Om Diskrimineringsombudsmannen

Vad gör Diskrimineringsombudsmannen?

DO har tillsyn över diskrimineringslagen genom att bland annat:

• ta emot anmälningar och tips om diskriminering,
• utreda vissa ärenden,
• granska arbetsgivare och utbildningsanordnare,
• företräda enskilda i vissa rättsprocesser,
• begära diskrimineringsersättning,
• sprida kunskap om diskrimineringslagen,
• granska arbetet med aktiva åtgärder,
• lämna förslag och synpunkter till regering och andra beslutsfattare.

DO driver inte alla anmälningar vidare. En anmälan kan ändå ge myndigheten kunskap och bidra till tillsyn eller andra insatser.

De sju diskrimineringsgrunderna

Diskrimineringslagen skyddar människor mot diskriminering som har samband med någon av sju diskrimineringsgrunder:

• kön,
• könsöverskridande identitet eller uttryck,
• etnisk tillhörighet,
• religion eller annan trosuppfattning,
• funktionsnedsättning,
• sexuell läggning,
• ålder.

För att en händelse ska omfattas av diskrimineringslagen behöver missgynnandet eller kränkningen normalt ha samband med en diskrimineringsgrund. En person kan samtidigt utsättas av flera orsaker. En kvinna med funktionsnedsättning kan exempelvis missgynnas på ett sätt som har samband med både kön och funktionsnedsättning.

Vad menas med funktionsnedsättning?

I diskrimineringslagen avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmågan.

Både synliga och osynliga funktionsnedsättningar omfattas. Det kan exempelvis vara en rörelsenedsättning, syn- eller hörselnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning, autism, adhd eller en varaktig psykisk funktionsnedsättning.

Olika former av diskriminering

Diskrimineringslagen beskriver flera former av diskriminering.

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än en annan person i en jämförbar situation och att behandlingen har samband med en diskrimineringsgrund.

Det kan exempelvis vara att en kvalificerad arbetssökande väljs bort enbart på grund av sin funktionsnedsättning.

Indirekt diskriminering kan uppstå när en regel eller rutin verkar neutral men särskilt missgynnar personer med en viss diskrimineringsgrund.

Ett krav kan vara tillåtet om det har ett berättigat syfte och sättet att uppnå syftet är lämpligt och nödvändigt. Bedömningen beror på omständigheterna i det enskilda fallet.

Bristande tillgänglighet är diskriminering när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga tillgänglighetsåtgärder inte genomförs. Åtgärderna ska göra det möjligt för personen att komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.

Trakasserier är ett beteende som kränker en persons värdighet och har samband med en diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Arbetsgivare och utbildningsanordnare har skyldigheter att utreda och vidta åtgärder när de får kännedom om trakasserier inom verksamheten.

Vad är bristande tillgänglighet?

En verksamhet kan behöva undanröja fysiska, kommunikativa, digitala eller organisatoriska hinder. Skäliga åtgärder kan vara:

• att göra en lokal tillgänglig,
• att erbjuda information i ett tillgängligt format,
• att använda teckenspråkstolk eller annat kommunikationsstöd,
• att anpassa arbetstid, arbetsuppgifter eller arbetsredskap,
• att anpassa undervisning, examination eller studiemiljö,
• att ändra en kö- eller bokningsrutin,
• att ge extra stöd vid ett besök eller en tjänst.

Var gäller diskrimineringslagen?

Diskrimineringsförbudet gäller inom flera viktiga samhällsområden, bland annat:

• arbetslivet,
• skolan, högskolan och annan utbildning,
• arbetsmarknadspolitisk verksamhet,
• start eller bedrivande av näringsverksamhet,
• medlemskap i vissa organisationer,
• varor, tjänster och bostäder,
• allmänna sammankomster och offentliga tillställningar,
• hälso- och sjukvård och socialtjänst,
• socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring,
• studiestöd,
• värnplikt och civilplikt,
• offentlig anställning.

Skyddet och undantagen kan skilja sig mellan områdena. Diskrimineringslagen är inte ett allmänt förbud mot orättvis behandling i alla delar av livet.

Diskriminering i arbetslivet

En arbetsgivare får inte diskriminera arbetssökande, anställda, praktikanter eller inhyrd personal. Skyddet gäller bland annat vid rekrytering, lönesättning, arbetsledning, befordran, utbildning och uppsägning.

En arbetsgivare kan behöva genomföra skäliga anpassningar för en arbetstagare med funktionsnedsättning. Det kan handla om hjälpmedel, förändrade arbetsuppgifter, flexibel arbetstid eller en anpassad arbetsplats.

Den som är fackligt ansluten bör kontakta sitt fackförbund snabbt. Facket kan i vissa fall ha rätt att företräda medlemmen, och tidsfristerna i arbetslivet kan vara mycket korta.

Diskriminering i skolan

Förskolor, skolor, högskolor och andra utbildningsanordnare får inte diskriminera elever eller studenter. Bristande stöd kan vara diskriminering om den har samband med en funktionsnedsättning och skäliga tillgänglighetsåtgärder inte har genomförts.

Alla brister i särskilt stöd är dock inte automatiskt diskriminering enligt diskrimineringslagen. Samma händelse kan också omfattas av skollagen. Därför kan det vara aktuellt att vända sig till skolan, huvudmannen, Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet.

Så anmäler du till DO

En anmälan kan göras via DO:s webbformulär eller på andra sätt som myndigheten erbjuder. Beskriv händelsen så konkret som möjligt:

• vad som hände,
• när och var det hände,
• vem eller vilken verksamhet som agerade,
• hur du missgynnades eller kränktes,
• vilken diskrimineringsgrund som kan ha samband med händelsen,
• vilka tillgänglighetsåtgärder du begärde,
• vilket svar du fick,
• vilka dokument och vittnen som finns.

Spara e-post, meddelanden, beslut, journalanteckningar, annonser och andra handlingar. Skriv gärna ner händelseförloppet medan minnet är färskt.

En anmälan till DO blir normalt en allmän handling. Uppgifter kan därför lämnas ut om de inte omfattas av sekretess.

DO kan inte ändra andra myndigheters beslut

DO kan inte upphäva eller ändra ett beslut från exempelvis Försäkringskassan, kommunen, Arbetsförmedlingen eller en domstol. Ett sådant beslut måste omprövas eller överklagas enligt reglerna för det aktuella ärendet. Det kan därför vara nödvändigt att både överklaga beslutet och anmäla eventuell diskriminering. En anmälan till DO stoppar normalt inte tidsfristen för överklagande.

Läs mer på HejaOlikas ämnessida om rättshjälp och överklaganden.

Andra vägar att få hjälp

Beroende på vad som har hänt kan du också kontakta:

• ett fackförbund vid diskriminering i arbetslivet,
• en lokal antidiskrimineringsbyrå,
• Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet,
• Inspektionen för vård och omsorg, IVO,
• patientnämnden,
• Justitieombudsmannen, JO,
• en jurist eller advokat med kunskap om diskrimineringsrätt.

Kontakta rätt instans tidigt. Preskriptions- och överklagandetider kan vara korta, särskilt inom arbetslivet.

Börja här

På DO:s webbplats finns information om diskriminering, bristande tillgänglighet och hur en anmälan görs.

På den här ämnessidan samlar HejaOlika nyheter, guider, intervjuer och debatt om Diskrimineringsombudsmannen, funktionsnedsättning, bristande tillgänglighet och rätten till likabehandling.