STIL kritiserar uppblåsta siffror om brottslighet inom personlig assistans
En rapport från STIL kritiserar myndigheter och politiker för oseriösa påståenden om omfattande brottslighet inom personlig assistans:
Siffror som saknar belägg i verkligheten används som fakta.
En dyr kontrollapparat har byggts upp, men utan större resultat när det gäller kriminalitet.
”Politiker plockar poäng”
”Det man främst åstadkommit är att assistansanvändare betraktas som fuskare istället för medborgare”, skriver STIL:s ordförande Jonas Franksson i förordet till rapporten Assistansen och miljardmyten.
Han beskriver vidare att politiker använder personlig assistans som ”ett färgstarkt exempel på välfärdskriminalitet, för att plocka poäng i den politiska debatten”.
Uppskattningarna: Miljarder eller miljoner?
| Rapport eller utredning | Uppskattat mörkertal (miljoner kronor) | Konstaterad omfattning (miljoner kronor) | Konstaterad omfattning som andel av uppskattat mörkertal (%) | Mer info |
|---|---|---|---|---|
| FUT-delegationen (2008) | 1240 | 150 | 12,10% | Rätt och riktigt |
| ESV:s samverkansuppdrag (2011) | 2150 | 10 | 0,47% | ESV om felaktiga utbetalningar (Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2009) |
| SOU 2012:6 (assistansutredning 2012) | 2800 | 89,2 | 3,19% | Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning SOU 2012:6 |
| KUT-delegationen (2019) | 3300 | 94,6 | 2,87% | Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, SOU 2019:59 |
Brottsuppskattningar saknar faktaunderlag
STIL:s rapport beskriver att påståenden om miljardbelopp i fusk inte bygger på upptäckta brott utan på den kritiserade metoden ”expert elicitation”.
- Myndighetsexperter uppskattade hur stor andel av utbetalningarna som kunde vara felaktiga.
- Man visste inte den verkliga omfattningen utan försökte göra den mest sannolika uppskattningen.
- Resultatet från FUT-delegationen 2007 blev en uppskattning om 1,24 miljarder kronor, motsvarande 10,9 procent av assistansersättningen.
Rapporten hänvisar till Niklas Altermarks och Hampus Nilssons analys från Lunds universitet, Det handlar om miljarder, som menar att det saknas evidens för att Expert Elicitation lämpar sig för att uppskatta felaktiga utbetalningar inom personlig assistans. Forskarna anser att metoden inte är etablerad för denna typ av samhällsvetenskapliga frågor, och att tillämpningen dessutom avvek från rekommenderad metodik för expertbedömningar.
STIL lyfter vidare att Brå redan 2008 kritiserade metoden och skrev att resultaten i bästa fall är rimlighetsbedömningar och i värsta fall rena gissningar. Brå kritiserade dessutom att resultaten redovisades med decimalers precision trots den stora osäkerheten.
Varningar om osäkra uppgifter har försvunnit
Rapporten pekar på att den siffra som senare citerades (2,1 miljarder kronor från ESV 2011) egentligen bara var en sammanvägning av uppskattningar. Experterna ansåg samtidigt att den verkliga nivån kunde ligga mellan cirka 309 miljoner och 4,9 miljarder kronor. När myndigheter och politiker senare hänvisade till ”2,1 miljarder” försvann denna osäkerhet nästan helt, enligt rapporten.
En av STIL-rapportens viktigaste slutsatser är att ”miljardbeloppen” inte utgjorde oberoende bekräftelser. I stället återanvände myndigheter samma metod, samma antaganden och tidigare skattningar. På så sätt skapades ett intryck av att flera olika utredningar pekade åt samma håll, trots att de i stor utsträckning byggde på samma ursprungliga antaganden, vilket i sin tur byggde på en kritiserad metod.
Kort och gott: Siffrorna ser stabila ut, men saknar belägg i verkligheten.
Myndigheterna hittade inte brott i miljardklass, men drog ändå inte slutsatsen att uppskattningarna kanske varit för höga. I stället tolkades skillnaden som att kontrollen ännu inte varit tillräckligt effektiv.
Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.
