ISF varnar: Risk att Försäkringskassan går över gränsen i bidragskontroll

Myndigheternas fokus på bidragsbrott och utredarnas uppgift att polisanmäla riskerar rättssäkerheten för enskilda.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, ifrågasätter om Försäkringskassans utredare i vissa ärenden agerar sakligt och opartiskt.

Försäkringskassans handläggning närmar sig i praktiken brottsutredning trots att man inte har lagstöd för det.

ISF har idag släppt granskningen ”Kontrollutredningar vid misstänkta bidragsbrott”.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

”Kontrollutredningar måste vara rättssäkra”

Regeringen har pressat myndigheterna att minska felaktiga utbetalningar och motverka bidragsbrott. ISF betonar att detta ställer höga krav på att kontrollutredningarna är effektiva och rättssäkra.

– En kontrollutredning kan resultera i att en persons ersättning stoppas, minskas eller återkrävs. Ungefär 60 procent av utredningarna leder till sådana åtgärder. I hälften av dem blir personen också polisanmäld för misstänkt bidragsbrott, säger Lisa Carlsson, projektledare för rapporten.

Samtidigt har tips om misstänkta bidragsbrott, från allmänheten och andra myndigheter, ökat kraftigt de senaste åren. För Försäkringskassan är ökningen 46 procent.

Allvarliga rättsliga brister

ISF bedömer att kontrollutredningarna ”i de flesta fall är rättssäkra”, men det finns också rättsliga brister som är allvarliga.

– Vi ser exempel där kontrollutredare har genomfört integritetskänsliga utredningsåtgärder utan att dokumentera en avvägning mellan åtgärdens nytta och intrånget i den enskildes privatliv. Vi har även sett fall där Försäkringskassan har genomfört hembesök i ärenden om assistansersättning där utredarna har gått in i brukarens bostad utan ett dokumenterat samtycke, säger Lisa Carlsson.

För stor press att polisanmäla misstänkta bidragsbrott?

ISF menar att dagens starka fokus på att polisanmäla misstänkta bidragsbrott riskerar att försämra rättssäkerheten.

– Utredarna får inte utreda om det har skett ett brott. Granskningen visar att det kan vara svårt för utredarna att förhålla sig till det. Det förekommer till exempel samtalsmetoder i utredningarna på Försäkringskassan där vi ifrågasätter om utredarna går över gränsen, säger Lisa Carlsson.

ISF uppmanar nu Försäkringskassan att ”stärka stödet till kontrollverksamheten och se över behovet av ökad kunskap om var gränserna mot brottsutredning går”.