Daglig verksamhet är en populär insats inom LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Läs om daglig verksamhet i LSS-skolan.
Det är tveksamt om Arbetsförmedlingen får tillräckligt med resurser för att stödja de 27 000 ungdomar som idag har aktivitetsersättning.
Det säger SKL, Sveriges kommuner och landsting, som svar på utredningen Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersättningen.
Mindre företag som driver ”daglig verksamhet” för personer med funktionsnedsättningar befarar att de kommer att slås ut när Stockholm genomför ett nytt valfrihetssystem.
– Det blir svårt att bevara en försvarbar kvalitet, menar bland annat Lennart Jönsson, grundare av företaget Misa.
Halmstads kommun straffas med avgifter på 855 000 kronor för att man inte har ordnat daglig verksamhet och särskilt boende tillräckligt snabbt för personer med funktionsnedsättningar. Bland annat fick en man vänta i 19 månader på särskilt boende.
Hela habiliteringsersättningen går åt för att resa till den dagliga verksamheten på en datafirma. Den 26-årige mannen måste till och med ta 80 kronor ur egen ficka för att täcka reskostnaden. Trots det vägrar Bjuvs kommun höja ersättningen.
Allt fler personer med funktionsnedsättningar deltar i daglig verksamhet enligt LSS men målet med insatsen uppfylls inte, anser Socialstyrelsen. Tvärtom blir det svårare att få ett vanligt jobb.
Antalet unga som får daglig verksamhet har ökat med hela 174 procent på sex år. Även i övrigt får allt fler personer med funktionsnedsättningar stöd av kommunerna, visar Socialstyrelsens rapport. Trots det minskar kostnaderna i vissa kommuner.
Unga med svåra fysiska funktionshinder har fortfarande ingen rätt till så kallad daglig verksamhet, trots att det utlovades när dåvarande socialminister Bengt Westerberg införde LSS-lagen 1993.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.