Viktigt besked: Försörjningsstöd ska skydda mot höga elkostnader
Personer som har ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) från kommunen ska inte drabbas av höga elkostnader.
Försörjningsstöd täcker hela elkostnaden
”Den som tar emot försörjningsstöd betalar inte sin elräkning själv. Det gör kommunen. Därför drabbas den som har försörjningsstöd inte av de höga elkostnaderna”, uppger socialdepartementet till HejaOlika.
I regeringens promemoria om elkostnadsskyddet heter det att kommunernas ekonomiska bistånd (tidigare kallat socialbidrag) ”minskas i samma utsträckning som högkostnadsskyddet ökar den disponibla inkomsten”.
Det har rått osäkerhet om vad detta skulle innebära, men nu har socialdepartementet alltså förtydligat att försörjningsstödet täcker hela elkostnaden.
”Försörjningsstödet består av två delar. En del är faktiska skäliga kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, fackförening och a-kassa. Det innebär att den som har försörjningsstöd alltså får den faktiska kostnaden för elen betald. Det innebär att det är kommunen som betalar elräkningen. Elräkningen betalas alltså med skattemedel. Då de som haft försörjningsstöd inte haft faktiska kostnader för elen, så kan de heller inte få behålla elstödet”, uppger Sofie Wiklund, pressekreterare hos socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Hon beskriver vidare att den disponibla inkomsten blir oförändrad:
”Den andra delen av försörjningsstödet är riksnormen och den gäller för hela landet och är en miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka. Riksnormen innehåller kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon. Den här summan – det vill säga det som personer som får försörjningsstöd har att röra sig med är oförändrad.”
Sjuka och arbetslösa
Oftast har man ekonomiskt bistånd för att man är sjuk eller arbetslös, eller har sociala hinder. Många är dessutom ensamstående med barn.
Många personer med funktionsnedsättning och insatser enligt socialtjänstlagen har långvarigt ekonomiskt bistånd, enligt Socialstyrelsen. En förklaring till att bistånd är vanligt i den gruppen är att personerna fått ökade avgifter, bland annat för hjälpmedel.
Kommunerna väntas spara
Enligt regeringens promemoria väntas kommunerna kommer att få något lägre kostnader för ekonomiskt bistånd under 2023, till följd av elkostnadsskyddet. Hur mycket man kommer att spara på ekonomiskt bistånd tycker regeringen är svårt att uppskatta.
”En majoritet av biståndsmottagarna bor i hyreslägenhet och torde ha begränsade kostnader för sin elkonsumtion”, heter det i promemorian.
Hur många får ekonomiskt bistånd?
År 2021 fick cirka 182 000 hushåll ekonomiskt bistånd någon gång under året, enligt Socialstyrelsens statistik.
År 2021 betalades drygt 11,6 miljarder kronor ut i ekonomiskt bistånd till hushåll.
Antalet biståndsmottagare under 2021 var nära 340 000, varav omkring 107 000 av dessa var kvinnor, 116 000 män och 117 000 barn.
Ekonomiskt bistånd består av två delar; försörjningsstöd och stöd till livsföringen i övrigt.
Försörjningsstödet gäller skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon, samt boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. I livsföringen i övrigt ingår andra nödvändiga utgifter för barnomsorg, läkarvård, medicin och tandvård.
Stockholmsfixerat! Där jag bor finns inga hyreslägenheter men nog finns det människor med bidrag. I hus. Där de inte har råd att investera i energieffektivisering. Och kanske inte har råd att flytta från…
När kommunerna väntas spara kommer dom att leta efter vartenda hål i den utsattes privatekonomi och vips, så uteblir elkostnadsskyddet helt eller delvis.
Enligt biståndsparagrafen i socialtjänstlagen (4 kap. 1 §) har den ”som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt … rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.”
Här ser vi två ”luckor” som en del kommuner definitivt inte är sena att utnyttja. Dels ”inte själv kan tillgodose sina behov”, dels ”inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt.”
Det är skrivningar i lagtext och förarbeten som faktiskt lämnar ett stort utrymme åt socialtjänsten att lägga mer ansvar på den utsatte, vare sig det är personer med funktionsvariationer eller flyktingar och andra måltavlor för ekorasismen/ekonismen/ekosismen (välj själv; dvs den ekonomiska rasismen i samhället).
På IVO och andra paraplyorganisationer sitter sen biståndshandläggarnas bästa kurskompisar från högskolan och utövar en ”objektiv” tillsyn över socialstyrelsen. Är det märkligt att folk blir frusterade? Tyvärr måste man vara väl påläst som enskild för att orka stångas med den strukturella ekonomiska rasismen.
Mr T
Spec. socialrätt och socialförsäkringsrätt
Ska det krävas en spec för att hajja läget? Behövs mer av er.
Först ska jag påpeka att jag inte arbetar inom socialtjänsten.
När det gäller försörjningsstöd så beviljas detta med stöd i 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Beräkningen av stödet görs enligt 4 kap. 3 § samma lag:
4:3 SoL första stycket
Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för
1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon,
2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.
4:3 SoL andra stycket
Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.
Alla kostnadsposter som preciseras i första stycket punkt 2 ligger utanför riksnormen, vilket följer underförstått av andra stycket. Det betyder att elkostnader är en sådan kostnadspost som man normalt behöver styrka hos socialtjänsten. Vad som är skäligt är inte beskrivet i lagar och andra rättsdokument, men det framgår i någon gammal proposition rent allmänt, att skäliga kostnader är vad en låginkomsttagare på orten normalt kan kosta på sig. Har du fått högre elkostnader än normalt, är det den högre kostnaden som socialtjänsten ska beakta. Oavsett kostnad bör du alltid styrka kostnadsposter enligt andra stycket.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453#K4P3
Sen finns det en hemsida från Malmö stad som heter Soctanter, bemmannad av socialsekreterare. De besvarar bara generella frågor utifrån Malmö stads egna direktiv. Men tillämpningen av socialtjänstlagen är förhållandevis likvärdig över landets kommuner. I alla fall principiellt sett. Och man får svar inon några dagar. Man kan ändå få svar från andra delar av landet och oftast får man bra tips och råd från soctanterna.
https://soctanter.malmo.se/
Korrigering:
Spec krävs för alla kostnadsposter i andra stycket:
boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.