Statens utredare: Enskilda måste få rättshjälp mot myndigheter

Enskilda som slåss i domstol mot Försäkringskassan, kommuner och andra myndigheter är i kraftigt underläge.

Den statliga utredningen ”Rättssäkerhetens pris, SOU 2025:111” vill stärka enskildas rättigheter, med ny rättshjälp och ersättning för rättegångskostnader.

Ändringarna är nödvändiga för att uppfylla regeringsformen och Europakonventionen.

Måste vara en rättvis och oberoende prövning

– Det är viktigt att medborgarna känner att de kan få sina rättigheter prövade av domstol på ett rättvist och oberoende sätt, säger utredaren Anders Hagsgård som på måndagen överlämnade utredningen till justitieminister Gunnar Strömmer.

Dagens system bryter mot grundlagen

Enligt utredaren fungerar dagens system så illa att det till och med bryter mot regeringsformen (en av Sveriges fyra grundlagar) och Europakonventionen.

Detta innebär rimligen att regering och riksdag nu måste ändra systemet.

– Om en enskild person idag vinner mot en myndighet i förvaltningsdomstol får den enskilde ändå bära rättegångskostnaden. Den regeln står, i vissa förhållanden, i strid både mot regeringsformen och Europakonventionen, så jag föreslår att en enskild i vissa fall ska få ersättning för detta, sa Anders Hagsgård på pressmötet idag.

Ny huvudregel: Den enskilde får ersättning

Han föreslår att en förvaltningsdomstol själv ska kunna pröva om en enskild ska få ersättning.

– Huvudregeln ska vara att den enskilde får ersättning för rättegångskostnaderna om det är oskäligt att en enskilde själv ska stå för kostnaderna. Det gäller de mer komplicerade målen där någon kan behöva anlita någon för att föra sin talan, inte enkla mål där den enskilde själv kan föra sin talan.

– Normalt sett bör man ha vunnit målet, men man får också titta på sakens beskaffenhet och betydelsen för den enskilde. Om någon till exempel har stora återbetalningsskrav mot sig kan det vara rimligt med ett biträde, men inte i enklare mål.

– Det här bedömer jag uppfyller regeringsformens och europakonventionens krav, sa Anders Hagsgård på pressmötet.

Ny rättshjälp i förvaltningsdomstolar föreslås

Utredaren vill också inför en ny möjlighet att få rättshjälp när man är i konflikt med en myndighet.

– Formellt har man rätt till rättshjälp även i förvaltningsdomstol, men i praktiken får man det aldrig. Det är ytterst sällsynt att det beviljas. Tidigare var det inte lika komplicerat, men idag finns ett klart behov av rättshjälp.

– Därför föreslår jag att reglerna ändras så att det blir lättare att få rättshjälp i förvaltningsdomstol och att man frikopplas från nuvarande praxis, sa Anders Hagsgård.

”Efterlängtad reform”

– Det som föreslås är en mycket betydelsefull och efterlängtad reform för vanligt folks möjligheter att tillvarata sin rätt. Och för oss på Centrum för rättvisa är det en särskild milstolpe, skriver Fredrik Bergman Evans, Centrum för rättvisa, på Linkedin.

– Att det i dag kan kosta hundratusentals kronor att stå upp mot ett felaktigt myndighetsbeslut är inte värdigt en rättsstat och oförenligt med rätten till en rättvis rättegång.

Vilka är förvaltningsdomstolarna?

Sverige består förvaltningsdomstolarna av tre nivåer:

1. Förvaltningsrätt (lägsta instans)

2. Kammarrätt (överklaganden från förvaltningsrätt)

3. Högsta förvaltningsdomstolen (högsta instans, kräver prövningstillstånd)

Inkomstgränsen för allmän rättshjälp höjs kraftigt

Fler ska få rättshjälp även i allmän domstol, genom att inkomstgränsen höjs från dagens 260 000 kronor till 414 400 kronor (2026), och därefter följer inflationen.

Se regeringens webbsändning

”Dagens maktobalans är total”

Utredningens förslag välkomnas med öppna armar av bland annat advokat Emilia Liedbeck som driver många LSS-mål. På LinkedIn skriver hon:

”Det är absurt att enskilda som blir av med sina insatser för att överleva vardagen förväntas kunna driva avancerade processer i domstol eller den som drabbas av återkrav på mångmiljon belopp ska förväntas kunna driva processen själv.”

”Denna lagändring är en förutsättning för att vi ska ha en fungerande förvaltningsprocess. Som reglerna är idag har den enskilde inte rätt till en rättvis rättegång. Maktobalansen mellan myndighetens förvaltningsjurister, som är anställda av myndigheten för att processa i förvaltningsdomstol, jämfört med den enskilde, som på grund av funktionsnedsättningar har svårt att ha en fungerande vardag utan hjälp från en annan person, är total.”

Videointervju med Malin Danielsson om rättshjälp