Assistansersättning höjs 1,5 procent 2027 i budget utan reformer

Övergångsregeringen gjorde det enkelt för sig när man på torsdagen överlämnade budgetpropositionen för 2027 till riksdagen. Det blir en budget helt utan reformer på det sociala området.

Assistanshöjning motsvarar dryg tredjedel av löneökningar

För assistansersättningen blir det en höjning med 1,5 procent från 1 januari 2027, trots att assistansvärlden har varnat för att en så låg höjning riskerar leda till ett haveri för assistansen.

Det nya timbeloppet blir 352,90 kronor. Det är en höjning med 5,20 kronor per timme, samma procentuella uppräkning som 2026. Representanter för assistansanvändare och anordnare har begärt en höjning till 400 kronor per timme. Den höjning som regeringen föreslår motsvarar drygt en tredjedel av förväntade löneökningar.

Fler artiklar om asssistansersättningen timbelopp.

”Enorm besvikelse” inom assistans

– Även om beskedet var ganska förväntat är det förstås en enorm besvikelse, säger Henrik Petrén på arbetsgivarorganisationen Fremia.

– En uppräkning på 1,5 procent är inte i närheten att vara tillräckligt för en fungerande personlig assistans. Jag är mycket orolig för vilka konsekvenser detta kommer få för våra medlemmar och framför allt för alla människor som har behov av personlig assistans.

– I en övergångsbudget är det lätt att gömma sig bakom att anslag i princip ska förlängas i samma riktning som tidigare har gällt. Men läget för den personliga assistansen är minst sagt kritiskt och detta är väl känt för samtliga åtta partier i riksdagen. Därför borde man förstås ha räknat upp assistansersättningen minst i samma nivå som kostnadsökningarna. Att man inte gör det, trots alla nödrop från assistansvärlden, är beklagligt. Mot bakgrund av den allvarliga situationen är det ett cyniskt beslut. Att det handlar om en övergångsbudget är ingen ursäkt, säger Henrik Petrén.

Patrik Silverudd på Vårdföretagarna säger så här:

– Beskedet var tyvärr väntat då övergångsbudgetar inte gör större förändringar. Men nu måste riksdagens partier ta sitt ansvar och se till att höja ersättningen oavsett färg på regering. Assistansen har inte råd med ännu ett underskottsår.

Johan Klinthammar, RBU, kommenterar:

– Vi ser redan att assistansbolag tackar nej till barn därför att ersättningen inte täcker kostnaderna för att ge dem den assistans de behöver. Med ännu en otillräcklig höjning riskerar fler seriösa anordnare att försvinna och ännu fler barn att stå utan någon som kan utföra den assistans de har beviljats, säger Johan Klinthammar, intressepolitisk talesperson för RBU.

– Barn med de största behoven riskerar att bli de som ingen har råd att ta emot. Hur kan politiken acceptera ett system där ett barn först måste kämpa för rätten till assistans och sedan ändå riskerar att stå utan hjälp eftersom finansieringen inte räcker? Det är ett svek mot barnen och deras familjer, säger Andreas Rung, förbundsordförande för RBU.

RBU kräver en rejäl höjning av schablonersättningen och en långsiktig indexering som följer löne- och kostnadsutvecklingen.

– Politikerna känner till situationen och har fått tydliga varningar om konsekvenserna. Ändå får familjer som redan är pressade till bristningsgränsen betala priset. Jag kan inte se det som annat än ett fullständigt bristande ansvarstagande och en brutal likgiltighet inför familjernas liv, säger Johan Klinthammar.

– Bakom budgetens siffror finns barn som behöver hjälp för att klara sin vardag och föräldrar som snart inte orkar mer. Att veta det och ändå fortsätta urholka assistansen är att med öppna ögon slå sönder deras trygghet. En övergångsbudget befriar ingen från det ansvaret.

Sophie Karlsson, Intressegruppen för assistansberättigade, kommenterar så här:

– Beskedet kommer inte som en överraskning. Vi hade inte väntat oss en högre höjning då det redan sedan tidigare aviserats att en övergångsbudget inte gör några särskilda politiska satsningar utan mer eller mindre kopierar tidigare budget.

– Även om det inte kommer som en överraskning så är läget katastrof för assistansen. Nu kommer ytterligare ett år då vi fortfarande kommer att befinna oss i något slags överlevnadstillstånd i hopp om att politiken ska ta sitt förnuft tillfånga och inse att man måste höja och indexera assistansersättningen.

– Beslutet kommer att få negativa konsekvenser. Fler assistansberättigade kommer att sägas upp från sina anordnare eller nekas välja vissa anordnare för att kostnaderna inte kan täckas. Fler kommer därför att hänvisas till kommunerna, som får en ökad kostnad för den personliga assistansen. Det innebär också att de assistanserna kommer att bli dyrare för samhället, eftersom kommunernas kostnader för att utföra assistans är högre. Skulle detta ske med hela assistansen så kommer kommunernas kostnader att stiga med 10 miljarder. Detta sker nu successivt och det kommer att ske med snabbare takt än tidigare då läget är kritiskt för många assistansberättigade och assistansanordnare.

– Nu lever många på eventuellt sparade reserver, men så har man gjort ett tag, och det betyder att man redan tärt på buffertarna och de räcker inte hur långt som helst. Alla har inte buffertar sparade heller, eftersom läget varit så snävt under många år nu. Och vi assistansberättigade vill inte vara hänvisade till kommunen som enda val.

– Det går inte att hålla löner nere, inte erbjuda utbildning eller inte genomföra arbetsmiljöåtgärder hur länge som helst. Rekrytering av personliga assistenter blir alltmer omöjligt inom assistansen. Till slut är måttet rågat.

– Regeringen provocerar fram ett totalt haveri kring ekonomin och genomförandet av assistansen genom sitt agerande. Under det kommande året kommer vissa verksamheter att ge upp och lägga ner, det har redan skett för vissa, assistansberättigade kommer att få ännu sämre assistans och bli mer begränsade i sin tillvaro och personliga assistenter kommer att få sämre arbetsvillkor, säger Sophie Karlsson.

Sjukersättning höjs 0,7 procent

Uppräkning av sjukersättning, assistansersättning, omvårdnadsbidrag, merkostnadsersättning, taket för sjukpenning och ett antal andra ersättningar och bidrag sker automatiskt med 0,7 procent 1 januari 2027. Dessa ersättningar är kopplade till prisbasbeloppet, för att följa inflationen (KPI). Enligt propositionen väntas prisbasbeloppet öka med ca 7 procent mellan 2026 och 2029.

Däremot sker ingen höjning alls av bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

LÄS ÄVEN:
Så mycket höjs bidrag och ersättningar 2027. Ekonomiska tryggheten halkar efter
Ny kvalificering 2027 stoppar alla bidrag för funktionsnedsättning
Sänkt försörjningsstöd för 145 000 hushåll från 1 januari 2027

Lönebidraget är oförändrat

Det finns ingen höjning av lönebidraget i budgeten. Budgetförslaget räknar med fler personer med lönebidrag 2027, men anger ingen höjning av lönebidragets tak eller ersättningsnivå. 62 600 personer per månad beräknas ha lönebidrag eller offentligt skyddat arbete, jämfört med 58 900 år 2026, en ökning med 3 700 personer.

Budgetpropositionen finns för nedladdning här.

Artikeln kompletteras.