittliga inkomsterna för ”övrig befolkning” har dragit iväg snabbt uppåt jämfört med de som är beroende av sjuk- och aktivitetsersättning.
De genomsnittliga inkomsterna för ”övrig befolkning” har dragit iväg snabbt uppåt jämfört med de som är beroende av sjuk- och aktivitetsersättning. Ur rapporten ”Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2017” från Myndigheten för delaktighet.

En smärtgräns

Flera rapporter har slagit larm om dramatiska försämringar för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Bland annat ”Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2017” som Myndigheten för delaktighet släppte 2018.

I en intervju med HejaOlika sa generaldirektör Malin Ekman Aldén:

– Vi har nått en smärtgräns. Många med omfattande funktionsnedsättningar får helt enkelt inte ekonomin att gå runt. De lever på så låg nivå att de kanske inte ens kan köpa ett busskort. Det är en väldigt allvarlig situation.

Förbättringar för 20 000 kronor per månad

Statsbudgeten för 2022 innehåller nu förbättringar på drygt 20 000 kronor per år för många personer med sjukersättning och aktivitetsersättning, vilket kompenserar för många av de försämringar som skett under de senaste 20 åren.

Dessa förbättringar genomförs även om regeringens budgetproposition faller, och budgetförslaget från M, KD och SD istället genomförs. Dessa partier vill införa ett nytt jobbskatteavdrag, och därmed skapa en ny skatteklyfta eller ”funkisskatt” på cirka 1800 kronor per år. M, KD och SD vill kompensera ålderspensionärerna, men inte de som har sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Ilska över förslag om ny funkisskatt

Detta har retat upp funktionsrättsrörelsen som i så många år slagits för att få bort funkisskatten.

– Jag blir ledsen och förbannad, när man vill ha en ny funkisskatt på 1800 kronor per år. Det handlar inte så mycket om kronorna utan om principen och synsättet. Det ska inte spela roll om man har inkomst från jobb eller om man har tvingats till sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är helt orimligt med olika skattenivåer, säger Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB.

Initiativet från M-KD-SD att införa en ny funkisskatt, samtidigt som man stöder förslaget att ta bort den nuvarande, har skapat förvirring i den politiska debatten. I sociala medier har det varit svårt att få en rättvisande bild av förslagen, och oklart vad som skiljt blocken åt.

Partierna har fått upp ögonen

Samtidigt är Anders Lago är glad över att partierna blivit mer positiva till kraven på ekonomisk rättvisa för personer med funktionsnedsättningar, med undantag för moderaterna som utifrån ”arbetslinjen” vill ha en lägre skattenivå för de som har vanliga arbeten.

– Vi har alltid haft en bra dialog med partierna, oftast med de som företräder funktionshinderfrågorna, men vi måste ha en dialog även med de som bestämmer över kassakistorna, och det har blivit bättre nu. Jag har själv haft kontakt med bland annat Martin Ådahl (C), Mats Persson (L) och Elisabeth Svantesson (M), säger Anders Lago.

Bedrövligt att det dröjt så länge

Vad tycker du om att regeringen under så många inte agerat utan låtit personer med sjuk- och aktivitetsersättning halka efter?
– Bedrövligt! Regeringen har varit väl medveten om den svåra ekonomin för dessa personer, det har har kommit många rapporter om fattigdomen. Inget av riksdagspartierna kan slå sig för bröstet vad gäller ersättningarna. Det är många års opinionsbildning från FUB och Funktionsrätt Sverige som nu fått genomslag, säger Anders Lago.

Nu krävs indexering

Räcker det? Många kommer att fortsätta att gå back, även med förbättringarna i januari 2022?
– Det är en rejäl förbättring, och vi är glada för framgången. Nu kommer vi att fortsätta att driva på för en indexering av sjuk- och aktivitetsersättningarna. Det stora problemet är att ersättningarna hela tiden urholkas jämfört med löneutvecklingen. Regeringen har föreslagit att indexering ska utredas, och vi hoppas på beslut under 2022.

– Vi måste också göra något åt de otroligt höga hyresnivåerna inom LSS-bostäder i en del kommuner. Trots att taket för bostadstillägget höjs nu i januari kommer det inte att räcka till för många som har ännu högre hyror än vad som täcks, säger Anders Lago.

LÄS ÄVEN GUIDEN FRÅN 2018: Så funkar sjuk- och aktivitetsersättningen

En kommentar

  1. Inte till någon större hjälp för personer med funktionsvariationer som fyller 30 år. Alla stöd som man tidigare självklart haft rätt till dras då automatiskt in, så de kommer inte att få någon ”glädje” av förslaget. Skulle vara intressant att få veta vad den här gruppen ska få för hjälp för att överleva.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *