FUB slår larm: Kommuner gör LSS-bostaden till en fattigdomsfälla
Vad sägs om att låta kommunen bestämma om du ska leva i fattigdom?
För personer som bor i en LSS-bostad är detta ett faktum, eftersom man är utlämnad åt kommuners godtycke när det gäller hyran.
Riksförbundet FUB:s nya rapport visar att hyran kan skilja över 143 000 kronor per år.
Tre miljoner på tre år
Inom en och samma kommun kan skillnaden vara 100 000 kronor per år mellan högsta och lägsta hyra i LSS-bostad.
Över 30 års tid kan merkostnaden vara tre miljoner kronor.
– För många är det svårt att föreställa sig att inte ha makt över sin ekonomiska situation. För personer med IF handlar det framför allt om var man råkar bo. Det liknar ett lotteri. Kommunala beslut ska inte avgöra om en person med IF lever i fattigdom eller inte, säger Anders Lago, ordförande för FUB.
Kommunen bestämmer var du ska bo, och vad du ska betala
Rapporten ”Fortfarande fångad i fattigdom” påminner om att personer med LSS-beslut knappast kan att påverka sin egen ekonomi.
- Kommunen bestämmer var man ska bo och bestämmer hyran.
- Kommunen bestämmer också olika avgifter, liksom hur mycket man får i habiliteringsersättning om personen har daglig verksamhet.
- Sjuk- eller aktivitetsersättning går inte heller att påverka för den enskilde.
Ekonomin försämrades ytterligare för personer med intellektuell funktionsnedsättning
– Personer med livslånga funktionsnedsättningar ska inte behöva leva i fattigdom. Årets rapport visar tyvärr att situationen har förvärrats jämfört med förra året, säger Anders Lago.
2026 års rapport har utökats jämfört med tidigare år, och bygger på en enkät till FUB:s lokalföreningar. Resultatet från enkäten visar att ekonomin påverkas mycket av kommunala beslut om hyror, avgifter och ersättningar. Många personer med intellektuell funktionsnedsättning går back med över 2 000 kronor varje månad.
– Många gånger täcker anhöriga underskottet, och det riskerar att skapa ett ekonomiskt beroende politikerna inte har tänkt sig, säger Anders Lago.
Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.
Dessutom har merkostnadsersättningen försämrats för de flesta, grattis till synskadade som fick igenom att inte behöva redovisa sin merkostnader. När det gäller hyra har utgåtts från vad som hyresnämnden uppgett merkostnaden vara en generell hyra för en person i en tvåa, som är det minsta som behövs för en person i rullstol. FK godkänner inte det utan menar att väljer man att bo i en nyproducerad lägenhet är hyran normal. Problemet är att man väljer inte utan det är ofta nyproducerade lägenheter som en person kan bo i. Så liknande situation som för de i särskilt boende som inte heller har valmöjlighet. Samma med resor om du måste ta färdtjänst blir resan jämförd med ordinarie pris och det tas inte hänsyn till rabatter av olika slag när man beräknar merkostnadsersättning.