Vallöften från S: Skärpt diskrimineringslag och höjda lönebidrag
En ny skärpning av diskrimineringslagen. Och höjda lönebidrag.
Det utlovade Carin Jämtin, socialdemokraternas partisekreterare, vid en utfrågning på söndagen.
En ny skärpning av diskrimineringslagen. Och höjda lönebidrag.
Det utlovade Carin Jämtin, socialdemokraternas partisekreterare, vid en utfrågning på söndagen.
På tisdag möts äntligen alla riksdagspartierna för att ge besked om hur det blir med jobben för personer med funktionsnedsättningar.
– Hundratusentals människor vill inget annat än att få jobb med allt vad det innebär av ekonomisk trygghet och känslan av att vara behövd, säger Elisabeth Sandlund, moderator.
En ny aktör mellan människorna, myndigheterna och jobben. Pia Hammargren i Växjö har en idé om hur fler kan få jobb. Men det handlar inte bara om arbetsmarknad – utan lika mycket om livskvalitet och sociala nätverk. Behoven varierar från person till person.
En omstart med kraftigt ökade resurser för att hjälpa unga som har aktivitetsersättning. Det utlovar Dan Eliasson, generaldirektör för Försäkringskassan.
LSS firar 20 år och frågan om hur kvalitet i personlig assistans ska betraktas och mätas är mer aktuell än någonsin, skriver Cecilia Blanck, Assistansanordnarna, och Hanna Kauppi, KFO.
Sveriges Kommuner och Landsting har visat att resurserna till välfärden har ökat. Trots det upplever många att kvaliteten brister. En förklaring är att systemet består av ett lapptäcke av olika aktörer och regelverk, som inte alltid utgör en bra helhet.
Unga vuxna med aktivitetsersättning fortsätter att bli allt fler, enligt nya siffror från Försäkringskassan. Fram till 2018 väntas antalet öka till rekordhöga 34 300 personer.
Flexjobb kan skapa 100 000 arbeten för personer med funktionsnedsättning, hävdar Neuroförbundet. Nu har politikerna nappat på förslaget.
Mikael Nylander delar sin arbetstid mellan två halvtidstjänster, som anhörigkonsulent och sjukgymnast. Han menar att det allmänt är ganska dåligt med kunskapen om anhörigas rättigheter, och ser sig själv som en katalysator mellan anhöriga och kommunens beslutsfattare.
FN har omfattande kritik mot Sveriges hantering av funktionshinderfrågor. Måste lagarna ändras nu?
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.