Annons
Annons

Annons
Annons för Alma Assistans

Maria stoppades från att rösta: ”De sa att jag inte fick hjälpa henne”

Personer med omfattande funktionsnedsättningar nekas att rösta.

HejaOlika har fått rapporter om flera sådana fall.

– Alla har rätt att lämna sin röst. Det finns inga undantag för väljare som får hjälp på grund av funktionsnedsättning, säger Maria Montefusco på Valmyndigheten.

Ing-Marie fick inte hjälpa sin dotter

Detta drabbade exempelvis Maria när hon skulle förtidsrösta på Södermalm, tillsammans med sin mamma och godeman Ing-Marie Olofsdotter Nilsson.

– När vi gick bakom skärmen ropade personalen i vallokalen ”stopp”, berättar Ing-Marie.

Hon fick veta att man inte kunde godkänna att hon skulle hjälpa sin dotter att stoppa ned valsedlarna i kuverten.

Beskedet var att dottern själv måste visa att hon kunde lägga i valsedlarna, eller på annat sätt visa att hon kunde rösta.

– Maria har röstat i flera val tidigare, men nu hade tjänstemännen blivit instruerade att vara mer försiktiga, säger Ing-Marie.

Föreslog förfalskning

Hon hade därefter en upprörd diskussion med tjänstemännen på valkontoret, men utan resultat. Under diskussionen föreslog någon att Ing-Marie helt enkelt skulle lämna in Marias röster genom ombud och förfalska dotterns namnteckning, vilket hon avvisade.

Vallokalpersonalen berättade också att de samma dag stoppat en annan person med funktionsnedsättning från att rösta.

– Det är fruktansvärt om personer med omfattande funktionsnedsättningar inte kan delta i demokratiska val. Vi hade tidigare ett system där personer med gode män eller förvaltare inte hade rösträtt. Det togs bort, men nu känns det som att vi är på väg tillbaka till ett förmyndarsamhälle, säger Ing-Marie.

Stockholms valnämnd beklagade

Efter att dottern nekats att rösta kontaktade Ing-Marie både Valmyndigheten och Stockholms valnämnd.

– Valnämnden beklagade, och sa att de helt klart hade gjort fel. De föreslog att vi skulle lösa det genom ombudsröstning. Då stoppar man ned röstsedlar i kuvert hemma, med ett vittne som intygar att det är personens vilja. Ett ombud kan sedan lämna in kuverten med personens och vittnets namnteckning.

– Men detta är krångligt, eftersom det också måste framgå att personen inte själv kan underteckna, och man måste ha med id-handlingar där det framgår, säger Ing-Marie.

Valmyndigheten: Man har rätt att få hjälp av en medföljande person

Valmyndigheten betonar att alla väljare har rätt att lämna sin röst till röstmottagarna i vallokalen. Det finns inga undantag från denna regel.

– Det som gäller är att väljare med funktionsnedsättning som behöver kan få hjälp vid röstningen av en röstmottagare eller en medföljande person, säger Maria Montefusco, valhandläggare på Valmyndigheten.

– Väljaren kan till exempel få hjälp med att plocka sina valsedlar, lägga dem i valkuvert, lämna fram sina röster och legitimation till röstmottagaren eller någonting annat. Väljaren behöver kunna uttrycka sin vilja om vad hen vill rösta på, den medföljande får inte rösta åt väljaren. Väljaren behöver inte uttrycka sig muntligt eller skriftligt, att till exempel peka går också bra.

– Om väljaren tar hjälp från en medföljande person ska en röstmottagare närvara bakom skärmarna. Alla röstmottagare har tystnadsplikt.

– Röstmottagarens roll, när en väljare får hjälp, är att se till att väljaren inte påverkas av den medföljande personen och att röstningen genomförs på ett korrekt sätt. Röstmottagaren kan också svara på eventuella frågor eller hjälpa till på annat sätt vid behov. Om röstmottagaren misstänker att det inte är väljarens vilja som styr valet av valsedlar, eller att den medföljande påverkar väljaren på något sätt, ska röstmottagaren påminna om att rösträtten är personlig och att det är väljaren som ska bestämma. Röstmottagaren ska erbjuda sin hjälp till väljaren och informera om sin tystnadsplikt.

– Väljare med funktionsnedsättning kan också rösta med bud eller med hjälp av röstmottagare som kommer hem till väljaren eller dit väljaren befinner sig, till exempel ett sjukhus (ambulerande röstmottagning). Vid budröstning behöver väljaren kunna göra i ordning sin röst själv och det ska bevittnas av någon utöver budet. Vid ambulerande röstmottagning kan väljaren få hjälp av röstmottagare eller annan person på samma sätt som i en lokal.

Vad rekommenderar ni att väljaren och den medföljande personen ska göra om man ändå nekas att rösta?
– Det viktiga att veta är att väljaren har rätt att få lämna sin röst till röstmottagarna i lokalen. Det finns inga undantag för väljare som får hjälp på grund av funktionsnedsättning, säger Maria Montefusco.

”Röstmottagarna måste vara lyhörda och visa respekt”

Maria, som tidigare i veckan nekades att rösta, har nu ändå lämnat in sin röst, via ombud.

– När jag budröstade i samma vallokal där Maria avvisades, så kände en av röstmottagarna igen mig. Hon berättade att de hade fått nya direktiv att inte ifrågasätta personer med funktionsnedsättning som ville rösta, säger Ing-Marie.

Mamma Ing-Marie Olofsdotter Nilsson betonar att det kan vara svårt att kommunicera och uttrycka sin vilja inför okända, om man har fysisk och intellektuell funktionsnedsättning.

– Det viktiga är att röstningsmottagarna visar respekt, och är lyhörda för varje individ. De kan till exempel varligt höra sig för om hur personen visat sin vilja. Oavsett förmåga att kommunicera, så har alla medborgare rätt att rösta i Sverige, säger Ing-Marie.

Vad tycker du att Valmyndigheten bör göra för att detta inte ska hända igen?
– Förtydliga på sin hemsida och i sina svar att även personer med omfattande funktionsnedsättning har rätt att rösta, även om det kan vara svårt för andra än de närmaste att tolka personens vilja.

Ing-Marie Olofsdotter. Foto: Linnea Bengtsson
Röstmottagarna måste vara lyhörda, tycker Ing-Marie Olofsdotter. De kan varligt höra sig för om hur personen visat sin vilja. Foto: Linnea Bengtsson.

Nya regler för hjälp vid röstning

Från och med valet 2026 gäller nya regler för väljare som behöver hjälp på grund av en funktionsnedsättning. Se även regeringens proposition 2024/25:181 om säkerhet och tillgänglighet vid val.

  • En väljare får ta hjälp av en annan person, exempelvis en anhörig, ledsagare eller personlig assistent. Om hjälpen sker bakom valskärmen måste samtidigt en röstmottagare vara närvarande.
  • Syftet är att skydda väljaren mot otillbörlig påverkan och säkerställa att den som hjälper till följer väljarens instruktioner.
  • Den nya regeln innebär däremot inte att väljaren själv måste kunna lägga valsedeln i valkuvertet. Valmyndigheten skriver uttryckligen att en väljare kan få hjälp med exempelvis att lägga valsedlarna i kuverten.
  • Om en person med funktionsnedsättning behöver hjälp ska alltså hjälpen kunna ges, med en röstmottagare närvarande.

Problem att rösta? Här kan du anmäla

Allmänheten kan rapportera brister i röstmottagningen via Valmyndighetens formulär för fel och brister.

Det är kommunerna som ansvarar för röstmottagningen så fel och brister ska tas omhand av kommunen i fråga. När Valmyndigheten tar emot en incidentrapport får berörd kommun och länsstyrelse en kopia av rapporten. Valmyndigheten ansvarar för utbildningsmaterial och instruktioner till röstmottagare och ordföranden. Vid behov kan dessa uppdateras, uppger Valmyndigheten.

Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *