Vallöfte från L: Fribelopp inom sjuk- och aktivitetsersättning

Liberalerna vill snarast införa ett fribelopp för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

– Jag räknar med att vi får brett stöd för detta, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz.

Tanken är att man ska kunna ha ett deltidsarbete med lön, utan att sjuk- och aktivitetsersättningen minskar.

LÄS ÄVEN:
Sjukersättning: Regler för ideellt arbete mjukas upp tidigast 2028

Ska säkerställa att man inte förlorar ersättning eller daglig verksamhet

Johan Britz hoppas att detta leder till att tusentals fler personer med funktionsnedsättning vågar, och får chansen, att börja arbeta.

Liberalerna vill samtidigt säkerställa att de som har daglig verksamhet inte skrivs ut från detta, om de får ett deltidsjobb eller liknande.

– Skälet till att vi föreslår detta är att vi ser utmaningar för personer med funktionsnedsättning. De upplever en stor osäkerhet och oro för att ta uppdrag som skulle göra både Sverige bättre och deras liv lyckligare, säger Johan Britz.

– Det är viktigt att vi ser individerna och förstår vikten av att de har ett sammanhang med delaktighet och möjlighet att bidra efter förmåga. Det har vi alltid tyckt, men på senare tid har vi uppmärksammats på att vi behöver göra mer.

Hindras av rädsla för att prova på arbete

Märker ni en ökad rädsla för att våga pröva på att arbeta?
– Jag upplever ett ökat intresse från en hel del företag för att engagera och även anställa framförallt yngre personer som har aktivitetsersättning och som också är inskrivna på daglig verksamhet.

– Men vi ser också att det uppstår en oro hos individerna: Kommer jag att bli av med min aktivitetsersättning? Blir jag utskriven från daglig verksamhet? Båda komponenterna skapar oro, och är ett hinder. Jag upplever också att olika kommuner hanterar daglig verksamhet på olika sätt.

– Vi vill minska den osäkerheten. Om man får chansen att bidra efter sin förmåga, och vara del i ett sammanhang, är det jätteviktigt att man kan utnyttja den möjligheten.

Staten har gått ganska hårt fram med tuffa regler för rätten till ersättning, och senast 1 juli har staten infört nya sanktionsavgifter. Det har väl bidragit till att öka oron hos enskilda?
– Vi behöver sätta människor framför systemen, men det är klart att vi har en utmaning med att människor illasinnat utnyttjar systemet med fusk, och det behöver vi också ta tag i, för att säkra systemen för de individer som verkligen behöver dem. Men skälet till att vi föreslår detta nu är att vi ser ett behov av att underlätta för en grupp som verkligen är i behov av stöd, men också kan bidra.

Bedömer du att man framöver behöver satsa mer på stöd för gruppen?
– Ja, vi ser ju att exempelvis taket i lönebidraget har halkat efter. Vi liberaler har drivit på för en höjning, och kommer att fortsätta med det. Dagens nivå är alldeles för låg.

Behöver även nivåerna i aktivitets- och sjukersättningen höjas?
– Jag utesluter inte det, men det viktiga är att möjliggöra för de som har sjuk- och aktivitetsersättning att kunna ta ett påhugg. Även där spelar lönebidragstaket en roll. Vi har idag en nivå som är lägre än lägsta kollektivavtalade lön, vilket är märkligt i sig.

LÄS ÄVEN: 
De går back med tusentals kronor varje månad

Utredning kan startas efter valet

Johan Britz plan är att, direkt efter valet, tillsätta en utredning om fribelopp som riktar sig till alla som har aktivitets- och sjukersättning.

I Norge har man ett fribelopp på cirka 5000 kronor per månad, är det en nivå som vore lämplig i Sverige?
– Utredningen får titta på vilken nivå som vore lämplig, om det ska vara 5 000, 7 000, 10 000 eller annat belopp. Men det ska vara en rimlig nivå, så att du kan ta ett påhugg, samtidigt som det finns en gräns för hur mycket inkomst du kan ha utöver sjuk- och aktivitetsersättning.

Tusentals kan deltidsarbeta

Hur många tror du kan ha extraarbete med ett fribeloppssystem?
– Det handlar om tusentals individer. Om man tittar på vad Ica har gjort, så har de anställt cirka 3000 personer. Men den stora nyttan handlar inte om hur många det blir, utan att varje enskild individ får chansen att bidra och känna delaktigheten på en arbetsplats.

Hur lång tid tar det att förverkliga fribeloppet?
– Vi tillsätter utredning så fort som möjligt efter valet, men det kommer att ta åtminstone något år.

Vilket stöd tror du det finns från andra partier?
– Jag tror att alla som ser utmaningarna kommer att vilja ta fram en lösning. Vi har goda argument för att göra denna förändring, och har goda förhoppningar om att få stöd, säger Johan Britz.

Läs vår guide om sjukersättning.
Läs vår guide om aktivitetsersättning.
Läs vår guide om arbetsmarknadsstöd.

”Kan bli ett slag i luften”

Liberalernas förslag välkomnas brett, men det höjs även varningar.

”Bra intention, men det riskerar att bara bli ett slag i luften, eftersom det är bostadstillägget som minskar från första kronan man tjänar, och eftersom sjuk- och aktivitetsersättningen är så låg och hyrorna så höga så blir bostadstillägget avgörande för att klara sig. Det ser jag som den ena stora anledningen till att personer som har daglig verksamhet inte vågar testa att jobba litegrann”, skriver Magnus Lindén, generalsekreterare på Relationer som funkar i en kommentar på Linkedin.

En annan fallgrop, menar Magnus Lindén, är ”de enorma risker som finns om man råkar ta ett felsteg i labyrinten [Försäkringskassans regler], till exempel jobba sex timmar istället för fem en vecka, eller om man hör av sig till Försäkringskassan efter att anställningen startar, eller inte vet i förväg hur många timmar det blir”.

Man kan förvänta sig att en statlig utredning tar hänsyn till sådana risker när man lägger fram förslag – men tveksamheten är förståelig med tanke på att vissa tidigare reformer av detta slag har fallit platt. När regeringen 2022 gjorde en extra höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen med cirka 1000 kronor per månad fick många mottagare på direkten högre kommunala omsorgsavgifter. Pengar som skulle gått till personer med sjuk- och aktivitetsersättning hamnade istället i kommunernas kassor. Orättvisan är väl känd – men har aldrig rättats till. Reformen blev ett slag i luften.