GRANSKNING: Vilket parti är bäst för din ekonomi, om du har en funktionsnedsättning?

V och MP toppar när HejaOlika granskar partiernas politik för ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning.

Men bilden förändras när löftena jämförs med politiskt inflytande och genomförda reformer.

Så vilket parti är egentligen bäst för din plånbok?

LÄS MER:
Ekonomisk trygghet: Dessa partier litar våra läsare mest på

Funktionsnedsättning drabbar din ekonomi

Att leva med en funktionsnedsättning innebär för många också att leva med sämre ekonomi.

Sjuk- och aktivitetsersättningen är låg. Hyrorna har stigit kraftigt. Många har merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning, samtidigt som stöd som merkostnadsersättning, omvårdnadsbidrag och bostadstillägg ofta inte täcker kostnaderna.

Till det kommer avgifter för hjälpmedel, färdtjänst, läkemedel och andra utgifter som personer utan funktionsnedsättning inte behöver ha.

Vilket parti ska man då rösta på om den egna ekonomin och ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning är viktigast i valet 2026?

HejaOlikas politikbarometer ger några ganska tydliga besked. Av de totalt 92 frågor som partierna svarar på handlar 29 om ekonomi.

LÄS OCKSÅ:
Så mycket får du i sjuk- och aktivitetsersättning 2026–2027
Guide till merkostnadsersättning
Så mycket tjänade du på att funkisskatten slopades 2026

Grafik: Var står partierna?

MP och V prioriterar ekonomisk trygghet

Miljöpartiet och Vänsterpartiet placerar sig bäst när vi fokuserar på de ekonomiska frågorna. Båda vill stärka sjuk- och aktivitetsersättningen och förbättra den ekonomiska situationen för människor som på grund av funktionsnedsättning har små eller inga möjligheter att förbättra sin ekonomi genom arbete.

Det handlar också om vem som ska betala de extra kostnader som en funktionsnedsättning medför. Här är V och MP tydliga med att människor inte själva ska behöva bära dessa kostnader.

LÄS ÄVEN:
Belopp för 2027: Så mycket höjs bidrag och ersättningar

MP har lagt pengar på bordet

Det finns dessutom anledning att titta bortom enkätsvaren. Miljöpartiet har i sin budgetmotion för 2026 avsatt 500 miljoner kronor för höjd sjuk- och aktivitetsersättning. Partiet har också betonat att personer med funktionsnedsättning ska kompenseras för de merkostnader som funktionsnedsättningen medför. Det är betydelsefullt.

Det är alltid enklare för ett oppositionsparti att svara ja på en enkätfråga än att faktiskt finansiera reformen i sin budget.

Även Vänsterpartiet vill höja ersättningsnivåerna och har under lång tid drivit ekonomiska förbättringar för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Om man enbart frågar vilka partier som tydligast vill förbättra den ekonomiska tryggheten, hamnar därför MP och V i en egen klass.

Liberalerna lovar överraskande mycket

Ett parti sticker samtidigt ut i politikbarometern: Liberalerna säger ja till nästan alla frågor om ekonomiska förbättringar.

Partiet vill att staten gör en helhetsöversyn av ekonomin för personer med funktionsnedsättning. Man vill stärka sjuk- och aktivitetsersättningen, förbättra merkostnadsersättningen och omvårdnadsbidraget och göra habiliteringsersättningen obligatorisk.

Liberalerna vill också införa ett fribelopp så att den som har sjuk- eller aktivitetsersättning kan tjäna mindre belopp utan att ersättningen påverkas.

Partiet vill dessutom skydda personer med funktionsnedsättning från orimliga konsekvenser av sanktionsavgifter och återkrav.

LÄS MER:
Den 1 juli 2026 infördes sanktionsavgift och bidragsspärr för många bidrag och stöd

På papperet är detta en mycket stark politik för ekonomisk trygghet. Men Liberalerna har suttit i regeringen sedan 2022. Om partiet vill genomföra så många förbättringar – varför har man då inte lyckats genomföra mer under fyra år vid regeringsmakten?

För väljaren blir frågan därför inte bara vad L vill göra, utan hur stor vikt man ska lägga vid löften som partiet hittills haft begränsad framgång med att förverkliga.

S är starkare än politikbarometern antyder

Socialdemokraterna är betydligt försiktigare än V och MP i politikbarometern. Men när vi granskar ekonomisk trygghet finns anledning att väga in partiets politiska facit. Under förra mandatperioden genomförde den S-ledda regeringen bland annat höjd garantiersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen, förbättrat bostadstillägg och skattesänkningar för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

S har alltså faktiskt genomfört ekonomiska förbättringar när partiet haft regeringsmakten, eller åtminstone haft en tydlig ambition i den riktningen.

V och MP lovar mer. Men ett stort parti som S, som vid en valseger lägger beslag på finansministerposten, kan ha större möjligheter att faktiskt genomföra reformer. Socialdemokraterna är därför ett starkare alternativ än deras placering i den samlade politikbarometern antyder.

LÄS ÄVEN:
Jättesatsning på personer med sjuk- och aktivititetsersättning 2022

Centerpartiet faller tillbaka

Centerpartiet är ett av de mer funktionsrättsvänliga partierna när man ser till hela politikbarometern. Men när det gäller ekonomisk trygghet blir bilden svagare. C är offensivt inom exempelvis LSS och personlig assistans, men inte lika tydligt när det gäller ersättningar och ekonomisk trygghet för den enskilde.

En bra LSS-politik är inte automatiskt samma sak som bra privatekonomi för personer med funktionsnedsättning. En person kan få den assistans eller det stöd hen behöver och ändå tvingas leva på en mycket låg inkomst. För den väljare som framför allt prioriterar ekonomisk trygghet faller därför Centerpartiet tillbaka jämfört med partiets starka placering i politikbarometern som helhet.

KD, SD och M har svårare att övertyga

Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna tillhör de svagaste partierna i HejaOlikas samlade politikbarometer.

Det betyder inte att de säger nej till alla ekonomiska förbättringar. KD och SD har exempelvis pekat på personlig assistans som ett område där mer resurser behövs. Men detta ger inte den enskilde mer pengar att lägga på mat, hyra och läkemedel.

Här är M, KD och SD mindre offensiva än framför allt V och MP. Dessutom har M, KD och SD haft mycket stort inflytande över politiken under mandatperioden 2022–2026. Vad de gjort i praktiken måste också vägas in. Om ekonomin för människor med funktionsnedsättning hade varit en prioriterad fråga för Tidöpartierna borde vi sett större reformer under mandatperioden.

LÄS ÄVEN:
M hyllade slopad funkisskatt. Nu lovar partiet att återinföra den

Bostadstillägget kan avgöra ditt val

En av de mest konkreta frågorna inför nästa mandatperiod är bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Hyrorna har stigit, i många fall mycket kraftigt även på LSS-boende, samtidigt som det maximala bostadstillägget inte har höjts på flera år. Det slår mycket hårt mot människor som redan har mycket små ekonomiska marginaler.

Politikbarometern undersökte därför partiernas syn på behovet av att höja taket för bostadstillägget, för att kompensera för de senaste årens hyreshöjningar. M och KD är osäkra på detta. V, MP, SD och S är mest positiva till höjt bostadstillägg.

För den som har sjukersättning eller aktivitetsersättning kan en höjning av bostadstillägget vara betydligt mer konkret än allmänna löften om att ”stärka funktionsrätten”.

Merkostnaderna är den bortglömda frågan

Ännu större är kanske frågan om merkostnader. Grundprincipen är enkel: En människa ska inte bli fattigare för att hen har en funktionsnedsättning.

När riksdagen antog LSS 1993 godtog den proposition 19992/93:159, om stöd och service till vissa funktionshindrade, där regeringen slog fast merkostnadsprincipen som en viktig funktionshinderspolitisk princip.
Den uttryckliga formuleringen om merkostnadsprincipen finns i propositionens motivtext, under avsnitt 3.5 ”Avgifter för stöd och service”, sidan 99: ”En viktig handikappolitisk princip är att människor inte skall ha merkostnader på grund av funktionshinder.”
Därefter står att omfattande stödbehov inte bör medföra lägre levnadsstandard än för personer utan motsvarande behov och att utgångspunkten därför bör vara avgiftsfri stöd och service.
Merkostnadsprincipen har dock inte genomförts som en heltäckande och självständigt utkrävbar rättighet.

Ändå innebär en funktionsnedsättning extra kostnader för allt från hjälpmedel och resor till specialkost, läkemedel, bostad och andra nödvändiga utgifter.

Politikbarometern frågade därför partierna om personer med funktionsnedsättning fullt ut ska kompenseras för sådana merkostnader. Partiernas svar på detta säger mycket om deras syn på ekonomisk jämlikhet. Ska samhället kompensera för kostnader som den enskilde inte kan påverka? Eller ska människor med funktionsnedsättning acceptera en lägre levnadsstandard än andra?

L och V instämmer helt i att personer med funktionsnedsättning ska fullt ut kompenseras för merkostnader som följer av funktionsnedsättningen.
MP, SD och S instämmer mycket.
KD och C instämmer ganska mycket.
M avvisar däremot detta påstående.

Vilket parti är bäst för plånboken?

Det går inte att ge ett exakt svar. Politikbarometerns frågor är inte viktade. Olika människor berörs på olika sätt av olika stöd, och partiernas löften är inte samma sak som genomförd politik.

Men några slutsatser går ändå att dra.

• För den som framför allt vill se högre ersättningar och en starkare ekonomisk trygghet framstår Miljöpartiet och Vänsterpartiet som de tydligaste alternativen.
• Socialdemokraterna är ett alternativ som bör tas på större allvar än den samlade politikbarometern antyder, eftersom partiet tidigare faktiskt har genomfört ekonomiska förbättringar.
• Liberalerna har mycket starka förslag på papperet, men efter fyra år i regeringen finns anledning att fråga varför så lite har hänt.
• Centerpartiet är starkare på andra delar av funktionsrätten än just ekonomisk trygghet.
• Och Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har svårare att övertyga den väljare som bedömer partierna efter hur mycket pengar personer med funktionsnedsättning faktiskt får kvar i plånboken.

LÄS ÄVEN:
Partiledarna om 2026–2030: Detta vill vi inom funktionsrätt

Vår slutsats

Om ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning är din allra viktigaste valfråga, pekar HejaOlikas politikbarometer framför allt mot V eller MP.

Men det räcker inte att lova mest. Det handlar också om vad partiet kan och faktiskt gör med sitt inflytande.

För människor som är beroende av sjuk- och aktivitetsersättning, bostadstillägg eller andra stöd kan den faktiska politiken få avgörande betydelse.

Kan jag betala hyran? Har jag råd med mat, läkemedel och hjälpmedel?

Den som lever med en funktionsnedsättning borde ha lika stor rätt till ekonomiskt trygghet som alla andra.